Någon som varit i samma situation? Lite råd önskas missbruk

Villrådig

Trådstartare
Det gäller min bror. Varning för rörigt iinlägg

Vi i familjen misstänker att han börjat droga eller har något annat "fuffens" för sig igen.

När han var i 20 års åldern drogade han en del. Tror inte det var de tyngre drogerna mestadels hasch. Hans dåvarande flickvän satte allt i rullning och han lyckades bryta missbruket. Vi fick reda på detta efter han försvunnit ur de "dåliga kretsarna" Han och en god vän bröt tillsammans.

Livet rullade på de skaffade barn, hus, nytt jobb mm ja han växte upp. Nu nästan 20 år senare efter uppbrott med sambon, Lite otrevligheter med jobbet (mobbning) som han dock kom iväg ifrån på ett bra sätt och har nu ett jobb han stortrivs på och har nära stöttning av chefen (mindre företag) som varit i samma sits som min bror med uppbrott.

Han och hans sambo har varit separerade i snart 1 år och det är mycket infekterat. Verkade bra i början men min bror har dolt mycket som hans sambo gjort och fortfarande gör. Vi har fått höra i andra hand av barnen om hur hon har betett sig. Vilket jag aldrig trodde om henne. Nu handlar inte tråden om henne så lämnar det där. Tyvärr kan vi inte få någon stöttning därifrån.

Han har skyllt på sömnproblem. Och javisst att inte kunna sova är ett jättestort problem och man blir rejält påverkad men träffar man honom nu så är han inte direkt kontaktbar. Kraschat 2 bilar (i låg hastighet och enbart singelolycka) Historierna hänger inte ihop. Han far och flänger under helgen, sjukskriver sig på måndagen.

Han dricker men inte mycket. Innan satt han på barnlediga helger med 2 kompisar spelade spel och drack lite öl och bara slappade. Gick ut på krogen nån gång ibland. Barnveckan dricker han inget alls på. Så det sköter han om man säger så.

Han är vanligtvis väldigt social och alert. har i grund och botten en adhd eller liknande som aldrig blivit utrett men alltid varit igång. Nu är han svår att få kontakt med, svarar långsamt, koordinationen är inte där. Står och trampar luft, sluddrar på talet och ser ut att kunna somna när som helst. Alla som kännt honom sen tidigare har reagerat på att han ger ett påverkat intryck.

Är det inte droger så är det ju något annat som är fel.

Vi har nu pratat med 2 av hans närmsta vänner. Varav en är en gammal missbrukare själv och den andra haft en syster som missbrukade riktigt illa. De kommer åka upp till honom idag. De kommer konfiskera bilnyckeln för honom. Han får inte köra bil förrns det här är utrett. Speciellt inte skjutsa barnen till sina träningar. Min bror är mycket aktiv med barnen utanför skolan på olika aktiviteter

Är det inte missbruk måste han ju söka för det. Har svårt att tro att bara sömnbrist i perioder kan orsaka såhär mycket men man vet ju aldrig. Nånting helgalet är det.

Det kommer braka loss som hejsan nu och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Min bror kommer bli galet arg på oss allihop det är vi medvetna om och jag tror han kommer göra allt för att skydda/dölja sitt missbruk.

Tar han inte tag i det kommer han förlora allt. Barnen, jobbet mm mm

Vet inte riktigt vad jag kan göra. Någon som suttit i samma sits?
 
En bekant fick hjälp av familjen att ta upp detta med arbetsgivaren och testas nu regelbundet av företagshälsovården. Familjen känner sig lättade över att nån har koll på detta och att han kollas av regelbundet då man inte kan ta en missbrukares ord för att han är ren och lita på det. Skulle tro att man har högre motivationsfaktor att hålla sig ren om man checkas av regelbundet.
Eftersom han har barn så är det viktigt att ta tag i det och tala klarspråk omedelbart, missbruk har en tendens att eskalera. Är han lika frånvarande och okummunicerbar de veckor han inte har barnen?
Jag lider av konstant sömnbrist mer eller mindre och för några år sen så sov jag knappt alls då jag hade två jobb och pluggade en period och man var ganska borta då men jag var ändå kontaktbar om än inte helt klar och krockade inga bilar. Man blir helt klart lite påverkad av sömnbrist och stress men det låter som för mycket för att det bara skulle vara sömnbrist.
 
I efterhand borde jag dock inte alls kört bil när jag sov som minst, för det hade kunnat sluta illa. Det är lika illa att köra bil trött som att köra rattfull.
 

Lovisaleonora

Moderator
Jag har varit med och gjort en intervention, och det är inga roliga saker. Det KAN ta ett bra tag innan en tillfrisknande missbrukare inser att det var en bra och omtänksam insats. För den som fortsätter sitt missbruk trots konfrontation blir det oftast stökigare, d v s bryter med de som kan stötta etc.

Håll huvudet kallt och låt saken ha sin gång är mitt enda råd. Ni handlar i omtanke, om både honom men kanske främst barnen som inte ska behöva växa upp så här - oavsett varför han kraschar bilar och inte fungerar.
 
Det gäller min bror. Varning för rörigt iinlägg

Vi i familjen misstänker att han börjat droga eller har något annat "fuffens" för sig igen.

När han var i 20 års åldern drogade han en del. Tror inte det var de tyngre drogerna mestadels hasch. Hans dåvarande flickvän satte allt i rullning och han lyckades bryta missbruket. Vi fick reda på detta efter han försvunnit ur de "dåliga kretsarna" Han och en god vän bröt tillsammans.

Livet rullade på de skaffade barn, hus, nytt jobb mm ja han växte upp. Nu nästan 20 år senare efter uppbrott med sambon, Lite otrevligheter med jobbet (mobbning) som han dock kom iväg ifrån på ett bra sätt och har nu ett jobb han stortrivs på och har nära stöttning av chefen (mindre företag) som varit i samma sits som min bror med uppbrott.

Han och hans sambo har varit separerade i snart 1 år och det är mycket infekterat. Verkade bra i början men min bror har dolt mycket som hans sambo gjort och fortfarande gör. Vi har fått höra i andra hand av barnen om hur hon har betett sig. Vilket jag aldrig trodde om henne. Nu handlar inte tråden om henne så lämnar det där. Tyvärr kan vi inte få någon stöttning därifrån.

Han har skyllt på sömnproblem. Och javisst att inte kunna sova är ett jättestort problem och man blir rejält påverkad men träffar man honom nu så är han inte direkt kontaktbar. Kraschat 2 bilar (i låg hastighet och enbart singelolycka) Historierna hänger inte ihop. Han far och flänger under helgen, sjukskriver sig på måndagen.

Han dricker men inte mycket. Innan satt han på barnlediga helger med 2 kompisar spelade spel och drack lite öl och bara slappade. Gick ut på krogen nån gång ibland. Barnveckan dricker han inget alls på. Så det sköter han om man säger så.

Han är vanligtvis väldigt social och alert. har i grund och botten en adhd eller liknande som aldrig blivit utrett men alltid varit igång. Nu är han svår att få kontakt med, svarar långsamt, koordinationen är inte där. Står och trampar luft, sluddrar på talet och ser ut att kunna somna när som helst. Alla som kännt honom sen tidigare har reagerat på att han ger ett påverkat intryck.

Är det inte droger så är det ju något annat som är fel.

Vi har nu pratat med 2 av hans närmsta vänner. Varav en är en gammal missbrukare själv och den andra haft en syster som missbrukade riktigt illa. De kommer åka upp till honom idag. De kommer konfiskera bilnyckeln för honom. Han får inte köra bil förrns det här är utrett. Speciellt inte skjutsa barnen till sina träningar. Min bror är mycket aktiv med barnen utanför skolan på olika aktiviteter

Är det inte missbruk måste han ju söka för det. Har svårt att tro att bara sömnbrist i perioder kan orsaka såhär mycket men man vet ju aldrig. Nånting helgalet är det.

Det kommer braka loss som hejsan nu och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Min bror kommer bli galet arg på oss allihop det är vi medvetna om och jag tror han kommer göra allt för att skydda/dölja sitt missbruk.

Tar han inte tag i det kommer han förlora allt. Barnen, jobbet mm mm

Vet inte riktigt vad jag kan göra. Någon som suttit i samma sits?
När jag jobbade på en skola för länge sedan var det en elev som alla var helt säkra på missbrukade. Han var just slö och sluddrig.

Det visade sig att han fått diabetes och helt enkelt var sjuk. Han hade - bokstavligen - sirap i hjärnan. När han kom under behandling blev det en helt annan person.

Vad det än är så behöver han hjälp.
 
Arbetsgivaren är väl skyldig att erbjuda hjälp vid missbruk? Tror han kan förlora jobbet bara om han inte medverkar till vården, om det är missbruk han har.
 
Enligt min erfarenhet kan man inte hjälpa någon som inte vill ha hjälp om det gäller missbruk. Långvarig sömnbrist kan ju dock orsaka lite sega människor. Har han inga missbruksproblem nu borde han väl själv inse att ett läkarbesök kan vara bra?
 
Det gäller min bror. Varning för rörigt iinlägg

Vi i familjen misstänker att han börjat droga eller har något annat "fuffens" för sig igen.

När han var i 20 års åldern drogade han en del. Tror inte det var de tyngre drogerna mestadels hasch. Hans dåvarande flickvän satte allt i rullning och han lyckades bryta missbruket. Vi fick reda på detta efter han försvunnit ur de "dåliga kretsarna" Han och en god vän bröt tillsammans.

Livet rullade på de skaffade barn, hus, nytt jobb mm ja han växte upp. Nu nästan 20 år senare efter uppbrott med sambon, Lite otrevligheter med jobbet (mobbning) som han dock kom iväg ifrån på ett bra sätt och har nu ett jobb han stortrivs på och har nära stöttning av chefen (mindre företag) som varit i samma sits som min bror med uppbrott.

Han och hans sambo har varit separerade i snart 1 år och det är mycket infekterat. Verkade bra i början men min bror har dolt mycket som hans sambo gjort och fortfarande gör. Vi har fått höra i andra hand av barnen om hur hon har betett sig. Vilket jag aldrig trodde om henne. Nu handlar inte tråden om henne så lämnar det där. Tyvärr kan vi inte få någon stöttning därifrån.

Han har skyllt på sömnproblem. Och javisst att inte kunna sova är ett jättestort problem och man blir rejält påverkad men träffar man honom nu så är han inte direkt kontaktbar. Kraschat 2 bilar (i låg hastighet och enbart singelolycka) Historierna hänger inte ihop. Han far och flänger under helgen, sjukskriver sig på måndagen.

Han dricker men inte mycket. Innan satt han på barnlediga helger med 2 kompisar spelade spel och drack lite öl och bara slappade. Gick ut på krogen nån gång ibland. Barnveckan dricker han inget alls på. Så det sköter han om man säger så.

Han är vanligtvis väldigt social och alert. har i grund och botten en adhd eller liknande som aldrig blivit utrett men alltid varit igång. Nu är han svår att få kontakt med, svarar långsamt, koordinationen är inte där. Står och trampar luft, sluddrar på talet och ser ut att kunna somna när som helst. Alla som kännt honom sen tidigare har reagerat på att han ger ett påverkat intryck.

Är det inte droger så är det ju något annat som är fel.

Vi har nu pratat med 2 av hans närmsta vänner. Varav en är en gammal missbrukare själv och den andra haft en syster som missbrukade riktigt illa. De kommer åka upp till honom idag. De kommer konfiskera bilnyckeln för honom. Han får inte köra bil förrns det här är utrett. Speciellt inte skjutsa barnen till sina träningar. Min bror är mycket aktiv med barnen utanför skolan på olika aktiviteter

Är det inte missbruk måste han ju söka för det. Har svårt att tro att bara sömnbrist i perioder kan orsaka såhär mycket men man vet ju aldrig. Nånting helgalet är det.

Det kommer braka loss som hejsan nu och jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Min bror kommer bli galet arg på oss allihop det är vi medvetna om och jag tror han kommer göra allt för att skydda/dölja sitt missbruk.

Tar han inte tag i det kommer han förlora allt. Barnen, jobbet mm mm

Vet inte riktigt vad jag kan göra. Någon som suttit i samma sits?
Jag hade pratat med honom så odömande som möjligt och sagt att du misstänker verkligen att han tar något nu. Och säg att du finns där för honom men att han måste se till att söka hjälp nu och inte låta det bli ännu värre.
 

Villrådig

Trådstartare
Efter inlägget jag skrev vart det kalabalik. Min bror ville bryta kontakten med oss allihop. Vi skulle få lov att träffa barnen och typiskt muissbruk så lasha han ut och försökte få oss att ändra.

Hans 2 vänner hämtade bilnyckeln för honom. Så han inte kunde köra. (bor mitt inne i stad så klarar sig utan bil)
De fick sig en jäkla känga de också. Efter några dagar lugnade det ned sig. Han "nyktrade" till.

Till syvende och sist så har dealen blivit nu att han får en månad på sig at lösa det själv. Gå till VC boka tid för sömnströrning eller om han har något annat olag i kroppen.
Prata/träffa oss och hans 2 vänner var dag och vid minsta lilla misstanke kommer vi kontakta hans arbetsgivare för ytterligare pådrivning.

Min bror vill inte ha hjälp men vi kommer tvinga honom till det. Veckorna han har barnen är han som vanligt. Normalt trött eller vad man ska säga efter jobb, träningar och allt annat det är så fort de försvann och det har eskalerat det sista. Har han missbrukat tidigare så har det inte märkts. Fortfarande social och koll.
Det var nu det sista som vi alla märkte en stor förändring.
 

Lovisaleonora

Moderator
Efter inlägget jag skrev vart det kalabalik. Min bror ville bryta kontakten med oss allihop. Vi skulle få lov att träffa barnen och typiskt muissbruk så lasha han ut och försökte få oss att ändra.

Hans 2 vänner hämtade bilnyckeln för honom. Så han inte kunde köra. (bor mitt inne i stad så klarar sig utan bil)
De fick sig en jäkla känga de också. Efter några dagar lugnade det ned sig. Han "nyktrade" till.

Till syvende och sist så har dealen blivit nu att han får en månad på sig at lösa det själv. Gå till VC boka tid för sömnströrning eller om han har något annat olag i kroppen.
Prata/träffa oss och hans 2 vänner var dag och vid minsta lilla misstanke kommer vi kontakta hans arbetsgivare för ytterligare pådrivning.

Min bror vill inte ha hjälp men vi kommer tvinga honom till det. Veckorna han har barnen är han som vanligt. Normalt trött eller vad man ska säga efter jobb, träningar och allt annat det är så fort de försvann och det har eskalerat det sista. Har han missbrukat tidigare så har det inte märkts. Fortfarande social och koll.
Det var nu det sista som vi alla märkte en stor förändring.

Hans reaktion säger ändå en del om att något inte står rätt till.

Hoppas det ordnar sig.
 
Efter inlägget jag skrev vart det kalabalik. Min bror ville bryta kontakten med oss allihop. Vi skulle få lov att träffa barnen och typiskt muissbruk så lasha han ut och försökte få oss att ändra.
Sådär reagerar ju någon som vet om att de gör fel. En person med rent mjöl i påsen hade blivit förvånad och eller möjligtvis ledsen. Men förbannad blir bara de som är påkomna så att säga.
 
Det är ju inte riktigt sant att blir man arg =skyldig.
Det är helt vanlig psykologi. De flesta människor som blir påkomna med att göra någonting de vet om är fel, eller någonting de i alla fall försöker dölja, reagerar utåt när de blir påkomna. Det finns absolut vissa som ger upp och erkänner allting, men de flesta reagerar med att försvara sig. Ju större lögnen är ju större brukar även försvarstalet bli, med mer eller mindre överdrivet komplicerade och långdragna förklaringar. Ett kort och koncist svar är oftast mer sanningsenligt.

Missbrukar man dessutom ovanpå detta kan den mentala biten bli lite svajig, speciellt om man tar substanser som kan bidra med paranoia, aggressivitet etc. Att känna sig orättvist behandlad kan då skapa en mycket större aggressivitet än vad personen i nyktert tillstånd hade känt.

En person som på riktigt känner sig orättvist behandlad för att den faktiskt är oskyldig vänder det sällan utåt på samma sätt. Den försöker heller inte förklara eller bli aggressiv, eller skylla på andra som i detta fall. Många gånger, även när personen är påverkad, reagerar personen med att rycka på axlarna och säga att folk får tro vad de vill för personen själv vet vad som är rätt och inte. De är mer starka i sig själv och inte alls lite utåtagerande, även om känslan är precis lika desperat.
 
Det är helt vanlig psykologi. De flesta människor som blir påkomna med att göra någonting de vet om är fel, eller någonting de i alla fall försöker dölja, reagerar utåt när de blir påkomna. Det finns absolut vissa som ger upp och erkänner allting, men de flesta reagerar med att försvara sig. Ju större lögnen är ju större brukar även försvarstalet bli, med mer eller mindre överdrivet komplicerade och långdragna förklaringar. Ett kort och koncist svar är oftast mer sanningsenligt.

Missbrukar man dessutom ovanpå detta kan den mentala biten bli lite svajig, speciellt om man tar substanser som kan bidra med paranoia, aggressivitet etc. Att känna sig orättvist behandlad kan då skapa en mycket större aggressivitet än vad personen i nyktert tillstånd hade känt.

En person som på riktigt känner sig orättvist behandlad för att den faktiskt är oskyldig vänder det sällan utåt på samma sätt. Den försöker heller inte förklara eller bli aggressiv, eller skylla på andra som i detta fall. Många gånger, även när personen är påverkad, reagerar personen med att rycka på axlarna och säga att folk får tro vad de vill för personen själv vet vad som är rätt och inte. De är mer starka i sig själv och inte alls lite utåtagerande, även om känslan är precis lika desperat.

Oavsett så kan man inte alls säga att det faktiskt är så i detta fallet. Om personen har sömnproblem och sover extremt dåligt en längre period så är det mer än väl förståeligt att man blir arg eller irriterad över att det slås på stora trumman och direkt härleder det till nytt missbruk om det nu inte är så. Måste vara väldigt frustrerande att bli beskylld för det. Personen är vuxen och behöver inte stå till svars till trådskaparen och dennes familj. Hade någon behandlat mig på det där sättet som ts med familj beskriver att dom har gjort hade jag blivit vansinnig.
 
Hade någon behandlat mig på det där sättet som ts med familj beskriver att dom har gjort hade jag blivit vansinnig.
Samtidigt kan det vara skillnaden mellan liv och död. Tyvärr. Såklart är det ett ingrepp i personens integritet, men samtidigt ska personen tex inte köra sina barn någonstans påverkad.

Jag tror att ts med familj och vänner har rätt när det kommer till magkänsla. Man ska lita på sin magkänsla om man är någorlunda mentalt frisk själv.
 
Det är helt vanlig psykologi. De flesta människor som blir påkomna med att göra någonting de vet om är fel, eller någonting de i alla fall försöker dölja, reagerar utåt när de blir påkomna. Det finns absolut vissa som ger upp och erkänner allting, men de flesta reagerar med att försvara sig. Ju större lögnen är ju större brukar även försvarstalet bli, med mer eller mindre överdrivet komplicerade och långdragna förklaringar. Ett kort och koncist svar är oftast mer sanningsenligt.

Missbrukar man dessutom ovanpå detta kan den mentala biten bli lite svajig, speciellt om man tar substanser som kan bidra med paranoia, aggressivitet etc. Att känna sig orättvist behandlad kan då skapa en mycket större aggressivitet än vad personen i nyktert tillstånd hade känt.

En person som på riktigt känner sig orättvist behandlad för att den faktiskt är oskyldig vänder det sällan utåt på samma sätt. Den försöker heller inte förklara eller bli aggressiv, eller skylla på andra som i detta fall. Många gånger, även när personen är påverkad, reagerar personen med att rycka på axlarna och säga att folk får tro vad de vill för personen själv vet vad som är rätt och inte. De är mer starka i sig själv och inte alls lite utåtagerande, även om känslan är precis lika desperat.

Så bra att du vet precis hur alla människor reagerar. Du vet att alla människor är olika? Vissa blir lättare arga än andra. Vissa är mer utåtagerande av sig själva och andra vänder det oftare inåt.

Jag är sån som lätt blir arg och hade troligtvis blivit rätt arg då också. Det är sån min personlighet är. Häftigt temperament.
 

Lovisaleonora

Moderator
Personen är vuxen och behöver inte stå till svars till trådskaparen och dennes familj. Hade någon behandlat mig på det där sättet som ts med familj beskriver att dom har gjort hade jag blivit vansinnig.

Du menar att en vedertagen metod, intervention, är förkastligt? Trots goda resultat?

Jo, om det är så hög risk att köra ihjäl sina egna barn finns det inget "sköt dig själv och skit i andra".
 

Villrådig

Trådstartare
Oavsett så kan man inte alls säga att det faktiskt är så i detta fallet. Om personen har sömnproblem och sover extremt dåligt en längre period så är det mer än väl förståeligt att man blir arg eller irriterad över att det slås på stora trumman och direkt härleder det till nytt missbruk om det nu inte är så. Måste vara väldigt frustrerande att bli beskylld för det. Personen är vuxen och behöver inte stå till svars till trådskaparen och dennes familj. Hade någon behandlat mig på det där sättet som ts med familj beskriver att dom har gjort hade jag blivit vansinnig.

Hellre en vansinnig bror än 2 barn som utsätts för missbruk i sitt hem eller är med nästa gång han kraschar bilen för missbruket/kraftig sömnbrist är där.

Jag älskar min bror men kommer det till mina brorsbarn eller han så är det dom som går först.

Min bror har aldrig haft häftigt humör eller lätt till ilska. Något är fel och innan han förlorar barn, jobb mm så måste han ta tag i vad det är.

Barnen är hans allt. Bilnyckeln har han fått tillbaks och han har ändrat sig sedan sista inlägget. Min bror är vuxen men måste ta sitt ansvar gällande barn och inte utsätta andra för fara.

Eller vill du möta min bror i sin bil en kväll? När han knappt är kontaktbar, Vet knappt vad han håller på med och kört in i saker? Ska världen då bara rycka på axlarna och säga ja han är ju vuxen får ta sitt ansvar själv när han kör ihjäl någon så får polisen lösa det.

Är det bara sömnbrist så måste han få hjälp för detta. Alla som mött honom det senaste har reagerat på hur han varit. Flera som tyckt han ser hög ut utan att veta om hans tidigare missbruk. Vi har alla slagit ifrån oss med att han haft ett tufft år, Mycket jobb, ändringar och svårt med sömnen. Sömnen enlgt han själv men han säger också att ha sover bättre i perioder.

Sen vi pratade med honom har han varit hur kontaktbar/normal som helst. och som sagt dealen är nu att han måste ta tag i det under en månad. Han vill lösa det själv och visst varsågod så länge han gör något.
 

Lovisaleonora

Moderator
Hellre en vansinnig bror än 2 barn som utsätts för missbruk i sitt hem eller är med nästa gång han kraschar bilen för missbruket/kraftig sömnbrist är där.

Jag älskar min bror men kommer det till mina brorsbarn eller han så är det dom som går först.

Min bror har aldrig haft häftigt humör eller lätt till ilska. Något är fel och innan han förlorar barn, jobb mm så måste han ta tag i vad det är.

Barnen är hans allt. Bilnyckeln har han fått tillbaks och han har ändrat sig sedan sista inlägget. Min bror är vuxen men måste ta sitt ansvar gällande barn och inte utsätta andra för fara.

Eller vill du möta min bror i sin bil en kväll? När han knappt är kontaktbar, Vet knappt vad han håller på med och kört in i saker? Ska världen då bara rycka på axlarna och säga ja han är ju vuxen får ta sitt ansvar själv när han kör ihjäl någon så får polisen lösa det.

Är det bara sömnbrist så måste han få hjälp för detta. Alla som mött honom det senaste har reagerat på hur han varit. Flera som tyckt han ser hög ut utan att veta om hans tidigare missbruk. Vi har alla slagit ifrån oss med att han haft ett tufft år, Mycket jobb, ändringar och svårt med sömnen. Sömnen enlgt han själv men han säger också att ha sover bättre i perioder.

Sen vi pratade med honom har han varit hur kontaktbar/normal som helst. och som sagt dealen är nu att han måste ta tag i det under en månad. Han vill lösa det själv och visst varsågod så länge han gör något.

Jag tycker ni resonerar helt rätt. Oavsett vilket problemet är, gör symptomen att det måste utredas och lösningar måste fram.
 

Liknande trådar

Kropp&Själ Alkohol är komplicerat. Kanske inte för varje individ men sett i stort perspektiv är alkoholen roten till så mycket ont som händer i...
16 17 18
Svar
358
· Visningar
12 756
Övr.Barn Hur mycket jag än söker runt hittar jag ingen med samma problem som jag. Jag vet inte vad jag ska göra, mina barns far som jag är...
Svar
13
· Visningar
1 842

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Upp