Någon som använder öronproppar i aktivitetsbaserat kontor?

Finessen med aktivitetsbaserat är också att få miljöer som inte finns på andra kontor. Som tex de lokaler där vi kan sitta många och arbeta. Där det är ok att spela musik eller att prata högt. Där några jobbar med sitt. Några pratar om vad de vill. Andra har ett kort möte. En kreativ miljö som inte finns på andra sätt.
För mig låter det där som rena skräcken, jag skulle bryta ihop inom en vecka.
 
För mig låter det där som rena skräcken, jag skulle bryta ihop inom en vecka.
Poängen med i ett aktivitetsbaserat kontor är att man ska kunna välja om man vill sitta i ett sådant rum med massa ljud eller i ett helt tyst rum och arbeta. Don efter person/aktivitet så att säga

Jag har dock aldrig upplevt att det funkar så i praktiken. Det funkar kanske på de privata företagen som lägger pengar på det, men det blir rena hånet när inredarna säljer in konceptet till kommunala verksamheter med bilder från flotta kontor,växtväggar och ljuddämpade rum.
Utan det har varit som ett ordinärt landskapskontor men med adderande nackdelen att man måste släpa runt på sina prylar varje dag och försöka hitta den minst dåliga platsen och muta in sitt revir där varje dag...
 
Det fina är att några gillar de ytorna. Andra gillar de tysta ytorna där det inte ens är tillåtet att ha telefoner som surrar när det ringer. Genom att ha många olika sorters arbetsplatser kan var och en hitta det som funkar för just henne. Jag gillar att kunna byta.

Jag haller med att en variation av arbetsmiljoer ar bra - problemet som jag har sett pa en del kontor (eftersom jag ar konsult jobbar jag ocksa fran kunders kontor) ar att de populara ytorna ofta ar underdimensionerade - och det ar ofta de platskravande ytorna for enskilt arbete. Det ar ju ett problem med implementationen och inte konceptet ABK i sig, men nagot som paverkar manga kollegors vardag negativt

Pa den positiva sidan ar att jag sett nagra helt fantastiska samarbetsmiljoer i ABK miljoer, med teknik och layout som gor att man kan vara mycket mer effektiv an i ett traditionellt motesrum med en trakig whiteboard
 
Det fina är att några gillar de ytorna. Andra gillar de tysta ytorna där det inte ens är tillåtet att ha telefoner som surrar när det ringer. Genom att ha många olika sorters arbetsplatser kan var och en hitta det som funkar för just henne. Jag gillar att kunna byta.
Det är förstås jättebra att du trivs i din arbetsmiljö! Själv vill jag slippa se andra människor och jag vill inte att man tittar på mig, så tysta ytor är inget för mig.
 
Poängen med i ett aktivitetsbaserat kontor är att man ska kunna välja om man vill sitta i ett sådant rum med massa ljud eller i ett helt tyst rum och arbeta. Don efter person/aktivitet så att säga

Jag har dock aldrig upplevt att det funkar så i praktiken. Det funkar kanske på de privata företagen som lägger pengar på det, men det blir rena hånet när inredarna säljer in konceptet till kommunala verksamheter med bilder från flotta kontor,växtväggar och ljuddämpade rum.
Utan det har varit som ett ordinärt landskapskontor men med adderande nackdelen att man måste släpa runt på sina prylar varje dag och försöka hitta den minst dåliga platsen och muta in sitt revir där varje dag...

Exakt så fungerade det på den myndighet jag jobbade på.
Och gränsen mellan "tyst zon" och kreativ projektyta var en skylt som hängde i taket på det enorma kontorslandskapet.

En höjdare var också "rum i rummet" som var någon slags rund soffa med jättehög rygg som var tänkt att man skulle kunna sätta sig i om man behövde gå undan för att ta ett privat telefonsamtal t.ex. Grejen var bara att den där möbeln istället fungerade som en slags megafon och fick helt motsatt effekt. :laugh:
 
men alla vill inte det och kan inte heller. Många har möten de måste närvara på eller arbetar i grupp, man arbetar olika tider, man tar pauser/lunch.
Fast hos oss vill faktiskt alla ha egna rum. Vi har ett fåtal möten, kanske ett möte i veckan, annars sitter vi och jobbar fritt. Jobbar inte i team utan individuellt. Alla jobbar dessutom typ samma tider, det kanske är någon enstaka person som kommer in redan klockan 7 och någon som sitter kvar längre om dagarna men när vi var på kontoret jobbade nästan alla 8-16.30. Hos oss hade det inte funkat. Det säger ju inte att det inte fungerar på en annan arbetsplats.
 
Fast hos oss vill faktiskt alla ha egna rum. Vi har ett fåtal möten, kanske ett möte i veckan, annars sitter vi och jobbar fritt. Jobbar inte i team utan individuellt. Alla jobbar dessutom typ samma tider, det kanske är någon enstaka person som kommer in redan klockan 7 och någon som sitter kvar längre om dagarna men när vi var på kontoret jobbade nästan alla 8-16.30. Hos oss hade det inte funkat. Det säger ju inte att det inte fungerar på en annan arbetsplats.

Samma här. Jag tror att det är väldigt få här som vill sitta på annat sätt än i eget kontor. Nån enstaka finns det. T.ex. två stycken som jobbar mer som team än individuellt sitter i ett rum tillsammans. Jag tror inte att de vill ha egna rum. Men annars tror jag att de allra flesta hos oss vill ha ett eget rum. Det betyder ju inte att vi inte pratar med varandra, delar idéer osv.
 
Samma här. Jag tror att det är väldigt få här som vill sitta på annat sätt än i eget kontor. Nån enstaka finns det. T.ex. två stycken som jobbar mer som team än individuellt sitter i ett rum tillsammans. Jag tror inte att de vill ha egna rum. Men annars tror jag att de allra flesta hos oss vill ha ett eget rum. Det betyder ju inte att vi inte pratar med varandra, delar idéer osv.
Precis. När jag började på min nuvarande arbetsplats hade min chef dessutom någon slags idé om att de som normalt sett jobbade med samma sak skulle dela rum. Det behöver inte betyda att det är de personerna jag trivs bäst med. Jag a.v.s.k.y.d.d.e mitt rumssällskap, vi klickade inte alls och till slut retade jag mig på att personen andades, typ. Hade jag fått dela rum med någon kollega jag faktiskt klickat med, hade jag definitivt mått bättre.
 
Precis. När jag började på min nuvarande arbetsplats hade min chef dessutom någon slags idé om att de som normalt sett jobbade med samma sak skulle dela rum. Det behöver inte betyda att det är de personerna jag trivs bäst med. Jag a.v.s.k.y.d.d.e mitt rumssällskap, vi klickade inte alls och till slut retade jag mig på att personen andades, typ. Hade jag fått dela rum med någon kollega jag faktiskt klickat med, hade jag definitivt mått bättre.
Har också varit i den situationen, det är hemskt, tar bort all arbetsglädje och man gör allt för att komma undan människan.
 
Jag gjorde det. För flera år sen hade jag fått ett jobb jag gärna ville ha och var glad och förväntansfull. När jag bara varit där i några dagar råkade jag se ett anslag om att AKB skulle införas i nya kommunhuset. Man hade inte sagt något om detta vid anställningsintervjun och jag blev oerhört besviken eftersom jag visste att jag inte kunde rota mig på den arbetsplatsen.

För oss skulle det gälla att man var tvungen att packa ihop och lämna sin plats om man beräknades vara borta mer än en timme, och eftersom jag kunde ha 3-4 entimmesmöten om dagen kändes det helt vansinnigt att behöva packa ihop och därefter hitta en ny plats. Det skulle gå åt massor av tid. Det skulle också gå åt tid för att leta reda på kollegor när de inte hade fasta platser. Dessutom tillhör jag de som måste ha egen stol för att ryggen inte ska gå sönder.

Nu har jag eget rum och det är det enda som funkar för mig. Har delat rum med de som tyckt det var ok att föra långa samtal med andra kollegor i rummet medan jag förväntades arbeta, och det gick inte alls.

Vi ska helst inte vara på plats samtidigt men det brukar lösa sig ändå. Jag delar rum med den jag delar flest ärenden med så det känns logiskt. Men vi gör olika, en del jobbar mkt med stängd dörr, andra stänger nästan aldrig dörren och det fungerar bra. Men det gäller ju att gruppen är ”rätt” om man ska samsas :)
 
Hos oss varar möten aldrig hela dagen. Och den delen av dagen folk inte har möten vill de sitta för sig själv i ett tyst rum för att få lite avkoppling från pratet. Eller menar du att man ska flytta runt under dagen? Att mellan kl. 8-10 sitter man i ett eget rum och sen flyttar man alla sina saker till mötesrummet kl. 10-12 för att sen gå och leta efter ett eget rum igen att ha från 13-14 och sen flytta tillbaka till ett mötesrum igen när mötet börjar kl. 14? Osv. Låter väldigt besvärligt.

ABK förutsätter att man har ett digitalt arbetssätt. Man tar sin dator och går vidare.
 
Jag hade hellre haft hörselkåpor. Jag sover ibland med proppar och får jätteont i öronen oavsett storlek och typ.

Men vill du ha proppar så finns det i plast, som inte behöver klämmas/vridas ihop innan isättning. Tycker personligen inte att de reducerar lika bra som de där gula skumpropparna.

Vilken skitarbetsgivare som inte är villig att bekosta den utrustning som du behöver för att må bra och kunna utföra ditt jobb, har du lyft det med facket och skyddsombudet?

Ja detta är en stor offentlig arbetsgivare och jag kommer definitivt att ta det vidare om det inte blir några förändringar. Vi hann bara sitta i aktivitetsbaserat en månad innan pandemin och hemarbete så hann aldrig riktigt med att ta upp frågan innan vi lämnade kontoret igen. Men det kändes som jag fick mitt liv tillbaka när vi fick börja jobba hemifrån.
 
Ja, det är precis så det fungerar med aktivitetsbaserade lokaler. Och "alla mina saker" är sällan mer än min dator. Och den bar jag runt på förut också. Under en arbetsdag kan jag sitta på en 3-4 olika platser och sätter mig där jag tycker att det är bäst för stunden. Vilket också kan innebära att jag sitter på en och samma plats hela dan och skriver. Men bara det att få tillgång till allt från helt tysta lokaler till rum där vi kan prata högt och enskilda smårum är fantastiskt. Innan hade jag en (1) plats som egentligen aldrig var varken tyst eller kreativ. Nu har jag tillgång till en mängd olika platser med olika möjligheter.

Jag tycker att det är helt perfekt. Jag sätter mig på en plats som passar för det jag ska göra.

Då gissar jag att du har någorlunda varieande arbetsuppgifter? För mig som handlägger 8 timmar per dag när jag inte har möten med inkommande telefonsamtal 8-16 så finns det inget sitt där det passar din arbetsuppgift. Det är liksom samma hela tiden och allt kräver koncentration.
 
Poängen med i ett aktivitetsbaserat kontor är att man ska kunna välja om man vill sitta i ett sådant rum med massa ljud eller i ett helt tyst rum och arbeta. Don efter person/aktivitet så att säga

Jag har dock aldrig upplevt att det funkar så i praktiken. Det funkar kanske på de privata företagen som lägger pengar på det, men det blir rena hånet när inredarna säljer in konceptet till kommunala verksamheter med bilder från flotta kontor,växtväggar och ljuddämpade rum.
Utan det har varit som ett ordinärt landskapskontor men med adderande nackdelen att man måste släpa runt på sina prylar varje dag och försöka hitta den minst dåliga platsen och muta in sitt revir där varje dag...

Jag håller med offentliga verksamheter är rena rama skämtet när de inför ABK. Det är en urusel miljö för handläggning iallafall vilket i princip alla mina arbetskamrater håller med om Särskilt när det finns så få enskilda rum att det i praktiken inte går att få något om du inte är på kontoret klockan 6 på morgonen.
 
Då gissar jag att du har någorlunda varieande arbetsuppgifter? För mig som handlägger 8 timmar per dag när jag inte har möten med inkommande telefonsamtal 8-16 så finns det inget sitt där det passar din arbetsuppgift. Det är liksom samma hela tiden och allt kräver koncentration.

Jag förstår, det är en utmaning att gå från egna rum till aktivitetsbaserat.

Det är så klart ofta en ekonomisk aspekt när man väljer aktivitetsbaserat. I alla fall för staten. Det gäller att hantera skattemedel så bra som möjligt och det är bättre att köpa handläggare för pengarna än kontorsyta. Ibland är det en inkörsperiod. Vi gjorde en mätning hos oss innan vi bestämde hur det skulle bli. Och det visade sig att handläggarna ansåg att de satt vid sina skrivbord ca 90% av arbetstiden. Men i verkligheten har jag för mig att det var kring 60%. Sen är det klart att vissa kolleger faktiskt sitter vid sina skrivbord precis hela tiden när de inte har rast. Nu efter pandemin lär det bli ännu mindre då folk kommer att få ännu större möjligheter att ibland jobba hemifrån.

Men många missbedömer hur mycket av tiden som de faktiskt spenderar med annat.
 
Jag förstår, det är en utmaning att gå från egna rum till aktivitetsbaserat.

Det är så klart ofta en ekonomisk aspekt när man väljer aktivitetsbaserat. I alla fall för staten. Det gäller att hantera skattemedel så bra som möjligt och det är bättre att köpa handläggare för pengarna än kontorsyta. Ibland är det en inkörsperiod. Vi gjorde en mätning hos oss innan vi bestämde hur det skulle bli. Och det visade sig att handläggarna ansåg att de satt vid sina skrivbord ca 90% av arbetstiden. Men i verkligheten har jag för mig att det var kring 60%. Sen är det klart att vissa kolleger faktiskt sitter vid sina skrivbord precis hela tiden när de inte har rast. Nu efter pandemin lär det bli ännu mindre då folk kommer att få ännu större möjligheter att ibland jobba hemifrån.

Men många missbedömer hur mycket av tiden som de faktiskt spenderar med annat.
Med tanke på att det är ett krav i vår verksamhet att man som handläggare har telefonen öppen för inkommande samtal 8-16 med undantag för möten och rast så är det ganska oundvikligt att inte sitta vid datorn de tiderna. Sen finns det andra grupper inom myndigheten som inte har lika mycket skrivbordstid Undersökningar som har gjorts visar att 80 procent av de som har samma roll som mig inte tycker att ABK stödjer deras arbete. Då finns det andra kontor i landet som har haft ABK ett antal år så det är på de kontoren de har gjort undersökningarna så de har kommit över inkörningsperioden med råge.
 
Ja detta är en stor offentlig arbetsgivare och jag kommer definitivt att ta det vidare om det inte blir några förändringar. Vi hann bara sitta i aktivitetsbaserat en månad innan pandemin och hemarbete så hann aldrig riktigt med att ta upp frågan innan vi lämnade kontoret igen. Men det kändes som jag fick mitt liv tillbaka när vi fick börja jobba hemifrån.

Ett par brusreducerande lurar som platronic (är väl typiskt offentligt upphandlat märke) är ju fikapengar i en budget för offentlig verksamhet...

Jag hade delat kontor innan pandemin men skulle få eget (hade jag blivit lovad i ca 2 år...) så jag lackade ur och köpte egna bose för att stänga ute mina kollegor deras otaliga småpratsbesökare.

Det man kan säga är att ja, de reducerar absolut, men utan musik så hör man ändå "kontorsljud". Hostningar, mumel osv. Jag upplever att de reducerar höga ljud mer än låga. Så behöver du väldigt tyst är nog riktiga hörselskydd att föredra.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp