Om du behöver bostad akut hur löser du det? (spinoff på tråden hemlös och ingen hjälp)

Jag har rätt mycket kötid att nyttja i Stockholm, men känner mig färdig med att bo där för nu. I nuläget tror jag inte heller någon värd vill ha mig som hyresgäst med sjukpenning på fortsättningsnivå på en 50% tjänst. Det spelar egentligen ganska liten roll, för min lösning hade nog ändå varit att hitta ett annat trevligt och billigt kollektiv och där är det mindre noga med exakt inkomstnivå och -källa, eller att hitta en lillstuga som någon vill hyra ut. Jag tror jag har hyfsat bra socialt kapital för det.

Hade jag genast behövt flytta har jag flera vänner som har torp jag kunde bo i en period, särskilt om det inte var mitt i semestern när de använder sina stugor. Jag är alltid välkommen hos min mamma även om hon inte har direkt gott om utrymme. Hennes bäddsoffa köpte hon särskilt för att den skulle funka för mig att bo i under de perioder jag bodde i Indien men var hemma och hälsade på. Från de åren är jag också van att bo i kappsäck och kalla den plats jag råkar sova just då för hemma. Däremot kände jag i somras när vi fick in covid i huset jag bor (och jag inte var hemma då, så att jag hade möjligheten att flytta på mig) att det är skitjobbigt att flytta runt med en skröpplig kropp.
 
Jag har ingen uttänkt plan B, men jag får väl bo i husvagn ifall det inte går att lösa på annat sätt. Jag har dock en lägenhet i Göteborg, så hade jag velat flytta dit hade det löst sig. Vill jag bo kvar där jag bor nu så hade jag lätt hittat bostad ifall jag ville, alternativt bo hos vänner innan det löste sig. Jag hade nog fått flytta in hos grannen också ifall det var så en vecka eller två innan jag hittat något eget. Men det är ju ifall mitt eget brinner ner typ.

Fast brinner mitt eget ner så hade jag kunnat bo i husvagn på gården.
 
I ett akut läge får det bli i en av stugorna som vi normal hyr ut. Flyttar runt en del iom arbete så står i bostadskö i kommunala och privata bolag i 17 städer, vissa sedan tiotal år, andra kortare, en del betalar jag för, andra inte. Satt barnen i diverse köer tidigt (där de inte har åldersgräns).
 
Det beror väl på vad som händer.
Om huset brinner upp så finns det ju flera hus, husvagn eller byggbodar som snabb lösning. Vi har en camping så det kan ställas där.

Om livet går åt skogen för mig så bor jag ju hos min sambo och om livet går åt skogen för min sambo så får vi väl flytta tillbaka till min gård.

Om allt går åt helvete på alla sätt så har jag en mycket lång kötid hos en bostadsförmedling. Och så finns det ju alltid rum att hyra eller små stugor på landet.

Plan A, B , C till gröna Ö.
 
Hoppar in i den här tråden, då den är mer aktiv än min ursprungliga :-)

Men vad gör man om man hittar ett tillfälligt boende ... men samtidigt inte har jobb, ingen inkomst och inte ett öre på banken? Vem hyr ut till någon som garanterat inte kan betala ens den första månadshyran?

Och man bränt sina broar till släkt och vänner och ingen vill förbarma sig längre...

Är man ... typ körd då?
 
Tänk vad bra det hade varit om dina föräldrar istället för att ha ställt dig i bostadskö, hade startat ett 30-årigt bra bosparande åt dig! 👍

(det finns säkert undantag och småskuttar som ställer bebisar i bostadskö, men allmännytta och stora etablerade bostadsförmedlare gör det i regel inte)
Varför då?
På många ställen är attraktiva hyresrätter ett betydligt bättre alternativ än att köpa en bostad. Köpoäng är därför guld värt. De ger tillgång till bostäder som annars inte går att få.

Pengar det kan man alltid skaffa sig senare. Pengar kan man också förlora längs livets väg. En kötid är faktiskt en säkrare investering.
 
Hoppar in i den här tråden, då den är mer aktiv än min ursprungliga :-)

Men vad gör man om man hittar ett tillfälligt boende ... men samtidigt inte har jobb, ingen inkomst och inte ett öre på banken? Vem hyr ut till någon som garanterat inte kan betala ens den första månadshyran?

Och man bränt sina broar till släkt och vänner och ingen vill förbarma sig längre...

Är man ... typ körd då?
Så länge personen är så tjurskallig och vägrar att lägga ner firman så hen kan söka soc+bostadsbidrag så ja då är hen körd.
 
Hoppar in i den här tråden, då den är mer aktiv än min ursprungliga :-)

Men vad gör man om man hittar ett tillfälligt boende ... men samtidigt inte har jobb, ingen inkomst och inte ett öre på banken? Vem hyr ut till någon som garanterat inte kan betala ens den första månadshyran?

Och man bränt sina broar till släkt och vänner och ingen vill förbarma sig längre...

Är man ... typ körd då?
Då gör man som din inneboende, som inte har tillgång till socialen pga att han av stolthet vägrar att avveckla sin enkla firma, man flyttar in hos dig.

Annars typ för våra tiggare så skaffar sig många sovsäck och sover ute så länge man orkar sen dör man.

Jag skulle skaffa en sunkig husvagn, be att få pengar av dig så jag klarar 6 månader på camping sen hoppas jag verkligen jag skulle få arbete Så snart som möjligt.
 

Hoppar in i den här tråden, då den är mer aktiv än min ursprungliga :-)

Men vad gör man om man hittar ett tillfälligt boende ... men samtidigt inte har jobb, ingen inkomst och inte ett öre på banken? Vem hyr ut till någon som garanterat inte kan betala ens den första månadshyran?

Och man bränt sina broar till släkt och vänner och ingen vill förbarma sig längre...

Är man ... typ körd då?
Man vänder sig till soc och underkastar sig deras villkor.
Och så börjar man liksom om igen.
 
Varför då?
På många ställen är attraktiva hyresrätter ett betydligt bättre alternativ än att köpa en bostad. Köpoäng är därför guld värt. De ger tillgång till bostäder som annars inte går att få.

Pengar det kan man alltid skaffa sig senare. Pengar kan man också förlora längs livets väg. En kötid är faktiskt en säkrare investering.
Det var ju en vansinnigt dum tanke att ett långsiktigt sparande hade varit bra :banghead: Att jag ens tänkte tanken 🙄
 
Då gör man som din inneboende, som inte har tillgång till socialen pga att han av stolthet vägrar att avveckla sin enkla firma, man flyttar in hos dig.

Annars typ för våra tiggare så skaffar sig många sovsäck och sover ute så länge man orkar sen dör man.

Jag skulle skaffa en sunkig husvagn, be att få pengar av dig så jag klarar 6 månader på camping sen hoppas jag verkligen jag skulle få arbete Så snart som möjligt.
Nu har du blandat ihop användarna det är en annan användare som har en person boende hos sig som inte har någon inkomst.
 
Jag ser inte kopplingen stå i bostskö eller spara pengar. Det går ju utmärkt att göra båda om man har pengar till det dvs.
Ja precis. Jag tappade förståndet och konceptet helt när jag formulerade mig där, jag anser inte att livet är så svart/vitt och definitivt men my bad & mea culpa, jag går till giljotinen med högt huvud och bekänner min skuld, jag formulerade mig med 'tänk vad bra om /istället' men nån gång kanske jag lär mig också att tänka efter innan jag postar.

Men jag håller däremot inte med vem det nu var ovan som dissar sparande.
 
Då gör man som din inneboende, som inte har tillgång till socialen pga att han av stolthet vägrar att avveckla sin enkla firma, man flyttar in hos dig.

Annars typ för våra tiggare så skaffar sig många sovsäck och sover ute så länge man orkar sen dör man.

Jag skulle skaffa en sunkig husvagn, be att få pengar av dig så jag klarar 6 månader på camping sen hoppas jag verkligen jag skulle få arbete Så snart som möjligt.
Nu tänker du på fel person. Jag har ingen inneboende och skulle aldrig sätta mig i den sitsen, om det inte vore t.ex. mitt eget barn under en tid.

I övrigt håller jag med. Nu är min vän så nära botten det går att komma och har ingen att vara inneboende hos, så det alternativet finns inte. Ingen som vill låna ut npån husvagn heller.
 
Nu tänker du på fel person. Jag har ingen inneboende och skulle aldrig sätta mig i den sitsen, om det inte vore t.ex. mitt eget barn under en tid.

I övrigt håller jag med. Nu är min vän så nära botten det går att komma och har ingen att vara inneboende hos, så det alternativet finns inte. Ingen som vill låna ut npån husvagn heller.
I några av de (mindre) kommuner jag har arbetat i har det funnits olika former av halvvägshus, lågtröskelboende där inte enbart personer med beroende fått plats för ett boende. Det har även varit personer som av olika anledningar inte klarar ADL för tillfället eller haft andra sociala problem, som ofta lett till bostadslöshet. Nu är väl tyvärr dessa platser hårdprioriterade och på utdöende, samt att en behöver hamna hos rätt person inom socialtjänsten för att komma i fråga. Men kan vara väl värt ett försök för din vän. Rejäla påtryckningar från anhöriga, vänner mm kan (tyvärr) också behövas för att få till någon form av hjälp.

Som ex, i senvintern hjälpte min granne och jag in en annan närboende på ett sk halvvägshus/akutboende. Inget beroende, utan hen hade efter en sjukhusvistelse inte orkat med livet som innan. Så inkomsterna uteblev, elev stängdes av, personen satt i bilen för att få värme, till slut räckte inte pengarna till bensin så hen satt bara där. Men vi fick kriga för det, summan för detta var tydligen redan slut, enligt den första socialsekreteraren.
Så det är tufft.
 
Jag har aldrig tänkt tanken. Har rätt lätt för att oroa mig över saker men den här är inte en av dom.
Har familj och vänner som skulle hjälpa mig så länge det behövs.
 
Jag bor på landet. Skulle mitt hus brinna ner finns det dels en stuga på min tomt och dels så har många vänner någon stuga som går att bo i som nödlösning tills annat ordnar sig.

Exet har flera fastigheter och jag skulle säkert få nödboende där om det verkligen knep.
 

Liknande trådar

Hemmet Jag bor i en hyresrätt idag, har gjort sedan jag flyttade hemifrån och har ingen erfarenhet vare sig av bostadsrätt eller egen villa...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
8 988
Senast: Gabbi
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp