Ny katt..?

[lady_vip]

Jag har aldrig varit här inne, har egentligen inget intresse för katter med vi har en ändå

För 14 år sedan kom en mager och eländig ungkatt hit, eftersom vi bor på gård långt ute i ingenstans så händer det att det kommer utsvultna, trasiga och rädda vildkatter hit. Min pappa är jägare och skjuter de flesta, men hjan ger dem alltid en chans. Likadant gjorde han här, gick ut med bössan på axeln och kallade på katten, katten flög upp i famnen på honom och sedan dess har han stannat här. En helt underbar katt med ett stort hjärta. Min pappa är allergisk så kisen har bott i källaren och gott ut och in som han velat och levt ett underbart liv, han har alltid fått mat, avmaskning och annan skötsle av oss med skött det mesta själv, jagat och levt sitt liv. Dock mycket social katt och har alltid tid för en pratstund. Dessutom släktens älskling eftersom här är så fruktansvärt snäll.

För ett par månader sedan kom han dock hem och la sig på sin vanliga plats i källaren, men reste sig inte därifrån. När jag tog en närmare titt såg jag att han varit i slagsmål, något som aldrig hänt förut eftersom hunden som är jämngammal alltid har rensat upp bland viltkatterna (låter hemskt men..). Han hade blivit ordentligt tilltufsad och fick åka till veterinären, blev dock snabbt frick igen. Men bara någon månad efter detta blir det likadant, jag tittade i munnen på honom, han hade då 3 stora varfyllda bölder i munnen, hade då magrat ordentligt eftersom han inte ätit på länge, kan tyckas oansvarigt men eftersom han lever sitt liv så går det i bland långa perioder på våren då han lever av harungar, därför hade inge reflekterat över att han inte åt...

Bölderna tömdes och han är nu frisk och äter igen. MEN han vägrar gå ur källaren, lösningen på det problemet verkar vara att han är blind, tragiskt nog... Det är ingen liv för den katten att bo i en källare, han har ju haft ett jätterevir och levt ett underbart liv, men nu verkar det som om vi får avsluta hans dagar. Eftersom vi har kommit på att katter är himla trevliga djur så undrar jag om det finns någon organisation där man kan ta hand om en vuxen katt. Eller detta "vilda" liv kanske inte är önskvärt??

Han var ju själv en sommarkatt som blivit utslängd, så vi vill bara göra en god gärning. Det kommera aldrig finnas någon katt som honom, men kan vi hjälpa så gör vi gärna det.

Katten får all skötsel den behöver, sovplats med i värme, men pga allergi inte vara inne. Ytorna här är stora, inga stora vägar och massor av möss och annat smått och gott för en katt. Är det ett drägligt liv eller jag behöver inte fundera på det ens?? Han trivdes ju ypperligt så, och jag förstår att man inte sätter en unge i en källare och förväntar sig att den ska vara tam, men...

Ja vad säger ni???

//E

 

[Heulwen]

Du menar säkert väl men jag tror att de flesta katthem skulle sätta sig emot att katten inte får bo bland människorna utan enbart i källaren.
Det flesta katthem vill också att katterna ska bli innekatter.

När din f.d katt bodde i källaren, hur ofta tittade ni till och sällskapade med honom då? Som det låter på ditt inlägg kunde det gå flera dagar utan mänsklig kontakt och hälsokontroller? Om det blir likadant med en till katt så tror jag inte ni kommer att ses som önsksvärt hem.
Men du kan ju pröva och höra av dig till något hem, det skadar aldrig.

Mvh/
Heulwen

 

[Moniq]

Ärligt talat så tycket jag katten har haft ett bra kattliv.

Så hade våra kattor det tidigare också. De var stallkattor och hade ett varmt krypin där. De fick sin mat i stallet, vaccinerades, avmaskades och så fick de sällskap och lite kel av oss när vi var i stallet.

Däremot tycker jag att att lady_vip skulle ta och fundera över om det inte vore ännu bättre med två kissar, kanske två som redan är kompisar. Då har de dessutom sällskap av varandra. Även om kattor inte är flockdjur, ser jag ju att de uppskattar sällskap av oss människor eller av en annan katt ibland. Mysigt att kura ihop sig hos varandra

 

[Zaria]

*håller med*

 

[lady_vip]

Vi pratade ju med honom så fort vi såg honom, min pappa utfodrade honom 2 gånger om dagen och då kelade de alltid lite, så han fick social kontakt.

Ärligt talat har jag svårt att förstå varför katthem vill att de ska vara innekatter heltid, det är ju ett djur som kräver så oerhört mycket. De innekatter jag träffat är ofta mkt olyckliga...

Han har alltid fått allt, men levt med sig själv och trivts bra med det, har väl haft en och annan fjälla
Men som ni säger så hade kanske inte två varit fel...

//E

 

[amalia]

Sedan är det ju bra att ha sina katter kastrerade oavsett om det är en hona eller hane... Då minskar riskerna för att de råkar i slagsmål, samt har de oftast mindre revir oxå.

 

[Moniq]

Jag har fått katt från katthem tidigare. De hade inget alls emot att kissen skulle få gå ut, då vi berättade att vi bor bra till, dvs långt från trafikerad väg.

Det finns tyvärr många övergivna kattor och katthemmen är för det mesta överfulla. Kan du erbjuda ett gott hem åt en eller två kissar, bor på gård "långt ute i ingenstans", vaccinerar, kastrerar, avmaskar, mat regelbundet, uppvärmd sovplats och inte minst lite kel och social samvaro - då tror jag säkert du kan få en vuxen kisse från något katthem.