Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

*kl*

Jag hoppas jag kan skriva detta utan att någon ska känna sig trampad på.
Utan att varken försvara DR eller på något sätt ifrågasätta TS beslut i denna frågan, jag tycker hon tar ett riktigt beslut här.

Men, om man bortser från den personliga delen av inläggen på fb, så tycker jag att det finns en poäng och något att fundera över.

Varför har hästarna så låg status att många väljer, trots sorg och smärta, att ta bort hästen istället för att försöka hitta ett hem?
Vart går det så fel att det inte finns hem åt hästar?
Jag tycker det är ett stort problem i vårt hästsamhälle.

Naturligtvis finns det många hästar som av olika orsaker gör det rent omöjligt att finna ett bra hem till, ts är en av dem helt klart, men alla andra då?

Jag vill inte varken kapa tråden, eller egentligen föra vidare debatt i detta ämne här, men som sagt, DR har en poäng även om jag tycker de formulerar den helt fel och gör frågan personlig istället för mer allmän, för jag tror de flesta av oss faktiskt tycker det är ett problem och gärna skulle se att det var på ett annat sätt.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Kort svar.
Därför att hästar anses som "Sportredskap" som man byter ut till bättre efter hand eller när det gamla fungerar dåligt.
De anses inte vara sällskapsdjur.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Så är det väl med alla djur? Inte omplacerar man opålitliga hundar till vem som helst, eller katter för den delen.
Hade ts haft ett halvblod som var lätt att hantera är jag övertygad om att hon valt en annan utväg (och det har hon ju försökt även med denna), men med den hästen hon har nu kan jag faktiskt inte heller se något humanare än att avliva.

Senaste åren när jag inte stått i stora helinackorderingstall i sthlm har jag sett lite för mkt av den typen av människor som ev skulle "rädda" ts häst. Innan förstod jag nog inte riktigt.

Såg inte_ungs inlägg nu och där finns definitivt en poäng. Jag tvivlade ett tag på om jag och min häst verkligen skulle funka ihop, och hade jag inte kommit på rätt väg hade jag definivt sålt och köpt en annan. Så mkt pengar och tid man lägger, då måste det vara roligt.

Min hovslagare sa en ganska kul grej sist "dom vet ju inte ens att dom lever", och så är det ju faktiskt. En död häst är ingen ledsen häst.
 
Senast ändrad:
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

*kl*

Vet inte om någon tagit upp det tidigare i tråden, men denna tråd diskuteras på Djurens rätts hästgrupp på facebook.

Jag kan tycka det är obehagligt att "folk" om än anonyma diskuteras utan att få reda på det, nu vet ni :)

Jag föreslår att de tar emot alla överblivna hästar så att vi kan skicka dem dit.
Problemet löst.

Någon som vet adressen?
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Vet inte om det går att anmäla för något egentligen, eftersom tråden i grund och botten ligger på offentlig internetsida från början. Det är väl fritt att länka om man vill.. Jag tycker bara att det är helt ruttet beteende av en organisation. Hade inte så jättehöga tankar om djurens rätt sen innan, men nu slog de fanimej bottenrekord..


Håller med :mad: Sjukt dålig stil. Minns förvisso när de började diskutera någon travtråd ifrån buke också... :grin:
Men seriöst, jävla barnfasoner. & jag håller med ovanstående, om ni nu är så emot det så - varsågod att ta hand om alla överblivna hästar. Ett hett tips är ju att faktiskt göra någonting, inte sitta på internet & hota folk för att de har en annan åsikt om hästar... man blir ju mörkrädd.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Min hovslagare sa en ganska kul grej sist "dom vet ju inte ens att dom lever", och så är det ju faktiskt. En död häst är ingen ledsen häst.
Vad menas med det? Skulle hästar inte kunna känna livsglädje och tycka om och kämpa för livet?

Jag håller med om att det är bättre att ta bort en svår och komplicerad häst eller en häst som är skadad och aldrig kommer kunna ridas eller liknande än att sälja den till vem som helst. Men folk borde faktiskt tänka till innan dom köper hästar, tänka till vad som händer om man inte passar ihop, om man tröttnar efter ett par år, det är ändå djur som även dom förtjänar ett långt och bra liv. Dom är inte slit och slängdjur där döden inte spelar någon större roll.

Senast idag när jag såg hur alla hästar i hagen sprang som tokar med starka vårkänslor hur lyckliga som helst, sträckte ut över hagen. Inte ens chans att dom inte vet om att dom lever.
 
Senast ändrad:
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Dom kan ju inte tänka så. Klart dom kan vara glada och klart dom kämpar för livet om det behövs- det är ju en instinkt. Men det är ju knappast som om ts häst känner av att den ska dö. Det mesta hästar gör är ju på instinkt, om det inte är något vi lärt in, och det är ju också på ett sätt på en framavlad instinkt som gör att de är ganska lättduperade av oss människor.

Jag tror ts verkligen tänkt till ang sin häst, hon har haft den i 7 år, det är ungefär lika långt som medelhästen i sverige lever.. ;).
Och gud vet vart den hästen hade varit idag om inte ts hade tagit den, eventuellt redan död eller annars troligen vandringspokal. Man kan aldrig planera för vad som händer 7 år framåt. Om jag skulle hamna i ett läge om några år där jag ville prioritera familj/barn skulle jag troligtvis sälja hästen. Hon är förhoppningsvis lättsåld till ett bra hem eftersom det är ett halvblod med trevligt temprament och bra stam, men TS har ju inte haft den möjligheten.
 
Senast ändrad:
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag håller med om att det är bättre att ta bort en svår och komplicerad häst eller en häst som är skadad och aldrig kommer kunna ridas eller liknande än att sälja den till vem som helst. Men folk borde faktiskt tänka till innan dom köper hästar, tänka till vad som händer om man inte passar ihop, om man tröttnar efter ett par år, det är ändå djur som även dom förtjänar ett långt och bra liv. Dom är inte slit och slängdjur där döden inte spelar någon större roll.

Fast seriöst, på riktigt, inte fasiken vet du hur ditt liv ser ut om 7 år eller ens imorgon.
Har du otur blir du påkörd imorgon, du kanske hamnar i rullstol då är inte livet så jäkla bara och inte fasiken planerar någon att bli förlamad (jag gjorde det iaf inte och har aldrig haft en tanke på att det kunde hända mig men det gjorde det ändå).
Jag är helt övertygad om att de allra allra flesta inte tar det med lätthet att avliva sitt djur, de flesta tycker nog att det är ett förjäkla jobbigt beslut som tas till när annan utväg inte finns.
Om man ska vara så låst att man måste behålla hästen till varje pris efter att man skaffat den så kan ju ingen köpa en häst, för det är ju ingenting som någon kan garantera hur mkt man än vill.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Det vet man inte om man skaffar barn eller hus eller vad som helst som kräver mycket av än för att fungera, allting kan hända. Nu jämför jag inte helt ett barn med en häst såklart men dom flesta situationer kan man lösa om man vill det.

Jag har också haft otroligt jobbiga perioder när hästen varit jobbig och stallsituationen inte fungerat och jag bara har känt att nej, jag vill inte mer. Men tanken att göra mig av med hästen har aldrig dykt upp. Han är en i familjen, han är en del av mig och mitt liv, precis som ett barn alltid kommer vara en del av livet oavsett vad som händer.

Jag har valt att köpa honom och det var mitt beslut att han kom in i mitt liv och jag har ett ansvar att se till att hans liv blir så bra som möjligt, hela hans öde ligger i mina händer, ingenting han har valt och ingenting som han ska lida för. Det innebär att jag måste offra mycket av mitt liv till honom, framförallt den ekonomiska biten. Det är mycket jag hade velat göra som jag inte kan göra pga att jag valt att ha häst.

Det är en stor grej att skaffa ett djur som en häst, hästar lever länge, dom kräver mycket. Det är någonting man måste ha i bakhuvet när man köper hästen. Jag anser att djur köper man med tanken att ha dom tills dom dör, tills dom inte kan leva vidare längre av hälsoskäl.

Jag tycker generellt att många är otroligt snabba med att köpa hästar, dom vet inte hur det är och vad det innebär att köpa häst. Det gör att många hästar flyttar runt i onödan vilket gör många hästar väldigt nervösa och osäkra.
 
Senast ändrad:
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Dom kan ju inte tänka så. Klart dom kan vara glada och klart dom kämpar för livet om det behövs- det är ju en instinkt. Men det är ju knappast som om ts häst känner av att den ska dö. Det mesta hästar gör är ju på instinkt, om det inte är något vi lärt in, och det är ju också på ett sätt på en framavlad instinkt som gör att de är ganska lättduperade av oss människor.
Och? Spelar roll om hästen inte vet om att den dör. Det vet inte vi heller om ifall vi faller ner pang bom och dör rakt av, vill vi inte leva för det? Tror mycket väl hästar vill leva, jag tror inte hästar bara är stora maskiner med inbyggda instinkter som inte har några åsikter om saker och ting.

Jag tror ts verkligen tänkt till ang sin häst, hon har haft den i 7 år, det är ungefär lika långt som medelhästen i sverige lever.. ;).
Jag tycker inte 7 år är särskilt långt tid att ha en häst, inte ett dugg. 7 år är en kort tid hos en frisk häst. Jag har haft min häst längre och känner inte ett dugg att jag haft honom särskilt långt tid. Det är rent tragiskt att tycka att 7 år är en lång tid för en häst, det är kanske typ runt en fjärdedel av en hästs liv. Om den är frisk.

Och jag har inte nämnt att Ts inte gör ett bra val. Hon vill inte ha hästen mera och känner avsky att åka till stallet och allt det där, då funkar det inte. Tror Ts vet vad som är bäst, efter 7 år bör man känna sin häst såpass. Det bästa i vissa situationer är att ta bort hästen, tyvärr.
 
Senast ändrad:
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Hur gammal är du ?
Vad spelar det för roll? Att jag inte är realistisk? Jag har varit med om en hel del och gått igenom en hel del och fortfarande klarat av att ha kvar hästen. Och jag kommer alltid att tycka att hästar inte är någonting som man köper, har ett tag och säljer. För mig är hästköp och alla djurköp, det är ett liv man tar på sig och tar ansvar för. Även om det innebär uppoffringar.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Ja undrar genuint . Din ålder lär spela roll oavsett vad du själv anser i dagsläget . Och som andra del undrar jag vad du vill ha sagt i just denna tråd .
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Vad jag vill ha sagt? Jag invände mot att hästar inte känner eller vet om att dom lever. Jag vill ha sagt att jo, hästar vet mycket väl om att dom lever. Dom är inga mekaniska maskiner som inte vet om dom är döda eller i livet.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Vad spelar det för roll? Att jag inte är realistisk? Jag har varit med om en hel del och gått igenom en hel del och fortfarande klarat av att ha kvar hästen. Och jag kommer alltid att tycka att hästar inte är någonting som man köper, har ett tag och säljer. För mig är hästköp och alla djurköp, det är ett liv man tar på sig och tar ansvar för. Även om det innebär uppoffringar.

Skillnaden är att du under hela tiden ändock någonstans VELAT ha kvar hästen!
Så du menar att om du köper en häst, efter 7 år blir din psykiska hälsa rejält dålig vilket är bevisat ett stort problem att få bukt med (i värsta fall får man leva med helvetet livet ut) å då tycker du att man ska ha kvar hästen till varje pris? Även om det är just hästen som får dig att bli sjuk?
Näe det är inte rimligt att man ska ha kvar en häst tills dess att den självdör om säg 20år och under tiden överväga att ta livet av sig för att livet med en häst känns så fruktansvärt jobbigt.

Självklart måste man få göra sig av med hästen om det behövs!
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Skillnaden är att du under hela tiden ändock någonstans VELAT ha kvar hästen!
Så du menar att om du köper en häst, efter 7 år blir din psykiska hälsa rejält dålig vilket är bevisat ett stort problem att få bukt med (i värsta fall får man leva med helvetet livet ut) å då tycker du att man ska ha kvar hästen till varje pris? Även om det är just hästen som får dig att bli sjuk?
Näe det är inte rimligt att man ska ha kvar en häst tills dess att den självdör om säg 20år och under tiden överväga att ta livet av sig för att livet med en häst känns så fruktansvärt jobbigt.

Självklart måste man få göra sig av med hästen om det behövs!

Du vet ingenting om min psykiska hälsa eller hur den har varit vad jag vet och vad jag kämpat med? Och det är ingenting jag har lust att gå in på heller. Hästen har alltid alltid alltid räddat mig. På alla vis, han är verkligen det sista jag hade gjort mig av med. Han är en i familjen. Han har stått ut med mycket och gett mig otroligt mycket, det är mitt jobb att även han får ett bra och långt liv.

Och är det hästen som får mig att bli sjuk, det är någonting som är så långt ifrån mig som det går och jag kan inte sätta mig in i den situationen för min häst har alltid fått mig frisk. Att jag skulle må dåligt av dessa otroligt vackra fina varelser, jag kan inte ens föreställa mig det. Även ifall dom kan vara krävande ibland.

Och som jag skrivit flera gånger om du läser, jag har inte skrivit att Ts fattar fel beslut.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag tror visst det spelar roll hur gammal du är, och också vad för typ av ridning du håller på med. Eller så hör du till skaran med obegränsade medel, grattis till det isf!
 
Senast ändrad:
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Jag tror visst det spelar roll hur gammal du är, och också vad för typ av tidning du håller på med. Eller så hör du till skaran med obegränsade medel, grattis till det isf!
Vad menar du med det?
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Att en del av oss har hästar för att träna och tävla med och inser efter ett tag att det där med att sälja/avliva ibland är ett nödvändigt ont eftersom man inte är gjord av pengar och tid.
 
Sv: Om man avlivar en älskad häst av egoistiska skäl - hur mår man då?

Att en del av oss har hästar för att träna och tävla med och inser efter ett tag att det där med att sälja/avliva ibland är ett nödvändigt ont eftersom man inte är gjord av pengar och tid.
Vad babblar du om nu? Läs vad jag skriver. Jag tränar och tävlar också om det är relevant, har ingenting emot det. Dock så skulle jag ändå aldrig övege min häst.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Hej! Behöver få skriva av mig lite och kanske få någon idé på hur jag ska resonera då jag känner mig så ensam med tankarna. Lite...
2
Svar
27
· Visningar
6 953
Senast: tuaphua
·
Hästmänniskan Jag har i stort sätt redan bestämt mig för att sälja min häst, har bokat in providing i helgen men självklart tvekar jag och har sån...
Svar
11
· Visningar
3 446
Senast: Fiorano
·
Gnägg Lite bakgrund: Är 18, snart 19 år och har alltid hållit på med hästar och min mamma lika så. Vi hade lite olika hästar under min...
2
Svar
29
· Visningar
7 118
Senast: Trissa
·
Hästmänniskan Hur hanterar ni sorgen efter att ha avlivat er häst. Även om hon hade en del bekymmer med tände, cushingmm så var hon pigg varannan dag...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 384

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Göra inlägg med mobilen
Tillbaka
Upp