Otur med ALLT?

bettysmatte

Trådstartare
"Hästeriet" känns SÅ tungrott...! Allt som oftast tror jag att det nog egentligen inte är meningen att jag ska ha häst, för jag har sådan otur med allt.

Grovfoder har varit en av mina stora stöttestenar, och det är så jobbigt att gå runt och oroa sig för att hästarna inte ska ha mat :crazy:. Har äntligen hittat en producent som jag köper småbalshösilage från och hämtar då 20 balar åt gången. Han gör storbal, men pressar småbalar efter hand. Har hämtat två gånger denna höst, och det har fungerat fint. Nu behöver jag snart mer (har väl till ca 2 veckor till, men han vill veta senast 1 vecka i förväg) och SMSade om det igår. Då får jag tillbaks ett SMS att "den" är sönder och han inte vet när "de" kan vara klara. Antar att han menar att pressen är sönder, och han inte vet när balarna kan vara klara.... Suck! Undrade då om jag kan hämta en storbal så länge (absolut inte idealiskt), men har inte fått svar.

Den ena hästen är krasslig, och det är svårt med veterinärer här. DV är INTE tillförlitliga, men jag fick höra att DV i en större stad var bättre och ringde dem. Jodå, de lovade att komma två dagar senare. Men, neeeej, nästa dag ringde de och talade om att det var för långt att köra:crazy:... Så då var det bara att leta igen.

Detta gör mig väldigt stressad. Ofta känns det som om jag inte gör annat än oroar mig. Någon mer än jag som känner så här? Jag skulle noga behöva vara helinackoderad någonstans så jag slapp fixa allt själv. Tydligen är jag inte särskilt bra på det och det fungerar dåligt med mitt heltidsjobb att hålla på och "älta" ALLT.

Okej, skönt att gnälla av sig lite :)! Hur har ni det? Flyter det mesta, eller känner ni som om ni måste starta på ny kula varje gång det är dags för hö, veterinär, etc?
 
Sv: Otur med ALLT?

jag förstår precis din stress för är själv lite likadan.

Men jag har nu efter flera år med stress fått de ganska stabilt. Hösilage köper jag från samma bonde o har gjort rätt länge. Han kommer alltid när jag ringt o han är så snäll att han ordnar torrhö åt mig som jag behöver till sommaren. Så jag är så glad att ha en stabil levernatör o har blivit en av hans "stamkunder"

Hovslagare har tidigare också varit en stress då de varit svårt att få tag i och så har de inte kommit när de lovat osv. Men han jag har nu o sen två år tillbaka är duktig o han passar tider! o ringer upp om han lovat osv :bow:

Veterinärer har jag inte haft problem med då jag bor på en ö där avstånden aldrig bli långa. De har alltid kommit när jag behövt o om de inte kan fixa på hemmaplan så har det varit lätt att få remiss till klinik.

Så mitt tips är att bli "stamkund", då blir servicen mer tillförlitlig. det är min erfarenhet iaf
 
Sv: Otur med ALLT?

Så mitt tips är att bli "stamkund", då blir servicen mer tillförlitlig. det är min erfarenhet iaf

Jo, det VILL jag ju bli men hittills bara strular det. Det är mycket svårt med grovfoder här. Torrhö i småbal finns i princip inte, och knappt i storbal heller. Storbal hösilage är ju inte bra när det går max 15 kg/dygn. Jag blev så glad när jag ÄNTLIGEN hittat småbalshösilage på rimligt avstånd (ca 3-4 mil), men jag kan bara inte ha sådan tur att det fungerar smärtfritt en hel säsong...

Hovslagare har jag, tack och lov, också hittat som är BRA :bow:! Han har jag haft nu sedan -06, och han ställer alltid upp och är duktig.
 
Sv: Otur med ALLT?

Känner igen mig... Ältandet iaf, står i kollektiv så vi fixar det mesta ihop.

Nu har alla andra gått över till torv och bara jag har spån. Kan inte bestämma hur jag ska göra så jag fortsätter med spån så länge!!;) Så nu måste jag ju köpa själv och det är jobbigt...:angel:

Men annars oroar jag mig för det mesta med min egen häst... Jag är en riktig hönsmatte!!:D Nu har hon vart halt i ett halvår och vi har vart på klinik fem ggr... Det börjar tära på ekonomin och det är det som oroar mig mest nu. Bufferten börjar sina och jag börjar få dåligt samvete för att jag har häst...:( Men hon är mitt allt, mitt liv. Och så är jag orolig att hon inte ska bli helt bra och att hon inte ska hålla sen om hon blir bra...

Så ja, jag förstår dig till fullo...
 
Sv: Otur med ALLT?

Har inte turen på min sida jag heller. Skador (med lång boxvila), hosta, nu två hästar med fång pga fodret. Den ena fortfarande i boxvila och med osäker prognos. Dessutom har vi ett rent helsike med att hitta bra grovfoder och halm till hästarna. Vi har ett litet hemmastall och ingen möjlighet att lagra större mängder varken hö eller halm, så det är en ständig jakt efter hö och halm och ett evigt åkande och hämtande av mat till fyra hästar. Nu har det dessutom blivit svinkallt och vattnet fryser i stallet. Jättekul att stå i 15 minus och försöka blötlägga hö till fånghästarna med en frusen slang:(
Dessutom så har vår förra foderleverantör blivit sur på oss för att jag påstår att deras grovfoder är för kraftigt för mina småhästar. Inte blir det mycket ridet heller med en häst som alltid är sjuk eller skadad. Det bara kostar hela tiden och vad får man för pengarna? Problem? Dessutom så mår jag skit för att jag inte vet hur det går med fånghästen och för att jag måste hålla henne inne. Det känns hopplöst. Skulle man bestämma sig för att lägga av med hästeriet så går inte det heller för den ena är för sjuk för att säljas och den andra måste avlivas pga åldersskäl och vart ska inackorderingarna ta vägen? Men jag försöker tänka lite positivt i allafall. Jag har nära till en klinik med världen bästa veterinärer, jag har hittat ett parti jättefint hö (bara 3mil bort) och än har jag några kronor kvar på mitt konto! Dessutom så stundar det ljusare och varmare tider snart och då brukar allt kännas mycket lättare.
 
Sv: Otur med ALLT?

Dessutom så stundar det ljusare och varmare tider snart och då brukar allt kännas mycket lättare.

Ja, tack och lov för det :)!

Håller med om att det är jobbigt när man börjar ifrågasätta vad man egentligen har hästarna till... Men ibland känns det som om det lilla roliga man har kommer i skymundan för allt det tråkiga och besvärliga...:(
 
Sv: Otur med ALLT?

Jag har också haft otur ända sen jag skaffade häst i början av sommaren.
De första veckorna sprang hon av sig skorna precis hela tiden.
Sen gick transporten sönder så vi inte kom iväg på träningar
Hagkompisen fick vi lov att ta bort
Går inte lika bra ihop med nya hagkompisen och vi har nu inte längre något ridsällskap
Hö är ett helvete att få tag på
Skorna flyger fortfarande lite då och då
Jag trivs inte i nuvarande stall och har ingen möjlighet att flytta
Hon har vart halt över hela jullovet

och ja det var väl bara endel av allt som har hänt. *suck*
 
Sv: Otur med ALLT?

När man läser detta börjar man fundera om man kanske inte ska sluta tänka på egen häst, och vara glad över att man "slipper"....
Skämt åsido, jag förstår dig. Jag har alltid drömt om att ha ett eget stall med ett par-tre hästar hemma. Men ju längre tiden går ju mer börjar jag inse att jag har alldeles för dåliga nerver för det. Bara detta med hö alltså... Nej, jag tror att jag kommer att vara en inackorderingskund i hela mitt liv.
Jag har stått i kollektiv med mina gamla häst men där hade vi möjlighet att köpa hö av stallägaren och slapp således fixa det själv. Usch nej, jag betalar hellre bort problemet (den dag jag har råd att ha häst igen kommer jag att prioritera att ha råd med ordentlig stallplats, annar anser jag mig inte ha råd).
 
Sv: Otur med ALLT?

vet precis hur du känner dig:O

köpte min första häst sommaren för 3,5 år sedan. Ett fbl från banan på elva år. Var bla sveriges bästa tvååring och har ändå sprungit in 315 000 kr och han gick sitt sista löp månaden innan jag hämtade honom. Visste att han kunde vara lite sliten o så men som sagt, det var ju bara en månad sen han gick sitt sista löp så tyckte han borde vara fräsch ändå. gick igenom vet besiktning vad vi vet (var dumma som vi var inte med men det är en annan historia)
När vi hämtar hem honom så tar det två dagar innan första skon ryker. Stallägaren var snäll och slog på skon då han alltid skodde deras egna hästar. Hästen blir sömstucken och halt. Hovis kommer ut. Fixar nya pjöx som han sen tappar. hovis kommer ut igen men han tappar fortfarande skor. När han har skor på alla fyra kommer gamla ägaren o hälsar på o säger såhär kan han inte se ut, rycker av skorna o säger att det går att rida ändå. hästen blir halt ordentligt, vet kommer och vi får metacam.

Detta var inom loppet av två veckor.

Sen har det bara fortsatt utför. Hästen fick astma, förra ägaren påstår att han inte haft det innan men mina vet tror inte på henne. Han har fortsatt tappa skor, mkt svårfödd dvs dyrt med foder, korsförlamning två ggr samt halt flertalet ggr. Antingen kotledsinflammationer eller av sparkar.
16:e dec fick han avsluta sitt liv då han faktiskt led. Han ville bli riden o komma ut o galoppera. Han var annars världens snällaste häst men när han var konvalecent blev han mer eller mindre galen.
Då och då har man undrat varför man håller på?
Mamma tycker jag är skvatt galen som redan hittat ny häst. Har lagt handpenning på henne. Hon ska besiktigas och går hon igenom är hon min:love:
 
Sv: Otur med ALLT?

Ska kanske också tillägga att hösilaget jag har är underbart :love:, så jag hoppas verkligen att allt ordnar sig. Till och med min mycket kräsna shettis ÄLSKAR det och hon är blank och fin denna vintern!
 
Sv: Otur med ALLT?

Gud vad jag känner igen mig! Får också den där stressen när något strular med hösilage, hagar osv. Man blir helt uppgiven. Vid middagstid på nyårsafton fick jag ett bryt och satte mig ner i hagen och grät för jag var så TRÖTT på det. Ändå vill jag inte ha hästarna hemma, utan jag vill ha dem inackorderade med fullservice och ordningssam skötsel.
 
Sv: Otur med ALLT?

Jobbigt när det känns sådär trögt. Men alla har svackor och i vår kommer det säkert att gå uppåt igen. Under hösten hade jag också en svacka gällande höet och inackorderingarna men nu känns det bättre igen.

Jag har precis köpt häst så det kan väl inte gå åt ngt håll riktigt än. Tyvärr har han en del nackdelar i sitt beteende har vi upptäckt, som känns lite tråkiga men det är inget som inte går att träna bort med lite tid. I övrigt känns det jättebra. Man får försöka ta en sak i taget och inse att inget är en katastrof. Det blir alltid bättre och tiden går fortare än man tror. :)
 
Sv: Otur med ALLT?

Usch, det är verkligen jobbigt när det blir sådär. Hoppas du kan få en storbal, det är ju inte optimalt och du får ju kånka hö istället för att ställa in den i hagen men om det är bara för ett tag går det ju bra.

När jag börjar älta är det för mig ett tecken på att jag har för lite tid att reflektera. Om jag aldrig hinner upptäcka och åtgärda flaskhalsar/energitjuvar i livet, kommer min situation aldrig att förändras. Jag måste dela in saker i sådant jag måste fortsätta göra utan åtgärd (så få saker som möjligt), sådant som jag ska prioritera att åtgärda snarast för att förenkla i framtiden samt sådant som jag faktiskt kan skjuta på utan att världen går under. Om jag inte skjuter på något, kommer jag inte att kunna åtgärda och jag kommer följdaktligen att lägga all min tid och energi på samma saker som jag ältar...

Den tid jag sparar när jag har åtgärdat ett problem kan jag sedan använda för att fortsätta identifiera/åtgärda nästa problem etc. och jag har då skapat en god cirkel istället för den onda som skapade ältandet. Ibland är problemet som är lättast att åtgärda ett som finns inom ett annat område av livet, just nu är nya garderober lösningen för att ha tid att rida samtidigt som stallet ska byggas om...

Det svåra är att hitta ett "startkapital" av energi, pengar, tid... I vissa lägen av livet är det svårare än andra att prioritera bort (småbarnstid, arbetslöshet etc) men då kanske man får överblicka situationen och se om man orkar med status quo ett tag till? Hur som helst tror jag det är viktigt att med jämna mellanrum backa och titta utifrån på hela sin tillvaro och se vad den egentligen innebär. Ältandet gör gärna att det känns värre än det är - det är ju därför det är så skönt att slippa det!

Läste någonstans att i feng shui säger man att vill man ha något nytt i sitt liv så måste man skapa utrymme för det. Numera har jag mycket lättare att prioritera bort saker för jag är så nyfiken på vilka möjligheter som uppenbarar sig när det är gjort. Hittills har jag fått bättre ekonomi, mer tid och mer lugn inombords.

Hoppas det känns bättre snart iallafall!
 

Liknande trådar

Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
31
· Visningar
2 813
Senast: nullo-modo
·
Samhälle Jag har valt att vara anonym på grund av, vad jag tycker, uppenbara anledningar. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva det som har...
2
Svar
39
· Visningar
5 807
Senast: mars
·
Katthälsa Hej! Känner att jag behöver bolla av mig lite och få höra med andra som gått igenom samma sak. Har det gått rätt till eller är jag bara...
Svar
15
· Visningar
2 700
Senast: WildHorse
·
Kropp & Själ Jag har beslutat mig för att genomgå fetmakirurgi, en gastric sleeve sa läkaren att det blir. Tänker nu att jag inte är ensam på buke...
11 12 13
Svar
244
· Visningar
24 727
Senast: Enya
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Gårdar förr
  • Vad gör vi? Del CXCIV
  • Sommarföräldrar 2024

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp