Nu behöver jag hjälp, särskola, ADHD och utv.störning

[Coop]

Hej!
Nu behöver jag verkligen er hjälp. Gossen går på särskola, åk 3. Har ganska grav ADHD och utvecklingsstörning. Vi har kontakter hit och dit, haft möten med skolan osv. Nu ska vi ta ett sista krafttag innan vi går vidare till ledningen. (Rektorn är inte intresserad och läraren "kan")

Han har stora problem med koncentration och minne (medicinerar, vågar inte höja med då han har en hög dos redan) så inbillar sig skolan helt plötsligt att han kanske tillhör träningsskolan, vilket i vår värld är mycket långt bort. ADHD ställer till det väldigt för honom och det känns som att de redan har placerat honom i det "facket", talar om hans svagheter hela tiden och att han kanske inte kommer att nå målen. Då kan man fråga sig vad skolan gör för att hjälpa honom. Ja, han har en avskärmade plats i klassrummet som är litet, 7 elever, en ibland två assistenter och läraren. Han får, efter ett möte som vi kallat till, nu extra träning en till två gånger per dag. Då ensam med en assistent. Vilket är jättebra. Dock är vi osäkra på hur de arbetar för att han ska lära. Det känns idag inte som att det är anpassat för en elev med ADHD. Han har inte så mycket konkret material, han får inte möjlighet att använda sina styrkor för att kunna lära sig. Han vill gärna röra på sig, älskar motorfordon men inget av detta används i undervisningen på nått sätt. IPAD används dock i vissa sammanhang.

Vi kommer att försöka att få till ett nytt möte snarast men vi vill ha mer på fötterna innan. Så min fråga är har ni förslag på material, hemsidor, appar eller böcker som passar en kille med ADHD och utv.störning, där vi då kan arbeta mer hemma med detta. Främst med bokstäver och siffror. Jag ska även kolla med habiliteringen om de kan hjälpa till med något.

Har ni någon liknande erfarenhet, där det funkat med skolan, att ha ett tätt samarbete för att hjälpa barnet att lära?
Jag/vi känner oss som världens jobbigaste föräldrar, men då det inte finns några alternativ, eftersom skolan inte verkar vara så intresserade så måste vi driva detta själva. Och vi ger oss inte förrän gossen fått all den hjälp som är möjligt att få

Hoppas ni orkat läsa, det blev långt

Tack på förhand!
Coop

 

[Girasol]

Hmm min ena son har ingen utvecklingsstörning eller neuropsykiatrisk diagnos men han har en konstig avart dyslexi. Han började 4an nu i höst. Men redan under lågstadiet krävde jag läxläsning i skolan liksom anpassade uppgifter. Nu får han det mer och mer och fick en Ipad i skolan som de använder vid det mesta. Han har en del saker med ljud, just för att han inte ska tappa fokus. Min tyngdpunkt har gentemot skolan hela tiden varit att det är deras skyldighet enligt skollagen att tillse att han når målen och tillgodoser inte skolan detta så får jag diskutera det hela med skolinspektionen etc. Det brukar sätta fart på den mest trögtänkte lärare och rektor . Givetvis med stöttning från oss föräldrar och då har han det ganska förspänt på så vis att pappa är utbildad gymnasielärare, jag jobbar inom omsorgerna med tydliggörande pedagogik (TEACHH) samt min sambo är van att hålla mycket utbildning och föredrag i sitt jobb.

Det jag tänker på för er gosse är att skolan behöver anpassa och försöka nå honom där han är. Korta korta uppgifter och sedan någon form av rörelse som ger utlopp för myrorna i benen som annars kryper upp i skallen och då är det stört omöjligt att ens en liten stund kunna koncentrera sig.

Jag tänker så här; det är kanske lättare att räkna för honom om det han ser är antal bilar, däck, bensindunkar, osv osv. Där MÅSTE skolan tänka två varv och antingen så fixar de bilder eller via datorn. Finns många fina appar idag som man kan använda sig av.

Vidare tänker jag på hur vi arbetar på mitt jobb (unga vuxna med utvecklingsstörning och neuropsykiatriska diagnoser som autism och adhd) vi använder oss just av tydliggörande pedagogik. Hur gör vi då? Tydliga scheman. Dessa ser helt olika ut för varje person, en del får hela dagen uppskriven på en sk sigvardstavla (innehåller ett räkneverk med pluttar så klockan kan följas) andra har bara ett nytt papper för varje dag där dagens aktiviteter är angivna mer eller mindre specifikt, den som kan klockan kan tiden stå, den som inte har det begreppet så har vi utelämnat tiden. Timstock är också flitigt förekommande, då vi ställer tiden på en speciell timer (fråga hab, de vet om du inte stött på en sån tidigare) och då är det också mer greppbart hur länge vederbörande ska göra sin uppgift.
Någon har en tavla med kardborre i lodrät ordning med plastade bilder, där vi sätter upp en viss del av dagen och då kan vi vara nere på sådan nivå att det står. Frukost, diska, borsta tänderna, nytt schema, daglig verksamhet, fika osv.

En kille har vi konkreta föremål till och ett fåtal tecken då han helt saknar tal. Där fungerar inget schema utan ska vi gå ut så tar vi fram skorna och visar dom. Vill han då gå ut så tecknar vi att sätta sig på stolen vid dörren så han kan ta på sig skorna osv.

Dessa brukare har även schema på daglig verksamhet och skola osv.

Vi använder oss också till stor del av sociala berättelser, en del får i skriven form och alltid skrivet i Jagform medan andra får streckgubbar och pyttelite taxt. Med en ritpratar vi istället. Ibland använder vi kat-kit. (googla så finner du)

Det fungerar inte heller med bestraffningar: nu ska du göra detta annars får du inte... eller du struntade i det här så då kan vi inte osv. Utan det gäller att jobba med utsläckande beteende och belöning, belöning och åter belöning. Vad som är belöning är för varje person individuellt och bommen man ofta gör är att tänka i för långt perspektiv. Det måste vara greppbart för personen ifråga, det kan handla om att räkna fem uppgifter i boken och sedan får jag göra *** vad nu den personen uppskattar (spela ett spel eller får en stjärna etc) när det gäller stjärnorna så handlar det också om en belöning dvs något personen uppskattar eller vill köpa, cd-skiva eller baka eller spela tv-spel med personalen själv osv osv.

Nu vet jag att du troligtvis vet allt detta redan men tryck hårdare på att skolan har skyldighet att tillse att eleven når målen och att de måste uttömt alla möjligheter innan han förflyttas, i min värld låter det inte som att de har det på långa vägar.
Om skolan är intresserade av TEACCH så är Nimbusgården i Lund väldigt långt framme i detta och ger utbildningar. De kan säkert även få göra studiebesök i deras verksamhet för att även se det praktiskt. Nimbus är även bra på att efter utbildning hålla kontakten, komma på besök och diskutera med personal om det är något som upplevs fungera bättre eller sämre och komma med förslag och bollplank.

Ursäkta mitt röriga svar, men har en ganska kass dag, så för egen del blir det nog en vända till gyn igen -struligare grav. kan man leta efter.

/J

 

[Girasol]

PS. ni är inte jobbiga -ni gör precis det som man ska göra för sina barn. Man tar striden för de rättigheter som finns.

 

[Coop]

Tack för ett underbart svar. Du trycker på det som vi glömmer ibland, att skolan är skyldiga att se till att han når målen och får helt enkelt göra allt de kan för att lösa de problem som finns. SEN om det inte hjälper, ja då kan vi prata vidare om träningsskola.
Vi får helt enkelt vända på frågan, hur ska de arbeta för att vår gosse ska nå målen? Och därifrån gå vidare in på detaljer.

Tyvärr har vi en rektor som inte tar något som helst ansvar utan går i försvarsställning så fort man tar upp något "negativt". Har redan haft en vända med skolinspektionen i ett annat ärende gällande detta barn. Rektorn har inte hört av sig alls, däremot hennes chef som tog på sig ansvaret. Vi ska ta vidare kontakt med chefen senare under hösten om våra försök att få till nått vettigt inte fungerar.

Tack återigen för att du tog dig tiden att svara en lite ledsen och uppgiven mamma.

Och lycka till kommande bebis och hoppas att du mår bättre snart!

 

[Girasol]

Hur går det för er?

 

[Coop]

Ja, jag har mailat med läraren och vi ska försöka få till ett möte där även specialpedagogen är med. Vi försöker att få till en mer lärande miljö hemma också med bla en whiteboard som vi kan använda för att träna att skriva. Sen har vi bokstäver och siffor i olika material, vi ska även sätta upp lite roliga lappar på köksskåpen tänkte jag. Vi har tränat lite olika saker i helgen och det går jättebra. Ska även börja om från början med att lägga pussel då han bara provar sig fram nu. Förr så la han pussel jämt och det var inga problem då. Behöver träna lite på finmotoriken också.

Har även pratat med skolverket så vi har koll på vilka steg som man gör när en elev riskerar att inte nå målen och vart vi vänder oss om vi anser att man inte gör tillräckligt.

Det ska nog gå bra det här, sen om han kanske får gå om ett år nånstanns på vägen, ja det må vara hänt. Förhoppningsvis så blir det lättare ju äldre han blir. Att han förstår mer och kan hitta egna strategier för att lära och då tala om för oss vad han tycker fungerar och inte. Dit är det nog några år

 

[Girasol]

Härligt med framtidstro och att det kanske lossnar lite från skolans sida också. Det finns så mycket att göra bara man är villig att ta ned skygglapparna nån minut och inse att bara för man är lärare (eller vilken som helst egentligen) så kan man inte allt

Stort lycka till!!!