Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Grattis till obegränsade medel då! För det är vad de flesta behöver för att nånsin slippa sälja el avliva !
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Grattis till obegränsade medel då! För det är vad de flesta behöver för att nånsin slippa sälja el avliva !
Varför? När jag pensionerar min häst så får han vara kvar i min ägo tills han inte kan leva ett bra liv längre. Krävs vad jag vet inga obegränsade resurser, lite omprioriteringar bara. Och som sagt, jag är beredd att offra mycket i mitt liv för att kunna ge honom ett bra liv.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

...

Och är det hästen som får mig att bli sjuk, det är någonting som är så långt ifrån mig som det går och jag kan inte sätta mig in i den situationen för min häst har alltid fått mig frisk. Att jag skulle må dåligt av dessa otroligt vackra fina varelser, jag kan inte ens föreställa mig det. Även ifall dom kan vara krävande ibland.

...

Varför ger du dig in i en tråd när du vet med dig att du inte kan sätta dig in i situationen :confused:


TS: Jag skulle ha gjort precis som du, fast jag skulle ha kallat det för lynnesfel för att slippa ta konflikten.

Djurens rättfolket: Varför inte skapa egna användare och diskutera här på Bukefalos istället?
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Vad jag vill ha sagt? Jag invände mot att hästar inte känner eller vet om att dom lever. Jag vill ha sagt att jo, hästar vet mycket väl om att dom lever. Dom är inga mekaniska maskiner som inte vet om dom är döda eller i livet.

Dom vet också när dom ska gå vidare till andra sidan, har sett det själv. Hästar som gått ur sin flock, slutat äta och dricka långsamt försatt sitt liv till ända. I vissa fall har flocken drivit ut en specifik individ, de har inte tillfört flocken något. Tam häst eller inte, så fungerar de så ändå.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Varför? När jag pensionerar min häst så får han vara kvar i min ägo tills han inte kan leva ett bra liv längre. Krävs vad jag vet inga obegränsade resurser, lite omprioriteringar bara. Och som sagt, jag är beredd att offra mycket i mitt liv för att kunna ge honom ett bra liv.

Det är absolut inget att skoja om när du säger att du skulle ge ditt liv för din häst...
Du vet aldrig om det blir så...

Jag har inte bara EN gång utan TRE gånger vaknat och varit förlamad från bröstet och nedåt.... :cool::crazy:

Det är inget kul oavsett om man är djurägare eller inte.
Allra värst är det nog om man är hästägare för det är inte lätt att hitta någon som kan ta hand om ens häst...

Dock måste jag säga att jag alla gångerna har haft en sådan enorm tur att jag har lyckats sälja en häst varje gång det hänt. Och ännu större tur att hästarna har fått toppenhem allihopa.....

Men hade jag haft en sådan häst som TS så hade jag också valt att ta bort hästen istället för att riskera att den for illa....

Då är man i mina ögon åtmindstånde en ansvarsfull djurägare som tänker på djurets bästa i första hand.....
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag gjorde misstaget att inte avliva utan sålde billigt. Min häst var svårriden och inte helt ok i psyket. Svarade en trevlig familj som skulle ha henne till avel ( ursäkta uttrycket, men varför avla på idioter...) 3 veckor senare är hon ute på annons igen. Det är nu 6 år sedan och hon dyker upp på annons då och då. Jag har hittat filmer där hon rids trots att hon är ofräsch och på tok för mager. Just nu är det en handlare uppåt landet som har henne. " billig pga attt hon väver" jaha men allt annat som är fel då... Jag ångrar så att jag inte avlivade denna häst, för det liv hon levt hittills finns ingen som förtjänar.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag skulle spontant säga att det krävs ganska mycket resurser att spara alla gamla hästar. I flera perioder skulle jag ha haft 3 stycken i storstockholm om jag hade resonerat som du. Det känns ju knappast rimligt. Tur att vi är olika och tur att de flesta inte tänker som dig, då skulel det ju aldrig finnas några trevliga hästar eller ponnyer att köpa för orutinerade ryttare eller för våra elitryttare utan då skulle Roffe få börja om från 0 med ett föl varje gång han skulle ha en ny häst.
Spännande tanke förvisso.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Det kräver en hel del av ekonomin för att hålla många av våra hästar när de blir gamla. Det är nog långtifrån alla som har möjligheten att omprioritera i ekonomin så det går ihop med ökad fodermängd, ökad foderkvalité, krav på regelbunda behandlingar för att vara fräsch etc.

För att veta att man lever krävs förmåga till filosofiskt tänkande. Att de springer omkring i hagen fulla av livslust är FÖR ATT de lever. Hästar har inte förmågan att filosofiera över livet. I det fallet är de mer lyckligt lottade än människan.

De lever och de dör och försöker ha det så bra som möjligt däremellan. Att resonera att ett hästägande är livslångt åtagande tycker jag är trams, vi för oss av med djur av många skäl. För att de inte har det bra, för att vi inte har det bra, för att de blir sjuka, för att vi blir sjuka eller helt enkelt för att ingen annan vill ha vårt djur.

Självklart och rätt enkelt.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag tycker att det är en trevlig inställning, och visst kan pigga gamlingar må utmärkt under en pensionstid innan det är dags för avlivning.

Däremot avlivar jag helst innan de blivit alltför skruttiga. Samma med hundarna. Jag väntar inte tills de står med sjukdomar och smärtor, och jag skulle heller inte tillåta några stora veterinära ingrepp på ett äldre djur.

Jag gillar inte detta att djur ska hållas vid liv för att ägarna ska få känna sig altruistiska. Samma med frågan om problematiska hästar - som sona illusterar - när man säljer billigt för att man inte klarar att ta sitt ansvar som djurägare.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Du vet ingenting om min psykiska hälsa eller hur den har varit vad jag vet och vad jag kämpat med? Och det är ingenting jag har lust att gå in på heller. Hästen har alltid alltid alltid räddat mig. På alla vis, han är verkligen det sista jag hade gjort mig av med. Han är en i familjen. Han har stått ut med mycket och gett mig otroligt mycket, det är mitt jobb att även han får ett bra och långt liv.

Och är det hästen som får mig att bli sjuk, det är någonting som är så långt ifrån mig som det går och jag kan inte sätta mig in i den situationen för min häst har alltid fått mig frisk. Att jag skulle må dåligt av dessa otroligt vackra fina varelser, jag kan inte ens föreställa mig det. Även ifall dom kan vara krävande ibland.

Och som jag skrivit flera gånger om du läser, jag har inte skrivit att Ts fattar fel beslut.

Jag har heller ALDRIG påstått mig veta något om din psykiska hälsa, men uppenbart eftersom du säger det själv så har din häst aldrig fått dig att må dåligt vilket är den stora skillnaden!

Fast jo det säger du! Du skriver att du tycker att folk ska ha sina hästar kvar tills dess att de är så gamla att de behöver tas bort av ålder.
Du skriver att folk ska tänka sig för innan de skaffar häst vilket såklart är rätt men man kan aldrig aldrig aldrig veta vad som kommer att hända i framtiden och hur livet förändras och då kan man behöva sälja eller avliva sin vän.

Men varför ger du dig in i en diskussion med en ganska speciell situation när du inte kan sätta dig in i sammanhanget?
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag tycker att det är en trevlig inställning, och visst kan pigga gamlingar må utmärkt under en pensionstid innan det är dags för avlivning.

Däremot avlivar jag helst innan de blivit alltför skruttiga. Samma med hundarna. Jag väntar inte tills de står med sjukdomar och smärtor, och jag skulle heller inte tillåta några stora veterinära ingrepp på ett äldre djur.

Jag gillar inte detta att djur ska hållas vid liv för att ägarna ska få känna sig altruistiska. Samma med frågan om problematiska hästar - som sona illusterar - när man säljer billigt för att man inte klarar att ta sitt ansvar som djurägare.

:bow::bow:
Enough said.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag tycker att det är en trevlig inställning, och visst kan pigga gamlingar må utmärkt under en pensionstid innan det är dags för avlivning.

Däremot avlivar jag helst innan de blivit alltför skruttiga. Samma med hundarna. Jag väntar inte tills de står med sjukdomar och smärtor, och jag skulle heller inte tillåta några stora veterinära ingrepp på ett äldre djur.

Jag gillar inte detta att djur ska hållas vid liv för att ägarna ska få känna sig altruistiska. Samma med frågan om problematiska hästar - som sona illusterar - när man säljer billigt för att man inte klarar att ta sitt ansvar som djurägare.

:bow::bow::love::bow::bow:
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Behöver få skriva av mig lite och kanske få någon idé på hur jag ska resonera då jag känner mig så ensam med tankarna. Lite...
2
Svar
27
· Visningar
6 795
Senast: tuaphua
·
Hästmänniskan Jag har i stort sätt redan bestämt mig för att sälja min häst, har bokat in providing i helgen men självklart tvekar jag och har sån...
Svar
11
· Visningar
3 401
Senast: Fiorano
·
Gnägg Lite bakgrund: Är 18, snart 19 år och har alltid hållit på med hästar och min mamma lika så. Vi hade lite olika hästar under min...
2
Svar
29
· Visningar
7 085
Senast: Trissa
·
Hästmänniskan Hur hanterar ni sorgen efter att ha avlivat er häst. Även om hon hade en del bekymmer med tände, cushingmm så var hon pigg varannan dag...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 339

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 16
  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022

Omröstningar

Tillbaka
Upp