Någon som använder öronproppar i aktivitetsbaserat kontor?

Samma skit, annat namn. Oavsett vad man väljer att kalla det är det idioti.
Jag håller inte med. Jag tycker att aktivitetsbaserat är ett rejält lyft. Jag kan välja plats efter vad jag gör för tillfället. Om jag inte vill bli störd väljer jag en tyst yta där ingen får prata. För skypemöten väljer jag ett tyst bås och när jag vill sitta och tjöta med mina kolleger så samlas vi på någon av de kreativa ytorna. Det är som att äta kakan och ha den kvar. Jag kan sitta i ett tyst rum när jag behöver och ändå ha en arbetsplats där vi kan spela musik och prata. Jag vill aldrig tillbaka till att ha eget rum.
 
Om du kan göra samma arbetsuppgifter hemifrån, hur ser de på möjligt hemarbete? Särskilt om du är mer effektiv hemma?

Annars föreslår jag hörselkåpor, och om du behöver ta samtal kan du ha hörlurar innanför dem. Eller noise-cancelling headphones om du har råd med det.


Arbetsgivaren är inte jättepositiv till hemarbete överlag även om vi jobbat hemifrån nu och det fungerat jättebra. Men stelbent organisation tyvärr. En av anledningarna till att jag vill byta arbete. Får kolla lite på hörselkåpor eller liknande.
 
Jag använder öronproppar mer eller mindre överallt där det är omgivande ljud. Favoriterna är loop om jag vill ta bort "lagom" mycket, lätta och snabba att sätta i och ta ur, och snygga så att man slipper känna sig som ett ufo bland folk.

Behöver man dämpa mer är noizezz med röda filtret bra och bekväma. Även de diskreta och lätta att använda, men inte riktigt i klass med loop på den punkten.

Tack för tipsen ska kolla på dem!
 
@Kiwifrukt tyvärr blir min förmåga till koncentration dåliga när jag sätter på musik eller podd. Eftersom jag fattar beslut som ska vara rättssäkra så fungerar det tyvärr inte för mig.

Svårt att svara alla individuellt här när jag fått så många svar men rent generellt så tycker jag aktivitetsbaserat kontor är uselt för vår typ av arbete. Jag har samma arbetsuppgifter 8 timmar per dag, handläggning med inkommande telefonsamtal när jag inte har möten. Det finns 3-4 enskilda rum per våning och kommer du inte typ klockan 6 så är de inte lediga. Som det var innan pandemin då. Är nog runt 60 platser per våningsplan och alltså max 4 enskilda rum på det antalet personer. Vilket leder till att man bokade konferensrum istället för att sitta och jobba i med usel ergonomi. 80 procent av de som har samma yrkesroll som jag tycker inte att AKB stödjer deras arbete enligt undersökningar. Vi är rikstäckande och de har infört AKB i hela landet. Alla framför att detta inte är bra även facket men gissar att de kommer att tappa många medarbetare på sikt nu eftersom de inte lyssnar när arbetsmarknaden blir bättre igen.
 
I teorin, ja. I praktiken så har jag inte sett någon arbetsplats, utöver hos några få högstatus-AG samt deltagare i forskningsprojekt, som faktiskt implementerat aktivitetsbaserat kontor på rätt och riktigt sätt. Det har på de allra flesta ställen främst varit ett sätt att spara in på utrymme och därmed sänkta lokalkostnader, wrapped in i snitsiga arkitektbilder i snajdiga presentationer framtagna av konsulter "specialicerade" på övergång till ABK.

"Aktivitetsbaserat kontor" har snabbt gått samma öde till möte som andra trendiga begrepp med en egentligen bra grund. Lean blev efter att alltför många ledningsgrupper skickats på 2-timmarsworshop i ämnet, ett namn för allt förbättringsarbete. Konsult är idag en benämning på personal från bemanningsföretag.

Det är inte tanken med det aktivitetsbaserade kontoret det är fel på, det är att begreppet kapats för att sälja in ett annat syfte.

Det säger jag inte emot. Jag pratar om begreppet, att det inte är detsamma som 45 skrivbord på en yta bredvid varandra.
 
Pa mitt kontor som nog inte ar riktigt AKB, men har en blandning av hot-desk skrivbord, motesrum, "samarbetsmiljoer", rum for forelasningar etc, sa finns det ett fatal personer som har ett reserverat skrivbord och/eller stol, pa grund av sarskilda behov, antar jag

Haller med om att AKB sallan ar valimplementerat. Pa mitt kontor ar de "tysta" skrivbordsmiljoerna alltid fulla forst och mest, men eftersom det inte finns tillrackligt av dessa, sa slutar det med att folk jobbar hela dagar pa "touchdown" platser (oftast hoga, smala bord och stolar) eller i typ cafe miljoer osv.

Och det är ju inte ett problem för alla. Jag sitter väldigt sällan still vid mitt skrivbord, kutar mest mellan möten känns det som. En hot desk funkar då utmärkt.
 
Jag hoppas också det. :) Min nuvarande arbetsplats planerar också att införa någon aktivitetsbaserad variant och där tror jag det finns förutsättningar för att det på riktigt! Vi kommer i stor grad att fortsätta jobba mycket på distans även nu efter pandemin då det visat sig fungera så bra för många. Tanken är att det kommer finnas stora individuella variationer då vissa ju vill vara mycket på kontoret medan andra som jag själv (som dessutom redan innan pandemin jobbade hemma 3/5 dagar) kanske bara kommer vara där ett par gånger i månaden för vissa möten som gör sig bättre i fysisk form.
Vi kommer också börja dela kontorslokaler med ett annat litet företag för att få ner kostnaderna.

Där kan jag ju verkligen se poängen med att inte ha fasta arbetsplatser, då beläggningen på kontoret sannolikt kommer vara rätt låg, och då istället satsa mer på mindre rum för små möten och Team-samtal med de som sitter på distans.
Jag tror och hoppas att det kan bli bra om man verkligen tänker igenom utformandet av lokalerna innan, samt faktiskt på riktigt tillåter medarbetarna att flexibelt välja den plats som passar bäst (vilket då inkluderar hemmakontoret).

Istället för att bara köpa en färdig kontorsmall rakt av och dessutom ha många chefer som i praktiken inte gillade flexibla arbetssätt... Det fanns t.ex flera på mitt förra jobb som uttryckte att de helst såg att sina medarbetare satt tillsammans på samma ställe och att det var jobbigt när de behövde leta efter någon som satt på ett annat ställe.

Jag tror att det är dit vi går, jag hoppas det iaf. Kontoret ska vara en samlingsplats för interaktion, inte stängda rum där man inte får störa varandra.
 
Vi delar rum två och två.

Landskap eller AKB är en sådan sak jag skulle säga upp mig bums för.

Det går inte att planera alla samtal. Det går knappt att planera dag för dag utan det behövs luckor varje dag för att täcka upp allt som kommer till.

Men jag ska skriva om AKB till den kursen jag läser nu (organisation och yrkesroll i socialt arbete, avancerad nivå).

Vi samtalar mycket mellan kollegor trots rummen :)
 
men alla vill inte det och kan inte heller. Många har möten de måste närvara på eller arbetar i grupp, man arbetar olika tider, man tar pauser/lunch.

Hos oss varar möten aldrig hela dagen. Och den delen av dagen folk inte har möten vill de sitta för sig själv i ett tyst rum för att få lite avkoppling från pratet. Eller menar du att man ska flytta runt under dagen? Att mellan kl. 8-10 sitter man i ett eget rum och sen flyttar man alla sina saker till mötesrummet kl. 10-12 för att sen gå och leta efter ett eget rum igen att ha från 13-14 och sen flytta tillbaka till ett mötesrum igen när mötet börjar kl. 14? Osv. Låter väldigt besvärligt.
 
Hos oss varar möten aldrig hela dagen. Och den delen av dagen folk inte har möten vill de sitta för sig själv i ett tyst rum för att få lite avkoppling från pratet. Eller menar du att man ska flytta runt under dagen? Att mellan kl. 8-10 sitter man i ett eget rum och sen flyttar man alla sina saker till mötesrummet kl. 10-12 för att sen gå och leta efter ett eget rum igen att ha från 13-14 och sen flytta tillbaka till ett mötesrum igen när mötet börjar kl. 14? Osv. Låter väldigt besvärligt.
Ja, det är precis så det fungerar med aktivitetsbaserade lokaler. Och "alla mina saker" är sällan mer än min dator. Och den bar jag runt på förut också. Under en arbetsdag kan jag sitta på en 3-4 olika platser och sätter mig där jag tycker att det är bäst för stunden. Vilket också kan innebära att jag sitter på en och samma plats hela dan och skriver. Men bara det att få tillgång till allt från helt tysta lokaler till rum där vi kan prata högt och enskilda smårum är fantastiskt. Innan hade jag en (1) plats som egentligen aldrig var varken tyst eller kreativ. Nu har jag tillgång till en mängd olika platser med olika möjligheter.

Jag tycker att det är helt perfekt. Jag sätter mig på en plats som passar för det jag ska göra.
 
Ja, det är precis så det fungerar med aktivitetsbaserade lokaler. Och "alla mina saker" är sällan mer än min dator. Och den bar jag runt på förut också. Under en arbetsdag kan jag sitta på en 3-4 olika platser och sätter mig där jag tycker att det är bäst för stunden. Vilket också kan innebära att jag sitter på en och samma plats hela dan och skriver. Men bara det att få tillgång till allt från helt tysta lokaler till rum där vi kan prata högt och enskilda smårum är fantastiskt. Innan hade jag en (1) plats som egentligen aldrig var varken tyst eller kreativ. Nu har jag tillgång till en mängd olika platser med olika möjligheter.

Jag tycker att det är helt perfekt. Jag sätter mig på en plats som passar för det jag ska göra.

Det låter förfärligt!

Om jag och en kollega behöver prata så sitter vi i den enes rum och pratar. Eller i ett tomt mötesrum. Det finns alltid såna här. Eller så sätter vi oss i fikarummet eller vid ett av borden i ett allrum vi har här. Finns alltid alternativ som funkar. Och jag har alltid ett tyst och lugnt rum att dra mig tillbaka till och där sitter jag mer än 90% av den arbetstid som inte är möten.
 
Det låter förfärligt!

Om jag och en kollega behöver prata så sitter vi i den enes rum och pratar. Eller i ett tomt mötesrum. Det finns alltid såna här. Eller så sätter vi oss i fikarummet eller vid ett av borden i ett allrum vi har här. Finns alltid alternativ som funkar. Och jag har alltid ett tyst och lugnt rum att dra mig tillbaka till och där sitter jag mer än 90% av den arbetstid som inte är möten.
Ja, det är förstås olika vad man tycker är förfärligt. Själv gillar jag verkligen att sitta i landskapet. Att höra samtalen mellan kollegerna, kunna hoppa in i ett samtal där man hör att man har svaret, se kolleger. Allt det där. Jag tycker att det känns oerhört ensamt och deprimerande att sitta i eget rum nuförtiden.

Finessen med aktivitetsbaserat är också att få miljöer som inte finns på andra kontor. Som tex de lokaler där vi kan sitta många och arbeta. Där det är ok att spela musik eller att prata högt. Där några jobbar med sitt. Några pratar om vad de vill. Andra har ett kort möte. En kreativ miljö som inte finns på andra sätt.
 
Ja, det är förstås olika vad man tycker är förfärligt. Själv gillar jag verkligen att sitta i landskapet. Att höra samtalen mellan kollegerna, kunna hoppa in i ett samtal där man hör att man har svaret, se kolleger. Allt det där. Jag tycker att det känns oerhört ensamt och deprimerande att sitta i eget rum nuförtiden.

Finessen med aktivitetsbaserat är också att få miljöer som inte finns på andra kontor. Som tex de lokaler där vi kan sitta många och arbeta. Där det är ok att spela musik eller att prata högt. Där några jobbar med sitt. Några pratar om vad de vill. Andra har ett kort möte. En kreativ miljö som inte finns på andra sätt.

Som jag sa innan, det beror ju väldigt mycket på vad man jobbar med.
 
Jag tror att det är dit vi går, jag hoppas det iaf. Kontoret ska vara en samlingsplats för interaktion, inte stängda rum där man inte får störa varandra.
Man kan interagera bra även med enskilda kontorsrum, kanske till och med bättre än grupprum, möjligtvis undantaget om alla i rummet jobbar med exakt samma sak. Och då menar jag inte har samma arbetsuppgifter, utan att man jobbar på en och endast en sak.
 
Det är dags att gå tillbak till kontoret från 1 oktober efter väldigt lång tid att jobba hemifrån på grund av pandemin. Vi har aktivitetsbaserat kontor och det passar mig uselt på alla sätt. Jag störs av alla ljud även små, kan räcka med att någon knappar på tangentbord så har jag tappat koncentrationen. Min dåliga koncentrationsförmåga vid störningar beror bland annat på mediciner jag har. Innan pandemin så hade jag börjat titta på andra jobb men det har inte känts så aktuellt att söka nytt under pandemin men inser ju att jag måste göra detta på sikt för jag kan inte jobba kvar där jag är.

I mitt arbete behöver jag ta inkommande samtal större delen av dagen samtidigt som jag handlägger. Funderar nu på öronproppar men behöver ju också kunna ta samtal men då kanske jag kan ta ur dessa. Är inte intresserad av att köpa egna svindyra hörlurar som både tar samtal och också reducerar ljud och jobbet bekostar det inte så det är inte ett alternativ.

Någon som har tips på bra öronproppar eller liknande som inte kostar skjortan som går att ta ur på ett enkelt sätt utan att det blir ohygieniskt att hålla på att ta ur och i hela dagarna?
Jag hade hellre haft hörselkåpor. Jag sover ibland med proppar och får jätteont i öronen oavsett storlek och typ.

Men vill du ha proppar så finns det i plast, som inte behöver klämmas/vridas ihop innan isättning. Tycker personligen inte att de reducerar lika bra som de där gula skumpropparna.

Vilken skitarbetsgivare som inte är villig att bekosta den utrustning som du behöver för att må bra och kunna utföra ditt jobb, har du lyft det med facket och skyddsombudet?
 
Jag har suttit i ett öppet kontorslandskap de senaste 16 åren, och det var en väldig skillnad på ljudnivån när jag fick en annan befattning där kollegorna inte satt och pratade i telefonen annat än i undantagsfall.
Jag skaffade i alla fall brusreducerande over ear som jag kan spela musik i om andan faller på.

Vi kan gå in i små rum om vi vill prata privat.
 
Vi delar rum två och två.

Landskap eller AKB är en sådan sak jag skulle säga upp mig bums för.

Det går inte att planera alla samtal. Det går knappt att planera dag för dag utan det behövs luckor varje dag för att täcka upp allt som kommer till.

Men jag ska skriva om AKB till den kursen jag läser nu (organisation och yrkesroll i socialt arbete, avancerad nivå).

Vi samtalar mycket mellan kollegor trots rummen :)
Jag gjorde det. För flera år sen hade jag fått ett jobb jag gärna ville ha och var glad och förväntansfull. När jag bara varit där i några dagar råkade jag se ett anslag om att AKB skulle införas i nya kommunhuset. Man hade inte sagt något om detta vid anställningsintervjun och jag blev oerhört besviken eftersom jag visste att jag inte kunde rota mig på den arbetsplatsen.

För oss skulle det gälla att man var tvungen att packa ihop och lämna sin plats om man beräknades vara borta mer än en timme, och eftersom jag kunde ha 3-4 entimmesmöten om dagen kändes det helt vansinnigt att behöva packa ihop och därefter hitta en ny plats. Det skulle gå åt massor av tid. Det skulle också gå åt tid för att leta reda på kollegor när de inte hade fasta platser. Dessutom tillhör jag de som måste ha egen stol för att ryggen inte ska gå sönder.

Nu har jag eget rum och det är det enda som funkar för mig. Har delat rum med de som tyckt det var ok att föra långa samtal med andra kollegor i rummet medan jag förväntades arbeta, och det gick inte alls.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Vilka poddar lyssnar du på?
  • Barn och djur
  • Vad gör vi? Del CXCIV

Hund, Katt, Andra Djur

  • Att ångra en valp
  • Uppdateringstråd 29
  • Kattsnack 10

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp