Omställning

Det blev snabba ryck det här. Jag fick samtalet om gårdagens arbetsintervju i förrgår och mindre än en halvtimme efter att intervjun avslutades hade jag fått jobbet. Det är samma organisation som jag var på intervju förra veckan också och samma kille som gav mig ett nej förra veckan var också den som gav mig beskedet igår.

Jag ska prova arbetskläder redan på måndag. Då skrivs också avtalet. Jag vet inte riktigt när det är tänkt att jag ska börja men det är väl då antar jag.

Igår var jag smått euforisk över det här och hade svårt att somna. Tankarna bara snurrade. Fick säga till mig att bara lägga ner och sova nån gång.

Idag har jag hunnit landa en aning och plötsligt inser jag att jag från att kunna gå hemma hela dagarna inte kommer att göra det längre. Hjälp, jag som ännu inte installerat kattlucka i min ytterdörr. Så katterna blir antingen inlåsta eller utlåsta medan jag är på jobbet. Lillkatt kommer inte att kunna få mat serverat flera gånger varje dag. Ska jag kanske låta maten stå framme med risk att storfluffet snor maten?

Och boendestödet får avslutas abrupt. Det blev liksom sista gången igår. Vi kommer nog att ha telefonkontakt framöver ändå. Hoppas också att hjälpen den 29:e juni står fast då jag ska vaccineras för tredje gången.

Hur jag ska få tid att prata med psykologen vet jag inte heller. Jag har inte nämnt på jobbet att jag går i samtal. Men ofta slutar man tidigare på fredagar så jag får hoppas att jag kan prata med psykologen sent på fredagen.

Och så vet jag inte när jag ska hinna gå till frisören. Så idag bokade jag in frisören och får komma redan i morgon.

Sen fick jag veta att vedleveransen jag beställt kommer i början av nästa vecka. Då är jag antagligen inte hemma. Så jag fick försöka förklara för vedgubben var han ska tippa lasset. Hoppas det blir rätt. Trodde för övrigt att vedlasset skulle vara 9-10 kubik men det är 13 kubik. Jag som redan innan funderat på var tusan jag ska göra av veden då jag har kvar ved sen förut och det är lite ont om plats i mina bodar. Är nog en hoarder vad gäller ved.

Idag fick jag samtal från extrajobbet också och blev gratulerad till nya jobbet. De har jobb på gång åt mig och fick lite hicka när jag berättade att jag ska prova kläder till nya jobbet redan på måndag. Hur skulle jag ha tid att fixa jobbet de ville ha gjort? Nåväl, det är en torsdag, fredag, lördag och söndag kvar innan dess. Och deadline är 18 april.

Phu. Det här blev mycket på en gång.
 

Det är inte för jobbets skull jag är ledsen. Men det känns svårt att klara jobbet när jag mår skit.
Jag tänker mig att det nog är lite av en ond cirkel, som du förmodligen/förhoppningsvis kan börja ta dig ur nu. Som jag har förstått det är bristen på jobb (och därmed ekonomisk stabilitet, säkerhet samt daglig sysselsättning) en stor anledning till att du mår just skit, vilket inte är ett dugg konstigt. Jag tror och hoppas att ett jobb kan hjälpa dig att må bättre och, om inte annat, ge dig tid och möjlighet att bearbeta de andra delarna som skaver nu när åtminstone två väldigt grundläggande saker är i ordning. En stadig inkomst, ett trivsamt ställe att bo på och två söta katter som sällskap är en helt okej grundplåt att bygga på, tänker jag.
 
På intervjun gav jag sken av att vara en glad person. Idag vill jag bara gråta.
Det är inte konstigt alls. Rent kemiskt i hjärnan blir det gärna så att efter en topp så kommer en lika stor dal, särskilt när det är något knas med välmåendehormoner. Det tar lite tid för kroppen att göra nya om en använt upp mycket mer än vanligt. :heart

Jag tror också allt det praktiska löser sig.
 
På intervjun gav jag sken av att vara en glad person. Idag vill jag bara gråta.

Det är inte så konstigt. Det är jättevanligt att när det händer nåt stort så blir man först glad för att det är det man egentligen vill. Men sen när den initiala glädjen lagt sig lite så kommer tankarna "klarar jag av detta?" "Vad har jag gjort?" osv. Det är helt naturligt! Det händer mig ofta! Det kan vara när jag bokat en resa. Först är jag glad och sen får jag reseångest, sen när jag väl reser så blir det bra för det var ju det jag faktiskt ville. Likadant när jag tackat ja till att vara medryttare på en häst. Först jätteglad för att jag hittat en medryttarhäst som verkar trevlig. Sen nojar jag över om det är rätt häst, tänk om den inte är så trevlig som den verkar, tänk om jag inte trivs med den osv osv. Jag har lärt mig att jag bara ska ignorera (så gott det går) de känslorna eftersom de bara signalerar att jag blir orolig för en förändring. De säger inget om den faktiska förändringens värde.
 
Jag hade låtit katterna har fri tillgång på torrfoder när du inte är hemma tills du kan köpa skål med chipavläsare 😊
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok När jag var ung så samlade jag på ordspråk och citat. En av dessa var: Alla dessa dagar som kom och gick Inte visste jag att de var...
Svar
16
· Visningar
1 652
Senast: Wille
·
  • Artikel
Dagbok Jag har sagt det förr. Jag har mitt drömboende. Det har allt jag önskar mig. Eller ja, jag skulle behöva ett bättre rum att slunga...
Svar
11
· Visningar
1 259
Senast: Wille
·
  • Artikel
Dagbok Är det möjligt att ta sig ur en depression? Klart det är ... Men det känns rätt tröstlöst. Jag har varit inne i en rätt djup depression...
Svar
18
· Visningar
1 443
Senast: Blyger
·
  • Artikel
Dagbok Jag funderar på hur jag ska kunna lura mig själv att börja träna för det behöver jag verkligen. På jobbet har vi ett gym och min kollega...
2
Svar
24
· Visningar
2 129
Senast: Lillo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp