Bukefalos 25 år, Läs mer!

Ni som är helt oreligiösa - dop?

Suspiria

Trådstartare
En fråga till er som inte är religiösa/troende.

Jag och min sambo är inte religiösa alls. Vi har klurat på det där med dop även om det är ett tag kvar till barnet kommer. Det skulle kännas fel på något vis att lova in barnet i allt det där när det är något vi inte tror på, även om det är en fin tradition.

Så, har ni döpt ert barn trots att ni inte är troende? Om ja, varför?

Ni som inte har gjort det utan istället tex haft namngivningsceremoni/annat(?), hur har släkt reagerat på det?

Äldre släkt tycker säkert att man ska döpa, om så bara av tradition, men vi kommer givetvis göra som vi vill.
 
En fråga till er som inte är religiösa/troende.

Jag och min sambo är inte religiösa alls. Vi har klurat på det där med dop även om det är ett tag kvar till barnet kommer. Det skulle kännas fel på något vis att lova in barnet i allt det där när det är något vi inte tror på, även om det är en fin tradition.

Så, har ni döpt ert barn trots att ni inte är troende? Om ja, varför?

Ni som inte har gjort det utan istället tex haft namngivningsceremoni/annat(?), hur har släkt reagerat på det?

Äldre släkt tycker säkert att man ska döpa, om så bara av tradition, men vi kommer givetvis göra som vi vill.

Vi kommer med stor sannolikhet inte ha något dop, ev inte någon cermoni heller. Mamma som inte är alls troende, tycker ändå det ska vara traditionsenligt men hon är nog den enda vi diskuterat med och hon är ändå så pass "ung" att hon tycker vi får göra som vi vill, även om hon skulle uppskatta ett dop :) min mormor är inte kristen heller och hon är den enda "äldre" som är vid liv i min släkt, så visst hon skulle kanske kunna tjata lite om ett dop men inte bry sig så mkt om det inte blir något! Sambons föräldrar och farmor (enda äldre levande på hans sida) vet jag inte riktigt hur dom reagerar, men tror inte dom blir besvikna. Hade sambons mormor och morfar levt hade dom nog gärna uppskattat dop eftersom dom var troende.

Men vi känner väl att njae, stå framme i kyrkan och döpa in barnet i en tro och mer eller mindre stå och ljuga för präst känns sådär... Barnet får ju döpa sig sen vid ev konfirmation om hen vill. Eller så vill hen bli hindu och ja, vem ska hindra det lixom?! :)
 

Suspiria

Trådstartare
Min fundering enligt trådstart är varför andra som inte är troende har gjort det/ska göra det och hur släkt reagerat när man valt att inte göra det.

De jag vet som har döpt som inte är religiösa har gjort det bara för att man "ska" och för att göra äldre släkt glad.
 
Jag tänker ju inte föröka mig men med tanke på att både jag och särbon inte är troende eller med i kyrkan så känns det som att ett dop hade varit märkligt. Jag respekterar de som är troende och att då delta i ett av de heliga sakramenten som dopet är trots att man inte är troende är för mig enormt respektlöst.

Svägerskan hade namngivningsfest för dottern och det var tydligen väldigt trevligt (hon och hennes man är inte troende heller och hade borgerlig vigsel).
 
Namngivningsgrej är väl snarlikt dop tycker jag, är man inte troende så finns det faktiskt ingen anledning att döpa. Det skadar ju dock inte att döpa barnet oavsett så det är väl bara att göra det ni själva vill helt enkelt oavsett vad andra tycker.
 
Jag tänker ju inte föröka mig men med tanke på att både jag och särbon inte är troende eller med i kyrkan så känns det som att ett dop hade varit märkligt. Jag respekterar de som är troende och att då delta i ett av de heliga sakramenten som dopet är trots att man inte är troende är för mig enormt respektlöst.
Ska inte ge mig in i en sådan diskussion men det är aldrig någonsin respektlöst att döpa någon, det är en otroligt fin gest att göra då den görs i ett gott syfte med goda intentioner.

Sen gör man som sagt alltid oavsett som man vill, men vill man döpa sitt barn trots att man själv inte har tron så är det inget fel med det.
 

Suspiria

Trådstartare
Citat från svenska kyrkan:
"Vid dop bekräftas att man ingår i en större gemenskap: församlingen, kyrkan i världen och Guds stora familj.
Att döpas innebär att bli en del av Jesu liv, död och uppståndelse. "

På de få dop jag har varit har också prästen frågat om föräldrarna vill ta ansvar för barnets uppfostran som kristen, som de då ska svara ja på.

Så jag håller nog med om att är lite respektlöst ändå även om jag inte tänkt på det så innan. Det är ju att ljuga om vi ska svara ja på något sådant.
 
Vi hade namngivning istället för dop, vi är inte kristna och inte direkt formella, så det var mest ett kalas för ongen.

Hade tyckt det var jätteudda om mina släktingar hade åsikter om vad vi valde att göra för vår dotter. Den enda som knorrade över det var svärmor för hon ville att släktens dopklänning skulle användas. Alla andra tyckte det var supertrevligt och inte så pretentiöst.
 
Vi kommer med stor sannolikhet inte ha något dop, ev inte någon cermoni heller. Mamma som inte är alls troende, tycker ändå det ska vara traditionsenligt men hon är nog den enda vi diskuterat med och hon är ändå så pass "ung" att hon tycker vi får göra som vi vill, även om hon skulle uppskatta ett dop :) min mormor är inte kristen heller och hon är den enda "äldre" som är vid liv i min släkt, så visst hon skulle kanske kunna tjata lite om ett dop men inte bry sig så mkt om det inte blir något! Sambons föräldrar och farmor (enda äldre levande på hans sida) vet jag inte riktigt hur dom reagerar, men tror inte dom blir besvikna. Hade sambons mormor och morfar levt hade dom nog gärna uppskattat dop eftersom dom var troende.

Men vi känner väl att njae, stå framme i kyrkan och döpa in barnet i en tro och mer eller mindre stå och ljuga för präst känns sådär... Barnet får ju döpa sig sen vid ev konfirmation om hen vill. Eller så vill hen bli hindu och ja, vem ska hindra det lixom?! :)
Tror du på fullt allvar att det bara finns sekulära, icketroende ateister i åldersspannet under +40?
 
Ska inte ge mig in i en sådan diskussion men det är aldrig någonsin respektlöst att döpa någon, det är en otroligt fin gest att göra då den görs i ett gott syfte med goda intentioner.

Sen gör man som sagt alltid oavsett som man vill, men vill man döpa sitt barn trots att man själv inte har tron så är det inget fel med det.

Öh, jo om jag står och lovar saker i ett rum som är heligt för andra så är det vansinnigt respektlöst. Man åtar sig faktiskt att uppfostra barnet kristet när man döper det (trots att jag inte är troende har jag koll på religionen och vad ceremonierna innebär). Har man inte någon som helst intention att uppfostra barnet kristet så kan iaf jag inte se det som något annat än respektlöst.

Samma gäller om någon skulle be mig vara gudmor, jag skulle vänligt avböja därför att det ingår i fadderskapet att bla vara en kristet föredöme.

Jag läser inte med i trosbekännelsen heller när jag är i kyrkan av någon anledning (oftast begravningar numera :(), av respekt för de som verkligen tar den på allvar.
 
Mannens bror och hans sambo hade namngivningsceremoni för sin dotter istället för dop då ingen av dem är troende/med i kyrkan. Ett mysigt kalas för tösen och släkten samlades kring henne. Tyckte det va jättefint!

Vår Filippa som var död vid födsel hade vi namngivning för med sjukhusprästen då döda inte kan döpas, en otroligt vacker ceremoni med tanke på omständigheterna:heart
Barnet vi väntar nu kommer att döpas, om barnet sedan inte vill vara med i kyrkan när denne blir äldre får hon eller han välja att gå ur så klart.
 
Jag kan också tillägga att jag är döpt men inte med i svenska kyrkan. Jag hyser inget agg gentemot mina föräldrar som döpte mig även om de misslyckades kapitalt med den kristna uppfostran :D (de insåg att de hade en hedning och gjorde ett spännande försök med Pingstkyrkans söndagsskola när jag var i 5-6årsåldern :crazy: det funkade inte :p).
 
Öh, jo om jag står och lovar saker i ett rum som är heligt för andra så är det vansinnigt respektlöst. Man åtar sig faktiskt att uppfostra barnet kristet när man döper det (trots att jag inte är troende har jag koll på religionen och vad ceremonierna innebär). Har man inte någon som helst intention att uppfostra barnet kristet så kan iaf jag inte se det som något annat än respektlöst.

Samma gäller om någon skulle be mig vara gudmor, jag skulle vänligt avböja därför att det ingår i fadderskapet att bla vara en kristet föredöme.

Jag läser inte med i trosbekännelsen heller när jag är i kyrkan av någon anledning (oftast begravningar numera :(), av respekt för de som verkligen tar den på allvar.
Håller inte med där. Det handlar om barnet och dens liv, på dom dopen jag varit på har prästen aldrig frågat om hur föräldrarna kommer uppfostra sitt barn. Präster jobbar väl antagligen lite olika dom också.

Kyrkan är öppen för alla, även dom som inte tror. Det är intentionen som betyder något, det är viljan att göra gott som betyder något.
 
OBS! Denna tråd har inte fått några nya svar på 1704 dagar.
Kanske det är bättre att starta en helt ny tråd för det du vill säga?
Självklart kan du fortfarande svara i denna tråd om du anser det mer lämpligt.

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
31
· Visningar
3 838
  • Artikel
Dagbok Det finns säkert fler med samma "problem" eller vad man ska skriva. Jag har märkt en stor skillnad mellan mamma och pappa på sistone...
Svar
6
· Visningar
875
Relationer Varning för vääääldigt långt inlägg! Jag skriver sällan personliga saker här men nu känner jag att jag skulle behöva andras syn på...
2 3 4
Svar
74
· Visningar
10 280
Relationer Gammal användare med nytt nick på grund av känsligt ämne och jag MÅSTE få ventilera och höra utomståendes perspektiv. Jag insåg tidigt...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
9 473

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Vibrationer hästtransport
  • Föl 2021

Omröstningar

Upp