Övergång till vegansk mat, tips efterlyses!

Aha, det stod strax innan om att inte byta ut mejeriprodukter så tolkade kanske fel. Är inte e471 typiskt köpebröd?

Jag äter sällan typiska köttsubstitut eftersom jag inte brukar gilla det. Äter mycket tofu, tempeh, ärt- och bönbiffar. Detta funkar ju bra som ersättning för kött, även om det inte försöker efterlikna det.

Tycker vegansk mat ofta får skäll för tillsatser och att det är "onaturligt" men hur ser egentligen icke veganska alternativen ut? Jag kan verkligen inte se att min havremjölk är mer onaturlig än komjölk.
Ja, jag håller helt med. E471 finns i bröd, kakor, pudding, färdigpizza, billig varmkorv, ost etc etc, så massa saker som inte är veganska - och det finns ändå många vegokorvar, bitar, färser etc som inte har den eller andra onyttigheter, och som är väl balanserade näringsmässigt. Och inget är mindre eller mer naturligt heller, precis som du säger. Det går att äta dålig mat som vegan och som icke-vegan, helt enkelt.
 
Jag tycker Plantis havregrädde är mycket bättre än oatlys imat som ersättning för matlagningsgrädde. Mkt mer krämig, oatlys blir ganska tunn.

Min sambo gillar Coops rismjölk till gröt osv 😊
 
Vilken kör, @Stefffie ? 🤔 Tyckte det var fler som svarade på TS fråga än som rådde henne att låta bli.

*kl*
Jag äter växtbaserade alternativ med glatt humör och god aptit och tycker många är jättegoda. Vad gäller protein beror det som med de flesta andra råvaror på hur de tillagas och kryddas om det blir gott eller ej.

Obs nu kommer jag märka ord: För mig känns det dessutom konstigt att kalla t.ex. tofu eller seitan eller tempeh för "ersättningsprodukter" – hur länge har inte människor tillrett råvaror på det sättet? Visst, inte i Sverige, men ingen av oss äter väl längre som folk åt i Sverige förr, så pizza är väl också en ersättningsprodukt i så fall, för blodkorv och sylta eller gröt eller vad vi nu åt (och äter) i våra stugor. Och nu kanske jag är lite trotsig bara för att, men även i norra Europa finns det ju numera människor som aldrig ätit köttbaserad korv till exempel. För dem är väl sojakorv eller vad det nu är inte en ersättningsprodukt, utan köttkorven.

Om man dessutom är ett sammanhang, t.ex. en familj eller en grupp vänner eller en arbetsplats på utflykt, där vissa äter blandkost och vissa endast växtbaserat är det smidigt och trevligt att kunna laga samma rätt i stort och kanske bara ha olika sorters protein. Och för dem som övergår från blandkost till mer växtbaserat är det också enklare att välja ett annat protein med ungefär samma egenskaper än att lära sig helt nya rätter. Finns ju många som inte väljer bort kött för att de inte gillar smaken, utan av andra anledningar.

Pja, bara som en liten motvikt.

Jag raknade inte direkt svaren, utan menade bara att jag repeterade vad andra redan sagt.

Jag ser sjalv inte tofu, tempeh och seitan som "ersattningsprodukter", utan jag tanker mer pa typ "veganska burgare", "kottfri bacon" och andra produkter som gjorts for att se ut och smaka som traditionella kottprodukter
 
Jag raknade inte direkt svaren, utan menade bara att jag repeterade vad andra redan sagt.

Jag ser sjalv inte tofu, tempeh och seitan som "ersattningsprodukter", utan jag tanker mer pa typ "veganska burgare", "kottfri bacon" och andra produkter som gjorts for att se ut och smaka som traditionella kottprodukter
Jaha, förlåt, jag tolkade dig annorlunda :) Resten av mitt inlägg var inte riktat mot dig!
 
Vad menar du? Min havregrädde innehåller väl typ vatten, havre, rapsolja, salt. Havremjölken detsamma minus oljan men + D-vitamin tror jag. Sojamjölken vatten och sojabönor.

Tycker sällan innehållet är avskräckande men det finns nån överdriven rädsla för "e-nummer".

Så bra. På min butik är det endast Ica Eco havredryck som innehåller endast havre, salt och vatten. Det finns vettiga alternativ men man bör läsa på baksidorna. Alla andra jag läste på idag innehåll en hel lista ingredienser, tex maltodextrin, glukossirap, soja trots att det står tex mandeldryck (alpros barista mandelmjölk ex, baseras på soja). Soja är känt hormonstörande och många veganer tar en stor del av sitt proteinintag från soja, kan vara bra att känna till att det inte är jättehälsosamt.

*delvis kl

Veganosten är tex ett exempel på ersättningsprodukt som innehåller oerhört lite näring, det är mest en konsistens man vill efterlikna som man bygger upp kring näringslösa ingredienser och aromer. Finns en bra bok som heter Fejkmaten som behandlar detta ämne bra.

Som sagt, jag säger inte att man måste äta icke-veganskt. Men det är nog bra för en själv, om man har som avsikt med vegankosten att bli mer hälsosam, att faktiskt läsa på vad alternativen innehåller. Halv och helfabrikat innehåller ofta en massa dåligheter, oavsett det är veganskt eller ej. Men ska man nu efterlikna en mjölkprodukt så krävs det fler ingredienser för att få till konsistens och smak än det man försöker efterlikna tex mjölk, salt och ev yoghurtkultur.
Ett bra råd här tidigare i tråden att helt enkelt lära sig att laga mat på ett nytt sätt, utan att tänka mejeri, då behöver man inte lika mkt ersättningsprodukter. Men det är en process som kan ta tid. Kostvanor är svårt att byta ut.
 
Gör ibland mjölkfritt/veganskt på jobbet och gillar iMat grädde och fraiche, om man håller på att fasa bort animalier kan jag tänka mej att den är trevlig och lik det man fasar ifrån. Jag gillar inte sojamjölk/havremjölk/såna produkter alls till smaken men iMat är helt ok även för mej.

Ett bra alternativ att börja med kan jagtänka mej?

Sen finns det säkert massor av mer alternativ men har inte undersökt den marknaden jättehårt🙈
 
Nja, soja i rimliga mängder är hälsosamt. Tyvärr lever ju den där myten vidare.

Myt och myt. Jag är direkt avrådd att äta soja om det inte är fermenterade produkter. Jag har en hormonellt betingad sjukdom och då behöver man inte störa det hormonella systemet ytterligare. Som vego åt jag soja flera dagar i veckan i form av biffar, tofu, soyghurt och annat. Det är ganska lätt att det blir mkt helt enkelt. Detta var innan jag blev sjuk.
 
Han tycker tex inte(!) om tacos som görs med sojafärs istället, det känns bara fel för honom. Däremot när vi gör måltider som är veganska/vegetariska från början, då saknar han inte köttet det minsta.
Jag steker svarta bönor och sumac att ha i Tacos!


Så bra. På min butik är det endast Ica Eco havredryck som innehåller endast havre, salt och vatten. Det finns vettiga alternativ men man bör läsa på baksidorna. Alla andra jag läste på idag innehåll en hel lista ingredienser, tex maltodextrin, glukossirap, soja trots att det står tex mandeldryck (alpros barista mandelmjölk ex, baseras på soja). Soja är känt hormonstörande och många veganer tar en stor del av sitt proteinintag från soja, kan vara bra att känna till att det inte är jättehälsosamt.

*delvis kl

Veganosten är tex ett exempel på ersättningsprodukt som innehåller oerhört lite näring, det är mest en konsistens man vill efterlikna som man bygger upp kring näringslösa ingredienser och aromer.

För att spekulera lite så tror jag att få tillsatser och e-nummer är skadliga att äta. Och på den nivån de ändå är skadliga så är nog förpackningar, gödningsmedel, medicin till djur och mycket annat också dåligt. Utan jag tar fasta på själva näringen. Min erfarenhet av vegansk matlagning är att det svåra inte är smaken utan att konstruera rätter som är tillräckligt mättande. Det är alltså absolut möjligt att göra mättande vegansk mat men det är inte alltid ett vanlig kött-och-mejeri-recept översatt till veganskt blir mättande på rätt sätt.


Speciellt mejerivaror använder i alla fall jag i matlagning för att öka innehållet av fett och protein i maten och därmed göra den mer mättande. Som ovan veganmatlagare kan man lätt tänka fel och råka göra en maträtt som inte mättar så bra.

Okej, varning för nörderi och maträknande:


En jämförelse med priser från Willys
Vispgrädde 40% kostar ca 60kr/L och innehåller 370kcal/100g (61.6kcal/kr)
iMat, 250ml kostar 38kr/L och innehåller 146kcal/100g (38,5kcal/kr)
Kokosgrädde 22% kostar ca 60kr/L och ger 240kcal/100g (40kcal/kr)

Av ovanstående ser vi att för att få lika mycket näring i en maträtt behöver du tillsätta ca 2.5 gånger så mycket iMat som grädde. Matlagningsmässigt är detta ofta helt okej eftersom man ändå ofta späder vispgrädde lite om man lagar mat med det och iMat beter sig väldigt bra i mat, gör att det tjocknar lagom och så vidare.
Men jag behöver även bära hem 2.5 gånger så mycket från affären, det är tråkigt. Och jag behöver även förvara 2.5 gånger så mycket i kylskåpet och så vidare. Och vad får jag för det? Vatten, lite havremjöl och stabiliseringsmedel. Jag har länge tänkt att jag ska köpa hem en påse xantangummi och se om det ger ungefär samma resultat som iMat.

Kokosgrädden får vara med på ett exempel på en vegansk produkt som inte är en ersättningsprodukt utan som av sig själv liknar grädde. Den kostar lika mycket som vispgrädde men innehåller 2/3 av näringen. Det blir alltså betydligt mindre än iMat att bära hem från affären. Den är även god och jag inbillar mig att övriga näringsinnehållet med vitaminer och sådant är bättre än iMat som ju består av lite havremjöl. En gryta med bas av kokosgrädde mättar fantastiskt bra. Kostnadsmässigt så får du lite mera näring per krona om du väljer kokosgrädde framför iMat. Ändå ser nog många kokosgrädde som en dyrare vara och iMat som en billigare.

Jag antar att 99% av alla som började läsa detta inlägg nu har gått över till att snabbskumma, skumma vidare ni, men till er som fortfarande är intresserade bjuder jag på ett exempel till, på en produkt som jag inte tycker är lika bra som iMat, rent logiskt.

Creme Fraiche 2dl kostar ca 70kr/L och ger 320kcal/100g
Planti Fraiche 2dl kostar ca 85kr/L och ger 180kcal/100g
Så här får du alltså betala lite mer för nästan hälften av näringen. Betydligt sämre kalkyl än iMat!

OBS Jag tycker att alla ska äta vad de vill och tycker om och det är upp till var och en att välja vad man bär hem från affären. Att beräkna alla sina inköp näringsmässig och ekonomiskt vore orimligt! Mest kcal per krona får du nog i godisavdelningen så det är inget att stirra sig blind på. Så jag menar inte att bevis något med mina räkneexempel. Bara visa hur man kan tänka när man värderar ifall olika mejeriersättningar är värda sitt namn och sitt pris och sin plats i kylen. Om man är lagom nördig alltså.
I mitt fall har jag lagat en del mat till läger och liknande och är det 40 personer som ska äta sig mätta i en vecka så kan man spara många tusenlappar på att välja rätt råvaror. Och om man planerar att tvinga 40 personer att äta vegansk mat minst halva lägret så får man se till att de blir mätta även efter de veganska måltiderna annars blir de sura.

Till er som kanske tolkar detta som en sågning av mejeriersättningar och tar illa upp: ni läste med fel glasögon. Scrolla vidare och glöm att jag sa nått.
 
Fytoöstrogen.
Fytoöstrogen, som det också finns gott om i bl.a. rödklöver, reagerar åtminstone får på med bl.a. minskad fertilitet, vilket i praktiken innebär att att man rekommenderas att avstå från rödklöver i fodret/rödklöverrika beten före och under betäckning, eftersom det annars blir betydligt färre lamm.

Det finns också andra effekter av rödklöver på tackor.

Poängen är dock att alla däggdjur påverkas av innehållet i det vi äter, i synnerhet om vi äter relativt mycket av något. Det gäller även östrogen och anda hormoner.
 
Fytoöstrogen, som det också finns gott om i bl.a. rödklöver, reagerar åtminstone får på med bl.a. minskad fertilitet, vilket i praktiken innebär att att man rekommenderas att avstå från rödklöver i fodret/rödklöverrika beten före och under betäckning, eftersom det annars blir betydligt färre lamm.

Det finns också andra effekter av rödklöver på tackor.

Poängen är dock att alla däggdjur påverkas av innehållet i det vi äter, i synnerhet om vi äter relativt mycket av något. Det gäller även östrogen och anda hormoner.
Intressant om rödklöver.

Så här säger livsmedelsverket om soja:
"Exempel på naturligt förekommande hormonpåverkande ämnen är östrogenliknande fytoöstrogener i soja/sojaprodukter och glykosinolater i kålväxter. Soja och kål innehåller inte sådana mängder hormonstörande ämnen att de bedöms vara en hälsorisk vid normal och varierad konsumtion. En nordisk rapport tyder dock på att det finns en möjlig hälsorisk för barn om samtliga mejeriprodukter ersätts med sojaprodukter."

Så att kalla det myt är väl att ta i. Men det är inget problem så länge man äter varierat. Nu kommer det ju allt fler produkter baserade på annat. Den som dagligen får sitt huvudsakliga proteinintag från sojaprodukter kanske borde överväga att variera lite.
 
Poängen är dock att alla däggdjur påverkas av innehållet i det vi äter, i synnerhet om vi äter relativt mycket av något. Det gäller även östrogen och anda hormoner.
Hehe ja att vi påverkas av det vi äter är det väl ingen som bestrider? Senast jag satte mig in i ämnet ordentligt var min slutsats i alla fall att det var helt lugnt för vanliga människor att äta vanliga mängder soja.

Sen känns hela den här diskussionen rejält OT.
 
Så i en diskussion om att ersätta en typ av råvara med en annan är hälsoaspekterna rejält OT? Inte bara ointressant utan rejält OT? Oookej...
Får och klöver. Hälsoaspekterna är en gråzon, tycker jag, när TS bad om produkttips. Edit: Erkänner att jag kunde formulerat mig lite mer precist. "Hela den här diskussionen" var att slänga ut bebisen med badvattnet.
 
Senast ändrad:
@Trasten
Säger inte att du har fel i ditt resonemang i stort, men känner att jag vill invända lite mot specifikt iMat. Vi köper iMat i enlitersförpackning för 25,50/litern (från Willys). Det vill säga ... 57 kcal per krona? Måste väl ändå vara mer vanligt att man köper större förpackning om man använder det till vardags? :)
 
Jag steker svarta bönor och sumac att ha i Tacos!




För att spekulera lite så tror jag att få tillsatser och e-nummer är skadliga att äta. Och på den nivån de ändå är skadliga så är nog förpackningar, gödningsmedel, medicin till djur och mycket annat också dåligt. Utan jag tar fasta på själva näringen. Min erfarenhet av vegansk matlagning är att det svåra inte är smaken utan att konstruera rätter som är tillräckligt mättande. Det är alltså absolut möjligt att göra mättande vegansk mat men det är inte alltid ett vanlig kött-och-mejeri-recept översatt till veganskt blir mättande på rätt sätt.


Speciellt mejerivaror använder i alla fall jag i matlagning för att öka innehållet av fett och protein i maten och därmed göra den mer mättande. Som ovan veganmatlagare kan man lätt tänka fel och råka göra en maträtt som inte mättar så bra.

Okej, varning för nörderi och maträknande:


En jämförelse med priser från Willys
Vispgrädde 40% kostar ca 60kr/L och innehåller 370kcal/100g (61.6kcal/kr)
iMat, 250ml kostar 38kr/L och innehåller 146kcal/100g (38,5kcal/kr)
Kokosgrädde 22% kostar ca 60kr/L och ger 240kcal/100g (40kcal/kr)

Av ovanstående ser vi att för att få lika mycket näring i en maträtt behöver du tillsätta ca 2.5 gånger så mycket iMat som grädde. Matlagningsmässigt är detta ofta helt okej eftersom man ändå ofta späder vispgrädde lite om man lagar mat med det och iMat beter sig väldigt bra i mat, gör att det tjocknar lagom och så vidare.
Men jag behöver även bära hem 2.5 gånger så mycket från affären, det är tråkigt. Och jag behöver även förvara 2.5 gånger så mycket i kylskåpet och så vidare. Och vad får jag för det? Vatten, lite havremjöl och stabiliseringsmedel. Jag har länge tänkt att jag ska köpa hem en påse xantangummi och se om det ger ungefär samma resultat som iMat.

Kokosgrädden får vara med på ett exempel på en vegansk produkt som inte är en ersättningsprodukt utan som av sig själv liknar grädde. Den kostar lika mycket som vispgrädde men innehåller 2/3 av näringen. Det blir alltså betydligt mindre än iMat att bära hem från affären. Den är även god och jag inbillar mig att övriga näringsinnehållet med vitaminer och sådant är bättre än iMat som ju består av lite havremjöl. En gryta med bas av kokosgrädde mättar fantastiskt bra. Kostnadsmässigt så får du lite mera näring per krona om du väljer kokosgrädde framför iMat. Ändå ser nog många kokosgrädde som en dyrare vara och iMat som en billigare.

Jag antar att 99% av alla som började läsa detta inlägg nu har gått över till att snabbskumma, skumma vidare ni, men till er som fortfarande är intresserade bjuder jag på ett exempel till, på en produkt som jag inte tycker är lika bra som iMat, rent logiskt.

Creme Fraiche 2dl kostar ca 70kr/L och ger 320kcal/100g
Planti Fraiche 2dl kostar ca 85kr/L och ger 180kcal/100g
Så här får du alltså betala lite mer för nästan hälften av näringen. Betydligt sämre kalkyl än iMat!

OBS Jag tycker att alla ska äta vad de vill och tycker om och det är upp till var och en att välja vad man bär hem från affären. Att beräkna alla sina inköp näringsmässig och ekonomiskt vore orimligt! Mest kcal per krona får du nog i godisavdelningen så det är inget att stirra sig blind på. Så jag menar inte att bevis något med mina räkneexempel. Bara visa hur man kan tänka när man värderar ifall olika mejeriersättningar är värda sitt namn och sitt pris och sin plats i kylen. Om man är lagom nördig alltså.
I mitt fall har jag lagat en del mat till läger och liknande och är det 40 personer som ska äta sig mätta i en vecka så kan man spara många tusenlappar på att välja rätt råvaror. Och om man planerar att tvinga 40 personer att äta vegansk mat minst halva lägret så får man se till att de blir mätta även efter de veganska måltiderna annars blir de sura.

Till er som kanske tolkar detta som en sågning av mejeriersättningar och tar illa upp: ni läste med fel glasögon. Scrolla vidare och glöm att jag sa nått.

Vilket gediget forskningsarbete du lagt ner ;) Väldigt intressant läsning. Jag vill bara poängtera att när jag talar om näringsinnehåll så talar jag primärt inte om kcal/100g utan om spårämnen, mineraler, vitaminer, protein, fett, kolhydrater samt biotillgängligheten av dessa. För att vara vegan måste man veta hur man ska kombinera födoämnen för att optimera näringsupptaget i livsmedlen, och ändock kommer man inte ifrån att antinutrienter (vilket vegankost innehåller väldigt mkt av) ställer till det vad gäller kroppens förmåga att tillgodogöra sig näringen. Oavsett man gillar det eller inte så är människan skapt för blandkost, bla vår hormonproduktion och nivåer av dessa är mkt beroende av energi- och näringsomvandlingen i kroppen. Det är för långt för att gå in på och nörda om det i den här tråden men det finns mkt info på Google för den som är intresserad. Och nej jag är inte en köttförsespråkare då jag varit vego i 20 år, men jag vet också att det är komplext och att alla människor faktiskt inte mår bra på en helt vegetabilisk kost och tyvärr var jag en av dem med facit i hand.
 
Jag försöker fasa ut animaliska produkter i min kost. Det jag saknar mest nu är grädde och mannagrynsgröt (och kött, men det är som det är).

Jag behöver era tips på vilka erättningsprodukter för mejeriprodukter, och vad som passar bäst till vad.
Oatlys Ikaffe gillar jag i kaffe och te, men tycker inte det passar i så mycket annat.

Så vad använder ni till bechamelsås, mannagrynsgröt, i gräddsås, som frukostfil eller yoghurt, yoghurtsås och som vispgrädde, eller bara som en klick crème fraiche?

Dessutom behöver jag kanske tillskott i form av kalcium. Äter ni sådant?
Mitt bästa tips är att sluta med gräddsås, bechamelsås, frukostfil osv. Dvs, skaffa sig nya matvanor utan mejeribaserad mat. Laga kinesisk eller thailändsk mat istället, t ex, för det är i princip aldrig mejeriprodukter i de recepten.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Dejtingtråden del 37
  • Barn och djur
  • Hat

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp