Ovan pigg-häst ryttare, tips tas gärna emot!

[LillaH]

Söker hjälp från er som är erfarna i piggare hästar! Själv så föredrar jag en lugnare typ där man behöver driva på, och där det överlag känns "tryggare".

Jag har blivit medryttare till ett sto för uteritter där man sa att hon är fram för skänkeln och känslig i munnen. Det jag själv sett också är att hennes humör överlag är att hon inte är så kontaktsökande i hagen och står oftast med rumpan mot övriga i hagen eller står för sig själv. Min första ritt med henne var exakt den beskriva känslan att hon är fram i skänkeln, stora starka kliv. Även hennes skritt är väldigt energisk. Vid galoppen så ville hon absolut inte vara sist och bockade till lite och slängde sig. När hon var först så var det inga problem och galoppen kändes inte rusig på något sätt. Hon är även rätt så undersökande av omgivningen och kan reagera ibland. Hennes andra medryttare var iväg på en tur och när de galopperade så bockade hon av ryttaren. Inte riktigt vad jag skulle vilja ha då jag redan skadat mig tidigare.

Senast hade vi bara skritt och trav där man känner att hon har mycket energi och steg i sig. Hon lyssnade fint på avsaktning i trav till skritt men man känner att hon gärna vill fortsätta.

Jag tar tacksamt emot alla reflektioner, rekommendationer och tips som ni har så att jag kan 1. känna mig tryggare i mig själv när det kommer till ett häst-typ jag är lite ovan vid 2. känna mig tryggare att jobba med henne. I dagsläget känner jag mig inte helt redo att ta långa raksträckor i galopp med henne.

Tack!

 

[Sryoqwe]

Du kan ju alltid börja jobba med henne i skritt med tempoväxlingar, skänkelvikningar osv, bra för att få henne med dig. Det finns inget måste att galoppera på på raksträckorna (eller öht galoppera om inte ägaren ser det som ett absolut måste).

Men även i galoppen så fortsätt rida, galoppen i sig är ingen övning. Rid tempoväxlingar, sidvärtesrörelser och vad mer du kan komma på. Om hon ser galopp=springa mer fritt blir resultatet därefter

 

[Mabuse]

Söker hjälp från er som är erfarna i piggare hästar! Själv så föredrar jag en lugnare typ där man behöver driva på, och där det överlag känns "tryggare".

Jag har blivit medryttare till ett sto för uteritter där man sa att hon är fram för skänkeln och känslig i munnen. Det jag själv sett också är att hennes humör överlag är att hon inte är så kontaktsökande i hagen och står oftast med rumpan mot övriga i hagen eller står för sig själv. Min första ritt med henne var exakt den beskriva känslan att hon är fram i skänkeln, stora starka kliv. Även hennes skritt är väldigt energisk. Vid galoppen så ville hon absolut inte vara sist och bockade till lite och slängde sig. När hon var först så var det inga problem och galoppen kändes inte rusig på något sätt. Hon är även rätt så undersökande av omgivningen och kan reagera ibland. Hennes andra medryttare var iväg på en tur och när de galopperade så bockade hon av ryttaren. Inte riktigt vad jag skulle vilja ha då jag redan skadat mig tidigare.

Senast hade vi bara skritt och trav där man känner att hon har mycket energi och steg i sig. Hon lyssnade fint på avsaktning i trav till skritt men man känner att hon gärna vill fortsätta.

Jag tar tacksamt emot alla reflektioner, rekommendationer och tips som ni har så att jag kan 1. känna mig tryggare i mig själv när det kommer till ett häst-typ jag är lite ovan vid 2. känna mig tryggare att jobba med henne. I dagsläget känner jag mig inte helt redo att ta långa raksträckor i galopp med henne.

Tack!

Det låter kanske inte som helt rätt häst för dig, men generellt så är min erfarenhet att sådana hästar funkar bäst när man är lugn och orädd. Dvs helst tycker det är kul när det går undan, är avspänd även om hästen är pigg eller till och med hetsig, och lugnt kan återkalla till ordning om den t ex börjar bocka. Blir den stark eller svår att hålla i galoppen kan man ju rasta av den värsta överskottsenergin i trav innan man tar galopp. Ofta börjar ju såna hästar bocka när de vill framåt men inte får, nånstans måste ju energin ta vägen och får den inte gå framåt så går den uppåt istället. Det är därför hon inte bockar när hon går först, då finns det ingen hon vill springa ikapp. Så lite kan man ju också lära sig och förebygga de situationer när hästen blir för stark och/eller bockar. Dock är det ju svårt att vara lugn och avspänd om man faktiskt blir rädd och inte tycker det är roligt när hästen ligger på.

 

[LillaH]

Det låter kanske inte som helt rätt häst för dig, men generellt så är min erfarenhet att sådana hästar funkar bäst när man är lugn och orädd. Dvs helst tycker det är kul när det går undan, är avspänd även om hästen är pigg eller till och med hetsig, och lugnt kan återkalla till ordning om den t ex börjar bocka. Blir den stark eller svår att hålla i galoppen kan man ju rasta av den värsta överskottsenergin i trav innan man tar galopp. Ofta börjar ju såna hästar bocka när de vill framåt men inte får, nånstans måste ju energin ta vägen och får den inte gå framåt så går den uppåt istället. Det är därför hon inte bockar när hon går först, då finns det ingen hon vill springa ikapp. Så lite kan man ju också lära sig och förebygga de situationer när hästen blir för stark och/eller bockar. Dock är det ju svårt att vara lugn och avspänd om man faktiskt blir rädd och inte tycker det är roligt när hästen ligger på.

Tack så mycket! Och jag håller med, det kanske inte var det bästa valet men man gillar ju att utmana sig själv Jag var mer vågad förut haha. Jag ska ge det betänketid och några chanser till, annars får jag informera om att vi inte passar.

 

[LillaH]

Du kan ju alltid börja jobba med henne i skritt med tempoväxlingar, skänkelvikningar osv, bra för att få henne med dig. Det finns inget måste att galoppera på på raksträckorna (eller öht galoppera om inte ägaren ser det som ett absolut måste).

Men även i galoppen så fortsätt rida, galoppen i sig är ingen övning. Rid tempoväxlingar, sidvärtesrörelser och vad mer du kan komma på. Om hon ser galopp=springa mer fritt blir resultatet därefter

Tack så mycket för tipset! Det ligger på mig att fortsätta jobba aktivt oavsett vad vi gör, så ska göra det!

 

[Grazing]

Söker hjälp från er som är erfarna i piggare hästar! Själv så föredrar jag en lugnare typ där man behöver driva på, och där det överlag känns "tryggare".

Jag har blivit medryttare till ett sto för uteritter där man sa att hon är fram för skänkeln och känslig i munnen. Det jag själv sett också är att hennes humör överlag är att hon inte är så kontaktsökande i hagen och står oftast med rumpan mot övriga i hagen eller står för sig själv. Min första ritt med henne var exakt den beskriva känslan att hon är fram i skänkeln, stora starka kliv. Även hennes skritt är väldigt energisk. Vid galoppen så ville hon absolut inte vara sist och bockade till lite och slängde sig. När hon var först så var det inga problem och galoppen kändes inte rusig på något sätt. Hon är även rätt så undersökande av omgivningen och kan reagera ibland. Hennes andra medryttare var iväg på en tur och när de galopperade så bockade hon av ryttaren. Inte riktigt vad jag skulle vilja ha då jag redan skadat mig tidigare.

Senast hade vi bara skritt och trav där man känner att hon har mycket energi och steg i sig. Hon lyssnade fint på avsaktning i trav till skritt men man känner att hon gärna vill fortsätta.

Jag tar tacksamt emot alla reflektioner, rekommendationer och tips som ni har så att jag kan 1. känna mig tryggare i mig själv när det kommer till ett häst-typ jag är lite ovan vid 2. känna mig tryggare att jobba med henne. I dagsläget känner jag mig inte helt redo att ta långa raksträckor i galopp med henne.

Tack!

Sådana hästar tycker jag fungerar bäst när man själv tycker om fart och fläkt och absolut inte håller i bromsen. Vissa hästar har en väldig framåtanda helt enkelt som man vänjer sig vid hyfsat fort. Låt hästen galoppera först om det är så att det fungerar bra.

Följ med hästen bara i dens takt och ha en mjuk följsam hand bara som inte bromsar. Du kommer snabbt att vänja dig vid dens tempo och då känns det inte lika läskigt längre.

Tänk på att en häst som är väldigt taggad kan bli väldigt explosiv om du håller på att aktivera den för mycket.

 

[LillaH]

Sådana hästar tycker jag fungerar bäst när man själv tycker om fart och fläkt och absolut inte håller i bromsen. Vissa hästar har en väldig framåtanda helt enkelt som man vänjer sig vid hyfsat fort. Låt hästen galoppera först om det är så att det fungerar bra.

Följ med hästen bara i dens takt och ha en mjuk följsam hand bara som inte bromsar. Du kommer snabbt att vänja dig vid dens tempo och då känns det inte lika läskigt längre.

Tänk på att en häst som är väldigt taggad kan bli väldigt explosiv om du håller på att aktivera den för mycket.

Tack så mycket! Brukade älska fart och fläkt förut. Blir inte mycket sånt i ridskolan så är väl en känsla som legat och dammat ner sig. Ska se ifall jag får tillbaka det eller ändrat känsla.

 

[Lager]

Söker hjälp från er som är erfarna i piggare hästar! Själv så föredrar jag en lugnare typ där man behöver driva på, och där det överlag känns "tryggare".

Jag har blivit medryttare till ett sto för uteritter där man sa att hon är fram för skänkeln och känslig i munnen. Det jag själv sett också är att hennes humör överlag är att hon inte är så kontaktsökande i hagen och står oftast med rumpan mot övriga i hagen eller står för sig själv. Min första ritt med henne var exakt den beskriva känslan att hon är fram i skänkeln, stora starka kliv. Även hennes skritt är väldigt energisk. Vid galoppen så ville hon absolut inte vara sist och bockade till lite och slängde sig. När hon var först så var det inga problem och galoppen kändes inte rusig på något sätt. Hon är även rätt så undersökande av omgivningen och kan reagera ibland. Hennes andra medryttare var iväg på en tur och när de galopperade så bockade hon av ryttaren. Inte riktigt vad jag skulle vilja ha då jag redan skadat mig tidigare.

Senast hade vi bara skritt och trav där man känner att hon har mycket energi och steg i sig. Hon lyssnade fint på avsaktning i trav till skritt men man känner att hon gärna vill fortsätta.

Jag tar tacksamt emot alla reflektioner, rekommendationer och tips som ni har så att jag kan 1. känna mig tryggare i mig själv när det kommer till ett häst-typ jag är lite ovan vid 2. känna mig tryggare att jobba med henne. I dagsläget känner jag mig inte helt redo att ta långa raksträckor i galopp med henne.

Tack!

Rider ni alltid i grupp? Be att få rida först om den taggar ned lite då, vissa hästar passar bäst som täthästar. Om du rider själv så håll dig till skritt och trav ett tag, till du känner dig tryggare och kan ridvägarna?

Jag håller med @Grazing om att inte pilla och bråka med den så mycket. Detta att aktivera, ständigt öka-minska tempo, flytta på skänkel, etc är jättebra på hästar som är lite loja och som du måste hålla igång. Däremot hästar som är väldigt på i sig själva kan behöva stabilitet istället. Låt den trava på i sitt arbetstempo, och håll den rundad mellan hand och skänkel. Om den lägger sig i handen så rid med lätt ställning, kanske bogen-in så att du har kontroll på ena bakbenet hela tiden. Växla bakben ibland i så fall.

Själva takten kommer du vänja dig vid ganska snabbt. Att den kliver på är ju något som är positivt, däremot inte om den stressar upp sig. Börjar den takta, eller inte accepterar handen, så får man jobba med avslappning och lydnad.

 

[Hoarfrost]

Om jag förstår det rätt, att hästen ändå är lydig trots att den är taggad och att det går bra att få stopp allra oftast tänker jag att den här hästen ändå kan vara en rätt bra utmaning för dig om du vill ha en sån typ av medryttarhäst.
Det gör ju jättemycket att veta att hästen inte är "dum" (missförstå mig rätt) och ändå lyssnar när man vill bryta av till trav osv.

Du har fått bra tips, men en grej jag tänkte på är en sak jag lärde mig på min medryttarhäst jag hade för ett par år sedan. Det är att inte vara rädd för att ändå hålla om med skänklarna. När jag började rida honom (en superenergisk typ) så vågade jag knappt nudda honom med skänklarna Efter ett tag blev han lite som skänkeldöv för mig, för tryck med skänklarna med mig betydde bara fort framåt och betydde aldrig något annat. Helt plötsligt kunde jag inte be honom ta i med något bakben eller skänkelvika eller något. Tog oss (läs:mig) ett tag att fatta det.

Just mentalt tycker jag att det hjälpte mig, som var lite osäker, att lura mig själv lite. Jag brukade ge galoppskänkel och bara försöka slappna av, och tänka "det är kul, jättekul, kul, jag tycker det är kul" och så stoppade jag innan han hann tagga till för mycket eller jag började känna mig osäker. Efter ett tag tyckte jag faktiskt det var kul och då var det lättare att börja rida lite i galoppen, eller till och med sträcka ut ordentligt i en lång galopp. Den här hästen hade inte ett jättetydligt stopp, men han stannade alltid till slut, och hade inget ont i sig överhuvudtaget. Vetskapen om att han var så himla snäll tror jag hjälpte mig enormt med det mentala.

 

[LillaH]

Rider ni alltid i grupp? Be att få rida först om den taggar ned lite då, vissa hästar passar bäst som täthästar. Om du rider själv så håll dig till skritt och trav ett tag, till du känner dig tryggare och kan ridvägarna?

Jag håller med @Grazing om att inte pilla och bråka med den så mycket. Detta att aktivera, ständigt öka-minska tempo, flytta på skänkel, etc är jättebra på hästar som är lite loja och som du måste hålla igång. Däremot hästar som är väldigt på i sig själva kan behöva stabilitet istället. Låt den trava på i sitt arbetstempo, och håll den rundad mellan hand och skänkel. Om den lägger sig i handen så rid med lätt ställning, kanske bogen-in så att du har kontroll på ena bakbenet hela tiden. Växla bakben ibland i så fall.

Själva takten kommer du vänja dig vid ganska snabbt. Att den kliver på är ju något som är positivt, däremot inte om den stressar upp sig. Börjar den takta, eller inte accepterar handen, så får man jobba med avslappning och lydnad.

Stort stort tack! Traven kändes supercool och maffig, så det var en positiv upplevelse!

Vi rider två tillsammans så har pratat om det också

 

[LillaH]

Om jag förstår det rätt, att hästen ändå är lydig trots att den är taggad och att det går bra att få stopp allra oftast tänker jag att den här hästen ändå kan vara en rätt bra utmaning för dig om du vill ha en sån typ av medryttarhäst.
Det gör ju jättemycket att veta att hästen inte är "dum" (missförstå mig rätt) och ändå lyssnar när man vill bryta av till trav osv.

Du har fått bra tips, men en grej jag tänkte på är en sak jag lärde mig på min medryttarhäst jag hade för ett par år sedan. Det är att inte vara rädd för att ändå hålla om med skänklarna. När jag började rida honom (en superenergisk typ) så vågade jag knappt nudda honom med skänklarna Efter ett tag blev han lite som skänkeldöv för mig, för tryck med skänklarna med mig betydde bara fort framåt och betydde aldrig något annat. Helt plötsligt kunde jag inte be honom ta i med något bakben eller skänkelvika eller något. Tog oss (läs:mig) ett tag att fatta det.

Just mentalt tycker jag att det hjälpte mig, som var lite osäker, att lura mig själv lite. Jag brukade ge galoppskänkel och bara försöka slappna av, och tänka "det är kul, jättekul, kul, jag tycker det är kul" och så stoppade jag innan han hann tagga till för mycket eller jag började känna mig osäker. Efter ett tag tyckte jag faktiskt det var kul och då var det lättare att börja rida lite i galoppen, eller till och med sträcka ut ordentligt i en lång galopp. Den här hästen hade inte ett jättetydligt stopp, men han stannade alltid till slut, och hade inget ont i sig överhuvudtaget. Vetskapen om att han var så himla snäll tror jag hjälpte mig enormt med det mentala.

Tack så jättemycket, gav mig en bra tankeställare i den mentala biten! Jag har hunnit rida henne två gånger bara (råkade flyga av på ridskolan efter provridningen ) men haft skrittpromenad/träning under tiden. Har inte hunnit fått en helt klar bild av henne än, men hon har känts snäll. Ska prova på med alla tips!

 

[tuaphua]

Söker hjälp från er som är erfarna i piggare hästar! Själv så föredrar jag en lugnare typ där man behöver driva på, och där det överlag känns "tryggare".

Jag har blivit medryttare till ett sto för uteritter där man sa att hon är fram för skänkeln och känslig i munnen. Det jag själv sett också är att hennes humör överlag är att hon inte är så kontaktsökande i hagen och står oftast med rumpan mot övriga i hagen eller står för sig själv. Min första ritt med henne var exakt den beskriva känslan att hon är fram i skänkeln, stora starka kliv. Även hennes skritt är väldigt energisk. Vid galoppen så ville hon absolut inte vara sist och bockade till lite och slängde sig. När hon var först så var det inga problem och galoppen kändes inte rusig på något sätt. Hon är även rätt så undersökande av omgivningen och kan reagera ibland. Hennes andra medryttare var iväg på en tur och när de galopperade så bockade hon av ryttaren. Inte riktigt vad jag skulle vilja ha då jag redan skadat mig tidigare.

Senast hade vi bara skritt och trav där man känner att hon har mycket energi och steg i sig. Hon lyssnade fint på avsaktning i trav till skritt men man känner att hon gärna vill fortsätta.

Jag tar tacksamt emot alla reflektioner, rekommendationer och tips som ni har så att jag kan 1. känna mig tryggare i mig själv när det kommer till ett häst-typ jag är lite ovan vid 2. känna mig tryggare att jobba med henne. I dagsläget känner jag mig inte helt redo att ta långa raksträckor i galopp med henne.

Tack!

Att ligga en längre stund i frisk trav bruka vara bättre för att få dem mentalt lugna än att galoppera.

Om hästen är sådan att den inte riktigt lyssnar in dig och liksom bara vill iväg så kan det vara smart att rida lite skänkelvikning, byta böjning/ställning etc för att hålla den på hjälperna och hos dig.

På uteritter blir det ju lite svårare att använda sig av skänkelvikning tex som broms. Men på vissa ytor kan det ju fungera. Då hamnar du inte i att du rider med handbromsen i och fastnar i handen etc lika lätt. Hästen kan inte springa hur fort som helst med mycket tvärning. Påskutet i bakbenen stryps mer och mer ju mer man tvärar. Och du kan då använda skänkeln så att det inte blir som ovan beskrivet att man knappt vågar ligga an med skänkeln för att hästen då tolkar det som överdrivet framåt. Där får hästen lära sig att tåla normal kontakt med iaf en skänkel i taget.

 

[LillaH]

Att ligga en längre stund i frisk trav bruka vara bättre för att få dem mentalt lugna än att galoppera.

Om hästen är sådan att den inte riktigt lyssnar in dig och liksom bara vill iväg så kan det vara smart att rida lite skänkelvikning, byta böjning/ställning etc för att hålla den på hjälperna och hos dig.

På uteritter blir det ju lite svårare att använda sig av skänkelvikning tex som broms. Men på vissa ytor kan det ju fungera. Då hamnar du inte i att du rider med handbromsen i och fastnar i handen etc lika lätt. Hästen kan inte springa hur fort som helst med mycket tvärning. Påskutet i bakbenen stryps mer och mer ju mer man tvärar. Och du kan då använda skänkeln så att det inte blir som ovan beskrivet att man knappt vågar ligga an med skänkeln för att hästen då tolkar det som överdrivet framåt. Där får hästen lära sig att tåla normal kontakt med iaf en skänkel i taget.

Stort tack!

Jag känner mig rätt peppad nu från allas input att ge mig an utmaningen!

 

[Hoarfrost]

Stort tack!

Jag känner mig rätt peppad nu från allas input att ge mig an utmaningen!

Du får uppdatera hur det gick

 

[Jerseyite]

Det låter som att det kan vara läge att ha en halsrem på hästen som ett extra säkerhetsbälte! Jag är själv en skadad ryttare som måste vara försiktig (nackskada) så finns det ingen rem framtill på sadeln brukar jag klä på hästen en halsrem. Det är allvarligt talat mest för att känna att nu har jag gjort det jag kan för att se om mig själv, men den tryggheten (även om den är falsk) gör ju att jag känner mig lugnare och hästen märker ju det direkt.

 

[LillaH]

Det låter som att det kan vara läge att ha en halsrem på hästen som ett extra säkerhetsbälte! Jag är själv en skadad ryttare som måste vara försiktig (nackskada) så finns det ingen rem framtill på sadeln brukar jag klä på hästen en halsrem. Det är allvarligt talat mest för att känna att nu har jag gjort det jag kan för att se om mig själv, men den tryggheten (även om den är falsk) gör ju att jag känner mig lugnare och hästen märker ju det direkt.

Inhandlat! Känner mig som en hockeyspelare, har en hel bag full med saker numera!

 

[LillaH]

Du får uppdatera hur det gick

Tagit lite tid att komma upp på henne igen (väder och grejer som skjutit på det), men alltså peppen! Bustjejen är ju som mest pepp på två saker: 1. komma hem 2. galoppera. Den där supersnabba galoppen vi fick på en raksträcka på hemvägen var lite för snabb för min smak, men gick prima att sakta ner. Kollade på appen som säger att de övriga hästarna ligger på runt 15-20km/h, hon pilade iväg på 26... Att trava hem ville hon hellre göra till galopp, men när det vart trav så började hon bli trött istället

Halsring känns också skönt att ha, och kanske hjälper henne också förstå att chilla av lite.

 

[karamelldrottningen]

Söker hjälp från er som är erfarna i piggare hästar! Själv så föredrar jag en lugnare typ där man behöver driva på, och där det överlag känns "tryggare".

Jag har blivit medryttare till ett sto för uteritter där man sa att hon är fram för skänkeln och känslig i munnen. Det jag själv sett också är att hennes humör överlag är att hon inte är så kontaktsökande i hagen och står oftast med rumpan mot övriga i hagen eller står för sig själv. Min första ritt med henne var exakt den beskriva känslan att hon är fram i skänkeln, stora starka kliv. Även hennes skritt är väldigt energisk. Vid galoppen så ville hon absolut inte vara sist och bockade till lite och slängde sig. När hon var först så var det inga problem och galoppen kändes inte rusig på något sätt. Hon är även rätt så undersökande av omgivningen och kan reagera ibland. Hennes andra medryttare var iväg på en tur och när de galopperade så bockade hon av ryttaren. Inte riktigt vad jag skulle vilja ha då jag redan skadat mig tidigare.

Senast hade vi bara skritt och trav där man känner att hon har mycket energi och steg i sig. Hon lyssnade fint på avsaktning i trav till skritt men man känner att hon gärna vill fortsätta.

Jag tar tacksamt emot alla reflektioner, rekommendationer och tips som ni har så att jag kan 1. känna mig tryggare i mig själv när det kommer till ett häst-typ jag är lite ovan vid 2. känna mig tryggare att jobba med henne. I dagsläget känner jag mig inte helt redo att ta långa raksträckor i galopp med henne.

Tack!

Hur länge har du ridit henne/hur mycket?
Jag försöker att undvika att komma med råd på forum generellt vad gäller ridning för upplever att det jag anser vara pigg/slö häst skiljer sig markant mellan vem man pratar med.
tex min mest harmoniska opiggaste häst har jag fått höra att OJ vilken motor han har. Jag vill rida med små signaler och få respons direkt.
Det är betydligt jobbigare att rida en avtrubbad eller felriden häst. Så grattis till en häst men mer känsla!
Sedan tycker jag att du ska inte göra det till en sån stor grej att galoppera. Börja vid uppförsbackar. Ta långsidor och volter. Utöka vyerna allteftersom.
Blir hästen jättestissig ser spöken och fan själv ha men var lite småtråkig och fortsätt jobba. Ignorera ”tjafset” och beröm när hon gör rätt.
Ta galopperna på passande platser och inte på raksträckor på hemvägen till att börja med om du nu inte gärna vill att det ska gå FORT.

 

[LillaH]

Hur länge har du ridit henne/hur mycket?
Jag försöker att undvika att komma med råd på forum generellt vad gäller ridning för upplever att det jag anser vara pigg/slö häst skiljer sig markant mellan vem man pratar med.
tex min mest harmoniska opiggaste häst har jag fått höra att OJ vilken motor han har. Jag vill rida med små signaler och få respons direkt.
Det är betydligt jobbigare att rida en avtrubbad eller felriden häst. Så grattis till en häst men mer känsla!
Sedan tycker jag att du ska inte göra det till en sån stor grej att galoppera. Börja vid uppförsbackar. Ta långsidor och volter. Utöka vyerna allteftersom.
Blir hästen jättestissig ser spöken och fan själv ha men var lite småtråkig och fortsätt jobba. Ignorera ”tjafset” och beröm när hon gör rätt.
Ta galopperna på passande platser och inte på raksträckor på hemvägen till att börja med om du nu inte gärna vill att det ska gå FORT.

Jag har ridit henne på tok för lite, vi har bara känt varandra i några veckor. Men jag var trevande i om vi var rätt för varandra så valde att fråga här bara för att få avrådan eller kloka råd för vad jag kan göra och mentalt tänka

Är för van med avtrubbade hästar Känns som att man bara går in i en så dålig cirkel att man själv snart blir eller redan är avtrubbad.

 

[karamelldrottningen]

Jag har ridit henne på tok för lite, vi har bara känt varandra i några veckor. Men jag var trevande i om vi var rätt för varandra så valde att fråga här bara för att få avrådan eller kloka råd för vad jag kan göra och mentalt tänka

Är för van med avtrubbade hästar Känns som att man bara går in i en så dålig cirkel att man själv snart blir eller redan är avtrubbad.

En annan grej du skulle kunna göra nu i början annars om du vill är att rida ut tillsammans med någon annan vettig person och var tydlig bara innan med att du behöver komma över tröskeln i galoppen och det ekipaget kan då sakta av om du säger till. Det kan vara bra nu i början.
Överlag känns det som att många inte riktigt vågar fråga om hjälp alltid eller måste komma med 100 ursäkter (säger inte att du gör det). Säg som det är och har du vettigt folk i stallet kommer någon att ställa upp som sällskap nu ett tag.
Lycka till