Nytt eller gammalt jobb?

[Skye]

Jag har ganska nyligen bytt jobb. Båda jobben är liknande tjänster så arbetsuppgifterna är desamma. Jag bytte jobb för att få mindre pendling och den nya arbetsplatsen har förmånliga arbetsvillkor. Arbetsbelastningen är även den lägre och kollegorna är trevliga. Jag saknar dock min gamla arbetsplats, kollegorna är "rappare" och vi har roligare ihop och lokalerna fräschare.
Nu har jag lite beslutsångest då jag vet att jag är välkommen tillbaka till min gamla arbetsplats men att det kommer betyda högre belastning och lägre lön pga pendlingen. Ska man följa hjärtat eller hjärnan?

 

[Enya]

Det beror lite på.

Är det en lön på båda ställena så att du kan leva på och inte bara överleva precis?
Orkar du i längden med högre arbetsbelastning på andra stället? Går den att göra något åt?

Hade det varit en lön jag kan leva på och jag kan hantera ökade arbetsbelastningen så hade jag bytt tillbaka, å andra sidan, varför bytte du om det går att hantera/förändra/acceptera?

 

[Lobelia]

Var tror du att du kommer trivas bäst om ett år, jag menar med hela situationen? Det är ju ganska självklart att du gillar kollegorna du jobbat med en längre period just nu.

 

[Skye]

Det beror lite på.

Är det en lön på båda ställena så att du kan leva på och inte bara överleva precis?
Orkar du i längden med högre arbetsbelastning på andra stället? Går den att göra något åt?

Hade det varit en lön jag kan leva på och jag kan hantera ökade arbetsbelastningen så hade jag bytt tillbaka, å andra sidan, varför bytte du om det går att hantera/förändra/acceptera?

Lönen är bra på båda ställena, det är pendlingskostnaderna som skiljer bara. Spara ca 1h per dag i pendling som jag kan lägga i stallet
Jag bytte för arbetsvillkoren var bättre, mindre pendling, närmare till stallet etc. Det finns även en chef på gamla stället som jag ogillar rejält. Jag tror dock inte att hen kommer stanna någon längre tid.

 

[Skye]

Var tror du att du kommer trivas bäst om ett år, jag menar med hela situationen? Det är ju ganska självklart att du gillar kollegorna du jobbat med en längre period just nu.

Jag är mest rädd för att jag kommer tycka det nya jobbet är tråkigt. På det andra hände det en hel del.

 

[sjoberga]

Jag är mest rädd för att jag kommer tycka det nya jobbet är tråkigt. På det andra hände det en hel del.

Eftersom du bytt nyligen tänker jag att du borde se till att verkligen känna att det skulle vara rätt att byta tillbaka. Ofta fanns det bra anledning att byta jobb, och det tar lite tid att förstå den nya verksamheten och verkligen kunna bidra till dess utmaningar. Så mitt tips är att innan du funnit att det nya är irreparabelt tråkigt ändå avvakta med att ”hoppa” tillbaka. Fast det är inte lätt att tipsa på distans!

 

[Teilani]

Om du tittar längre in i framtiden, är detta ett jobb du räknar med att ha de närmsta åren, eller fram till pension? Vilket erbjuder i så fall mer utvecklingsmöjligheter?

Vad händer för övrigt i livet? Bor du där du vill? Finns/önskas partner/barn? Vilket jobb passar bäst då?

 

[cambodia]

Jag bytte ju jobb och har nyligen bytt tillbaka till mitt gamla, men inte exakt samma utan en annan mottagning på samma klinik. Det känns jättebra men hade inte bytt tillbaka till exakt samma som jag hade innan då jag bytte av en anledning.

Jag fick chansen att gå tillbaka ganska direkt, men tänkte att jag skulle prova det nya en stund. Egentligen förstod jag första veckan att det blev fel…

 

[Enya]

Lönen är bra på båda ställena, det är pendlingskostnaderna som skiljer bara. Spara ca 1h per dag i pendling som jag kan lägga i stallet
Jag bytte för arbetsvillkoren var bättre, mindre pendling, närmare till stallet etc. Det finns även en chef på gamla stället som jag ogillar rejält. Jag tror dock inte att hen kommer stanna någon längre tid.

Jag brukar säga att människor ofta har en tendens att lite för snabbt byta jobb. Tar det emot med chefer, uppgifter, kollegor, så byter man liksom jobb. Har märkt att vissa bekanta byter ganska ofta jobb för att "jobbet passade inte". Då tänker jag att tänk om alla som stöter på utmaningar på sina jobb börjar fundera på att stanna kvar och försöka få till en förändring, inte bara prata lite med chefen utan att försöka få rätt på det som skaver och gnager. Ibland går det inte, är faktiskt helt omöjligt ju, så kanske är det den frågan du ska ställa dig.
Vad är dåligt på ditt nya jobb?
Vad är dåligt på ditt gamla jobb?
Kan du förändra det dåliga på respektive jobb till att fungera? Det nya så att det blir så du trivs? Det gamla så att du inte känner som du gjorde när du faktiskt valde att säga upp dig och byta? Kan du lära känna kollegorna så att ni får roligare ihop? Du förstår kanske tankegången.

Pendlingen går ju inte att påverka på ditt gamla jobb, är det något som väger tyngst så är det kanske den biten du ska ta hänsyn till? Å andra sidan, kan man jobba hemma delvis under veckorna så att pendlingen inte blir lika betungande?

 

[Enya]

Jag bytte ju jobb och har nyligen bytt tillbaka till mitt gamla, men inte exakt samma utan en annan mottagning på samma klinik. Det känns jättebra men hade inte bytt tillbaka till exakt samma som jag hade innan då jag bytte av en anledning.

Jag fick chansen att gå tillbaka ganska direkt, men tänkte att jag skulle prova det nya en stund. Egentligen förstod jag första veckan att det blev fel…

Jag sitter i en situation där jag faktiskt har sökt andra jobb och nyligen varit på en intervju. Jag hoppas på att bli erbjuden jobbet. Hon skulle ringa referenspersonerna på måndag i alla fall. Det lät som ett bra jobb. Utmanande på så vis att gruppen är nyihopsatt och att rutiner måste skapas eftersom det skulle ha blivit lite kaosartat där så att de försvann, och när hon berättade om det berättade hon det på ett sätt som att det (förstås för de som är där) är negativt för arbetsplatsen, otryggt osv, men jag kände när jag hörde det att det ju är utmanande på ett positivt sätt. Kan säkert vara lite jobbigt ibland, men också bra att gruppen som sådan är ny för varandra och att alla får bidra för att sätta ihop nya rutiner för hur man gör vad osv.
På det hela taget känns det som ett bra jobb, men lönen kommer vara lägre än vad jag kommer få i år på mitt jobb (antar jag), jag kommer få jobba hemma två dagar, men det min nuvarande chef också med på nyss.
Jag hoppas jag får det, men samtidigt trivs jag så bra där jag är! Jag vill inte byta men vill ändå byta på samma gång. Tänk om det inte blir bra liksom.... Och jag har dåligt samvete gentemot min chef ovanpå allt

Hur visste du att det inte fungerade på ditt nya jobb? Kände du inte det när du var där på intervju?

 

[cambodia]

Jag sitter i en situation där jag faktiskt har sökt andra jobb och nyligen varit på en intervju. Jag hoppas på att bli erbjuden jobbet. Hon skulle ringa referenspersonerna på måndag i alla fall. Det lät som ett bra jobb. Utmanande på så vis att gruppen är nyihopsatt och att rutiner måste skapas eftersom det skulle ha blivit lite kaosartat där så att de försvann, och när hon berättade om det berättade hon det på ett sätt som att det (förstås för de som är där) är negativt för arbetsplatsen, otryggt osv, men jag kände när jag hörde det att det ju är utmanande på ett positivt sätt. Kan säkert vara lite jobbigt ibland, men också bra att gruppen som sådan är ny för varandra och att alla får bidra för att sätta ihop nya rutiner för hur man gör vad osv.
På det hela taget känns det som ett bra jobb, men lönen kommer vara lägre än vad jag kommer få i år på mitt jobb (antar jag), jag kommer få jobba hemma två dagar, men det min nuvarande chef också med på nyss.
Jag hoppas jag får det, men samtidigt trivs jag så bra där jag är! Jag vill inte byta men vill ändå byta på samma gång. Tänk om det inte blir bra liksom.... Och jag har dåligt samvete gentemot min chef ovanpå allt

Hur visste du att det inte fungerade på ditt nya jobb? Kände du inte det när du var där på intervju?

Nej, då lät det bra. Och kollegorna var jättegulliga så det var inte det. Men väl på plats upptäckte jag att jag inte alls skulle få göra så mycket som jag trodde…

En del var iof att jag tyckte det skulle bli skönt att slippa vissa saker men när jag väl var där och inte gjorde dem, så blev det tråkigt!

 

[Cattis_E]

Nej, då lät det bra. Och kollegorna var jättegulliga så det var inte det. Men väl på plats upptäckte jag att jag inte alls skulle få göra så mycket som jag trodde…

En del var iof att jag tyckte det skulle bli skönt att slippa vissa saker men när jag väl var där och inte gjorde dem, så blev det tråkigt!

Men vet du att du inte kommer få chansen att göra mer i framtiden?
Finns det inga utvecklingsmöjligheter som ger mer ansvar?
Hur länge har du jobbat på det tidigare stället och haft längre pendling?
Tänker så du vet om du orkar det i längden.
Bytte du inte lite för att du var trött på det och ville ha mer energi och tid att lägga på fritiden?
Kan den lägre arbetsbelastningen också betyda att du har mer energi "över" till stallet och annan fritid?
Jag vet ju inte hur tuff arbetsbelastning du haft innan och hur hållbart det var. Därav ovanstående frågor.

Jag står själv i en situation där jag
hoppas hitta ett jobb där jag har kortare pendling och lite mindre belastning än det jag hade till tredje kvartalet 2021.
Jag saknar fortfarande de kollegorna från det jobbet , och det känns helt normalt ändå. Jag hade jobbat med dem väldigt länge. Men det finns ju en anledning till att jag slutade...

Det sket det sig totalt på det jag bytte till så provanställningen avslutades av dem i samförstånd.

Jag hade funderat igenom ovanstående ordentligt och gett nya jobbet en liten tid.
Som svar på frågan i inledningen så ska man följa hjärtat, men ändå använda hjärnan och så gott det går försöka analysera situationen från flera håll först.

 

[cambodia]

Men vet du att du inte kommer få chansen att göra mer i framtiden?
Finns det inga utvecklingsmöjligheter som ger mer ansvar?
Hur länge har du jobbat på det tidigare stället och haft längre pendling?
Tänker så du vet om du orkar det i längden.
Bytte du inte lite för att du var trött på det och ville ha mer energi och tid att lägga på fritiden?
Kan den lägre arbetsbelastningen också betyda att du har mer energi "över" till stallet och annan fritid?
Jag vet ju inte hur tuff arbetsbelastning du haft innan och hur hållbart det var. Därav ovanstående frågor.

Jag står själv i en situation där jag
hoppas hitta ett jobb där jag har kortare pendling och lite mindre belastning än det jag hade till tredje kvartalet 2021.
Jag saknar fortfarande de kollegorna från det jobbet , och det känns helt normalt ändå. Jag hade jobbat med dem väldigt länge. Men det finns ju en anledning till att jag slutade...

Det sket det sig totalt på det jag bytte till så provanställningen avslutades av dem i samförstånd.

Jag hade funderat igenom ovanstående ordentligt och gett nya jobbet en liten tid.
Som svar på frågan i inledningen så ska man följa hjärtat, men ändå använda hjärnan och så gott det går försöka analysera situationen från flera håll först.

Detta var nog menat till ts

 

[Enya]

Nej, då lät det bra. Och kollegorna var jättegulliga så det var inte det. Men väl på plats upptäckte jag att jag inte alls skulle få göra så mycket som jag trodde…

En del var iof att jag tyckte det skulle bli skönt att slippa vissa saker men när jag väl var där och inte gjorde dem, så blev det tråkigt!

Vad tråkigt! Men bra att det löst sig för dig ändå!

Men det är just det där jag är rädd för. Man vet vad man har men inte vad man får. Det låter alltid bra på intervjuerna, men hur är det EGENTLIGEN? Samma på annonserna man läser....

Jag saknas att utmanas och utvecklas, och att betyda något/vara viktig på arbetsplatsen. Ses som viktig. Cheferna uttrycker sig ibland klumpigt om vår yrkesgrupp så när taligenkänning nu införts så känns det liksom så otryggt där. Bara det som chefen en gång sa "jo men på det stället infördes taligenkänning och från att vara 5 är de nu bara 2", då funderar i alla fall jag vad målet är, hur länge kommer jag ha något jobb, är målet att ingen ska ha något kvar och att våra arbetsuppgifter ska spridas ut till andra (det är redan till viss del så...), så egentligen var det ju det som fick mig att börja söka mig till regionen istället för privat där jag är nu. Där finns en annan syn har jag märkt.

 

[Cattis_E]

Detta var nog menat till ts

Såklart... Klantmaja här

 

[Cattis_E]

@Skye lyckades citera fel person på nedanstående.. Men här kommer min input igen så du inte missar.

Men vet du att du inte kommer få chansen att göra mer i framtiden?
Finns det inga utvecklingsmöjligheter som ger mer ansvar?
Hur länge har du jobbat på det tidigare stället och haft längre pendling?
Tänker så du vet om du orkar det i längden.
Bytte du inte lite för att du var trött på det och ville ha mer energi och tid att lägga på fritiden?
Kan den lägre arbetsbelastningen också betyda att du har mer energi "över" till stallet och annan fritid?
Jag vet ju inte hur tuff arbetsbelastning du haft innan och hur hållbart det var. Därav ovanstående frågor.

Jag står själv i en situation där jag
hoppas hitta ett jobb där jag har kortare pendling och lite mindre belastning än det jag hade till tredje kvartalet 2021.
Jag saknar fortfarande de kollegorna från det jobbet , och det känns helt normalt ändå. Jag hade jobbat med dem väldigt länge. Men det finns ju en anledning till att jag slutade...

Det sket det sig totalt på det jag bytte till så provanställningen avslutades av dem i samförstånd.

Jag hade funderat igenom ovanstående ordentligt och gett nya jobbet en liten tid.
Som svar på frågan i inledningen så ska man följa hjärtat, men ändå använda hjärnan och så gott det går försöka analysera situationen från flera håll först.

 

[Kiwifrukt]

Pendlingen skulle jag på ett sätt hade vägt in väldigt mycket till det positiva för det nya jobbet. Jag har en och en halv timmes pendling tur och retur till mitt jobb (för att jag bor så långt ut på landet) och det tar tid och är tråkigt och kostar framför allt pengar. Nu jobbar inte jag från kontoret alla dagar i veckan och då är det så klart bättre, men pandemin med hemarbete på heltid har definitivt fått mig att inse hur mycket tid jag lägger bara på att ta mig fram och tillbaka till jobbet.

Men. Det är så, så, så viktigt att man trivs och har stimulerande arbetsuppgifter på jobbet. Jag var tvungen att byta avdelning på mitt jobb efter ungefär ett år för att det var enda sättet för mig att kunna stanna på arbetsplatsen som helhet. Jag kom från en avdelning där jag trivdes med kollegorna, uppgifterna och chefen, vi hade väldigt mycket att göra (vilket jag gillar) och jag kände att min chef verkligen satsade på mig och gav mig utvecklingsmöjligheter. Kom till en avdelning där alla kört fast i gamla hjulspår, ville inte förändra nånting, sa rakt ut till mig att jag inte fick säga till nya chefen att jag ville ha mer att göra för då skulle kollegorna också drabbas och när jag ändå gjorde det fick jag bara höra ”vi har att göra” men jag fick aldrig veta vad och jag fick inga nya uppgifter heller. Jag satt där ett år, och hade så mördande tråkigt att jag bara ville gråta. Det var hemskt. Kände ingen som helst glädje att gå till jobbet, vantrivdes med kollegorna och var inte supernöjd med chefen heller även om hen väl var det som var bäst. Sen fick jag möjligheten att gå tillbaka till första avdelningen igen och har varit tillbaka i snart två år. Ångrar inte det en sekund och hade nog faktiskt hellre sagt upp mig än gått tillbaka den andra fruktansvärda avdelningen igen.