Om inte jag skaffar häst dör jag..

cawzy

Trådstartare
Hej, jag kommer bara få det här ur mig tack :)

Jag är 13 år och bor i Stockholm. Har gillat hästar hela mitt liv, började rida när jag var 9. Och slutade typ ett år sedan då jag inte tyckte ridskola var för mig.

Nu är det såhär att jag hatar mitt liv. Jag gör ingenting på dagarna, är ensam i skolan. Har knappt några vänner. Och drömmer såklart om en häst. Så fort jag tänker på ordet ”häst” så börjar jag tåra upp. Mitt liv är ägnat åt hästar och jag har ingen aning hur jag ska kunna vara med dom. Om den här tortyren inte slutar snart kommer jag helt seriöst ta mitt liv. Det ända jag gör på dagarna är att läsa om hästar. Hela min hjärna är fullproppad av hästar och jag klarar inte av det längre. Jag måste ha en häst det bara funkar inte utan en. Jag vet inte ens hur jag ska beskriva det jag känner med ord, det är bara ingenting och allting. Pappa har ganska bra med pengar, gillar trav. Har ägt en trav häst med ett par kompisar som skadades och såldes. Han bor ensam i en villa nära min skola, och har hand om mig och min lillebror varannan vecka. Min mamma bor i en lägenhet i ett centrum lite längre bort. Ganska dåligt med pengar. Gillade hästar när hon var liten, tävlade och allt. Men slutade efter en olycka. Har en 1 åring (min halv syster) med hennes sambo som aa bor med oss här. Som sagt bor i Stockholm där allt är så jävla dyrt, absolut inga planer på att flytta. Kan någon snälla hjälpa mig, jag klarar på riktigt inte av det längre.
 
Du kan inte bli medryttare? Eftersom att du inte hållt på med hästar så länge tror inte jag att det är en bra idé att köpa en häst just precis nu. Det är ett stort ansvar att ha egen häst, och när/ om du köper en rekommenderar jag att du inte köper en travare. Jag har en travare, och dem är inte lämpliga förstahästar. :)
 
Nu är du lite väl dramatisk som man gärna är när man är i din ålder. Börja på ridskola igen och försök att bli skötare till ngn ponny eller häst. När du har mer erfarenhet och kunskap kanske du kan bli medryttare eller skaffa en häst på foder. Kämpa på i skolan så du kan skaffa dig ett bra jobb och köpa egna hästar som vuxen.
 
Om du red på ridskola från du var 9 till du var 12 (ungefär) är du förmodligen inte kunnig nog att ha ansvaret för en egen häst. Du är dessutom så ung så det skulle vara nödvändigt att någon av dina föräldar (eller båda) tog det huvudsakliga ansvaret för hästen. Om de inte vill, kan, har tid, har råd osv till det är det inte mycket du kan göra åt saken annat än att acceptera det.

Mitt tips skulle vara att börja på ridskola igen för att få vara med hästar och utveckla dina kunskaper. Vad menar du med att "ridskola inte var för dig"? Det kanske går att hitta en annan ridskola som du trivs bättre på?

På ridskola brukar man ofta kunna bli skötare, stallvärdinna, fodervärd eller liknande. Det är ett bra sätt att "ta nästa steg" i sin hästkarriär. Därefter kanske möjligheter öppnas för att tävla ridskolehäst, bli medryttare på en privathäst, följa med någon hästägare som skötare på tävling etc. Man kan få MASSOR av roliga, lärorika och nyttiga erfarenheter utan att ha en egen häst. Och sen när du är vuxen och själv bestämmer över din tid, dina pengar osv och kanske har möjlighet att skaffa en alldeles egen häst, så har du då jättemycket kunskap från alla år som ridskoleryttare, skötare, medryttare osv.
 
Det är jobbigt när livet suger. Jag tycker att du ska kolla lite vad det finns för andra ridskolor än den du provat, det är nog det enklaste. Eller kolla runt om det finns något annat stall med hästverksamhet där du kan hjälpa till? Travstall, islandshäststall? Finns det inga hästintresserade på din skola som du kan följa med till något stall? Det finns många sätt att ha hästar i sitt liv, även om man inte har sin egen.
 
Nej, man måste inte ha en egen häst, även om man älskar dem. Det finns väldigt, väldigt många sätt som man kan få njuta av hästar som inte innebär ägande.

Jag tycker att du borde prata med dina föräldrar om hur du känner. De kan diskutera alternativ med dig betydligt lämpligare än vad någon som inte känner dig kan.
 
Hej! Kan du visa det här som du skrivit för dina föräldrar? Välj ett tillfälle då ni har gott om tid att prata. Be dem hjälpa dig att hitta en lösning på att få vara med hästar - kanske en ridskola som passar dig bättre, kanske att åka på ridläger, kanske att sätta upp målet att bli medryttare så småningom?

Jag har barn som är i din ålder och jag blir jätteglad när de kommer till mig och berättar om sånt som är viktigt för dem.
 
Hej, jag kommer bara få det här ur mig tack :)

Jag är 13 år och bor i Stockholm. Har gillat hästar hela mitt liv, började rida när jag var 9. Och slutade typ ett år sedan då jag inte tyckte ridskola var för mig.

Nu är det såhär att jag hatar mitt liv. Jag gör ingenting på dagarna, är ensam i skolan. Har knappt några vänner. Och drömmer såklart om en häst. Så fort jag tänker på ordet ”häst” så börjar jag tåra upp. Mitt liv är ägnat åt hästar och jag har ingen aning hur jag ska kunna vara med dom. Om den här tortyren inte slutar snart kommer jag helt seriöst ta mitt liv. Det ända jag gör på dagarna är att läsa om hästar. Hela min hjärna är fullproppad av hästar och jag klarar inte av det längre. Jag måste ha en häst det bara funkar inte utan en. Jag vet inte ens hur jag ska beskriva det jag känner med ord, det är bara ingenting och allting. Pappa har ganska bra med pengar, gillar trav. Har ägt en trav häst med ett par kompisar som skadades och såldes. Han bor ensam i en villa nära min skola, och har hand om mig och min lillebror varannan vecka. Min mamma bor i en lägenhet i ett centrum lite längre bort. Ganska dåligt med pengar. Gillade hästar när hon var liten, tävlade och allt. Men slutade efter en olycka. Har en 1 åring (min halv syster) med hennes sambo som aa bor med oss här. Som sagt bor i Stockholm där allt är så jävla dyrt, absolut inga planer på att flytta. Kan någon snälla hjälpa mig, jag klarar på riktigt inte av det längre.

När jag var i din ålder och hästtokig fick jag ingen häst. Däremot hittade jag medryttarponny och så hjälpte jag till i travstall när jag var ledig. Jag lärde mig jättemycket där och fick sen rida också. Och till slut även betalt.

Kolla om du får vara med och hjälpa till i någon kunnigs stall. Kanske t.o.m. jobba. Då lär du dig och får vara med hästar. Om du jobbar och får lön kan du lägga det på tex ridlektioner eller spara till en framtida häst.

Men jag tänker också på att du mår så dåligt. Får du någon hjälp av vården/skolan med det?
 
Jag var till och från ensam under högstadiet, men jag visste alltid inom mig att ju äldre jag blev ju mer kom jag att kunna påverka mitt liv, så jag såg till att få bra betyg så jag kom in på ett gymnasie med hästinriktning. Resten är historia som man säger : jag lever och andas häst än idag :)
 
Känner att jag satt i din sits för ett tag sedan då jag var så ledsen att jag inte hade en egen häst, tills jag insåg hur mycket jobb det är och hur oerfaren jag var. Jag berättade för min mamma då som sa till mig att när du blir vuxen kommer du ha egen inkomst och kan själv då ha ansvaret för din häst och under den tiden du väntar kan du ägna mer tid att lära dig! Och hon hade rätt.
Man brukar väl säga ”Den som väntar på nåt gott väntar aldrig för länge”.
Tänk på alla saker du inte kommer kunna göra när du har häst, ta del på tiden och försök att inte tänka på det för mycket för då gör du det endast värre för dig själv.
Min bästa kompis har själv flera egna hästar och jag är absolut inte avundsjuk på henne utan respekterar henne som tusan.

Ett tips är att köpa ett mindre djur du kan sysselsätta dig med och lära tricks etc t.ex fåglar, kaniner, marsvin eller en hund eller katt. Men glöm då inte bort att dem djuren kräver också kunskap.

Lycka till!
 
Håller defintivt med om att börja på ridskola igen. Hjälp till så mycket det bara går, då får du mer stalltid och erfarenhet. Och kanske extra gratislektioner?

Sedan vill jag tipsa om ridsportgymnasium. Det är ju några år kvar bara. Du träffar massor av likasinnade hästtokar och massor med hästar under utbildningen.
 
Det gäller att hitta rätt ridskola, kanske var det helt enkelt så att den ridskolan du red på inte var rätt för dig.

När jag var i din ålder red jag på ridskola samtidigt som jag var skötare på en av ridskolans hästar, samt senare medryttare i ett annat stall. På ridskolan träffade jag nya människor som senare blev mina nya kompisar, även idag rider jag fortfarande på ridskola i vuxen ålder och träffar nya människor och är en del i gemenskapen. Rider förvisso på en mindre mer familjär ridskola där stämningen är ljuvlig och alla känner sig som en del i "familjen" eller vad man ska kalla det.

Om jag hade varit dig hade jag nog börjat med att försöka hitta rätt ridskola, med rätt ridskola kan man lära sig massor, både inom ridningen och om skötsel/hantering m.m. Sen komplettera med antingen sköthäst eller medryttarhäst.
 
Mindre ridskolor kan jag rekommendera, då känner oftast ridlärarna hästarna där bättre och som ovanför nämnde brukar man lättare känna sig hemma.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Under en lång tid nu har jag känt att jag inte vill ha häst längre. Jag pratar nu inte månader utan snarare år. Problemet är att jag...
Svar
11
· Visningar
1 431
Senast: Keb71
·
Hästmänniskan Blir så himla trött på mig själv! Behöver skriva av mig lite. Mitt liv de senaste kanske fem åren har gått ut på att jag mer eller...
2
Svar
21
· Visningar
1 452
Senast: Sootie
·
Hästmänniskan Hej! Jag har alltid älskat hästar och djur, och försökt göra mitt bästa för att omge mig av djur och det lantliga. Jag har alltid...
2 3
Svar
52
· Visningar
3 737
Senast: Mabuse
·
Hästmänniskan Hej! Behöver få skriva av mig lite och kanske få någon idé på hur jag ska resonera då jag känner mig så ensam med tankarna. Lite...
2
Svar
27
· Visningar
6 797
Senast: tuaphua
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp