Paketorättvisor

Rugge

Trådstartare
Med risk för att framstå som småsint eller snål.. Here we go.

Min mans syster har fyra barn i varierande ålder från 5 upp till 15.
Vi har ett på 2.5 år

Vet inte hur jag ska formulera mig för att det ska uppfattas så som jag tänker mig.

När det kommer till födelsedagar och jul så upplever vi att det blir en del orättvisor när det ska köpas presenter och julklappar.
Vi kan lägga några hundralappar på deras 4 barn, men det är sällan de har köpt något till vårt barn som ens kommer i närheten av vad vi lägger på deras.

Har börjat tröttna lite på det hela, nu ska de snart ha kalas, och så kom önskelistan, rätt dyra saker.

Sist köpte de själv någon pärlpryl de hittat i ullared, kan inte kostat mer än 40 kr till vår dotter.
Medan de kommer med önskelistor för flera hundra.

Jag och min man har diskuterat detta och kommit fram till två alternativ.

1 - Vi köper något själv åt vår dotter i deras namn, så får de köpa till sina egna barn, i vårt namn.

2 - vi ger intej ulklappar, utan träffas bara och umgås.

Hur hade ni ställt er till det hela?
 
Jag tycker det är jättekonstigt att ge presenter i syfte att man ska få samma tillbaka. Man ger väl något man vill ge/tror uppskattas och för pengar man har råd att avvara? Att kräva en ”motprestation” för presenter känns främmande för mig. Om ni inte vill ge det som står på önskelistan - ge något annat. Men vad ert barn får borde inte ha med saken att göra, tänker jag?
 
Med risk för att framstå som småsint eller snål.. Here we go.

Min mans syster har fyra barn i varierande ålder från 5 upp till 15.
Vi har ett på 2.5 år

Vet inte hur jag ska formulera mig för att det ska uppfattas så som jag tänker mig.

När det kommer till födelsedagar och jul så upplever vi att det blir en del orättvisor när det ska köpas presenter och julklappar.
Vi kan lägga några hundralappar på deras 4 barn, men det är sällan de har köpt något till vårt barn som ens kommer i närheten av vad vi lägger på deras.

Har börjat tröttna lite på det hela, nu ska de snart ha kalas, och så kom önskelistan, rätt dyra saker.

Sist köpte de själv någon pärlpryl de hittat i ullared, kan inte kostat mer än 40 kr till vår dotter.
Medan de kommer med önskelistor för flera hundra.

Jag och min man har diskuterat detta och kommit fram till två alternativ.

1 - Vi köper något själv åt vår dotter i deras namn, så får de köpa till sina egna barn, i vårt namn.

2 - vi ger intej ulklappar, utan träffas bara och umgås.

Hur hade ni ställt er till det hela?
Har ni inte bestämt en kostnad som presenter/julklappar ska ligga på?
 
2 - vi ger intej ulklappar, utan träffas bara och umgås.

Dålig idé om inte julklapparna ges innan träffandets och umgänge.
Vi försökte något liknande ett år med en begränsad mängd julklappar från far/morfräldrar och mellan famljerna, dvs till kusinerna (som var med) men att resten skulle delas ut .... sen. Funkade uruselt. Alla barn tjatade på att festligheten skulle ta slut så de som skulle öppna paket hemma sen fick öppna dom
 
Jag tycker det är jättekonstigt att ge presenter i syfte att man ska få samma tillbaka. Man ger väl något man vill ge/tror uppskattas och för pengar man har råd att avvara? Att kräva en ”motprestation” för presenter känns främmande för mig. Om ni inte vill ge det som står på önskelistan - ge något annat. Men vad ert barn får borde inte ha med saken att göra, tänker jag?

Fast viljan att ge kan ju minska om mottagaren (i det här fallet: mottagarens föräldrar) är snåla under för lång tid och samtidigt tycker att man ska köpa dyra presenter till deras barn. Om de sätter upp saker på önskelistan värda 500 kr och själva bara köper för 50 kr så hade iaf min vilja att ge minskat.
 
Dålig idé om inte julklapparna ges innan träffandets och umgänge.
Vi försökte något liknande ett år med en begränsad mängd julklappar från far/morfräldrar och mellan famljerna, dvs till kusinerna (som var med) men att resten skulle delas ut .... sen. Funkade uruselt. Alla barn tjatade på att festligheten skulle ta slut så de som skulle öppna paket hemma sen fick öppna dom

Man kan ju bestämma att man delar ut julklapparna inom familjen på lillejul och sen när släkten träffas på julafton kan de julklappar som delas ut mellan familjerna delas ut.
 
Nä, men den smällen får man ta. Det är ju inte de andra barnens fel att de har syskon. Ska de sitta där och se kusinen får julklappar som är värda 4 ggr mer bara för att kusinen är ensambarn medan de har syskon?
Nej jag har också tänkt så, det hela slutar lite i att hur det vi än vrider på det, så blir det fel åt något håll.

Det som egentligen känns mest rätt är att inte ge julklappar osv, eftersom jag ändå inte är speciellt mycket för det.
Blir alldeles för står fokus på klapparna. Vill hellre lägga tid, energi och pengar på att fixa god mat och dryck
 
Med risk för att framstå som småsint eller snål.. Here we go.

Min mans syster har fyra barn i varierande ålder från 5 upp till 15.
Vi har ett på 2.5 år

Vet inte hur jag ska formulera mig för att det ska uppfattas så som jag tänker mig.

När det kommer till födelsedagar och jul så upplever vi att det blir en del orättvisor när det ska köpas presenter och julklappar.
Vi kan lägga några hundralappar på deras 4 barn, men det är sällan de har köpt något till vårt barn som ens kommer i närheten av vad vi lägger på deras.

Har börjat tröttna lite på det hela, nu ska de snart ha kalas, och så kom önskelistan, rätt dyra saker.

Sist köpte de själv någon pärlpryl de hittat i ullared, kan inte kostat mer än 40 kr till vår dotter.
Medan de kommer med önskelistor för flera hundra.

Jag och min man har diskuterat detta och kommit fram till två alternativ.

1 - Vi köper något själv åt vår dotter i deras namn, så får de köpa till sina egna barn, i vårt namn.

2 - vi ger intej ulklappar, utan träffas bara och umgås.

Hur hade ni ställt er till det hela?

Jag hade föreslagit att skippa julklappar, när det blir så att man inte känner att det funkar. Jag tänker också att "önskelista/önskemål" är något man kommer med efter att någon begärt det, dvs velat ha hjälp med att hitta en bra present, inte något man inkommer med för att ställa upp förväntningar.
 
Fast viljan att ge kan ju minska om mottagaren (i det här fallet: mottagarens föräldrar) är snåla under för lång tid och samtidigt tycker att man ska köpa dyra presenter till deras barn. Om de sätter upp saker på önskelistan värda 500 kr och själva bara köper för 50 kr så hade iaf min vilja att ge minskat.
Fast jag förutsätter att det är barnen som skriver önskelistor, inte föräldrarna.
 
Dålig idé om inte julklapparna ges innan träffandets och umgänge.
Vi försökte något liknande ett år med en begränsad mängd julklappar från far/morfräldrar och mellan famljerna, dvs till kusinerna (som var med) men att resten skulle delas ut .... sen. Funkade uruselt. Alla barn tjatade på att festligheten skulle ta slut så de som skulle öppna paket hemma sen fick öppna dom
Tycker det är alldeles för mycket fokus på julklappar överlag
 
Jag är ensamstående utan barn med tre syskon (gifta) som alla har tre barn, i åldern 4-24, dvs sammanlagt nio stycken + tre vuxna syskon. Jag har genom åren gått med stor (ekonomisk) förlust julklappsvis. Numera ger jag inte födelsedagspresenter eller julklappar och har inte gjort det på många år. Det blev för mycket.

När det bara var fyra eller fem stycken och de var små så var det otroligt roligt att planera julklapparna, komma på något speciellt som ingen annan tänkte på, som när min brorsdotter hade sin Harry Potter period och jag köpte en Gryffindor halsduk och vantar på ebay. Eller ett (litet) radiostyrt flygplan till min systerson. Dock blev det katastrof eftersom det fastnade i ett träd andra gången han och pappa var ute och flög. Mycket, mycket tårar så syster fick köpa ett nytt till honom ;) Det var inte de dyraste presenterna men däremot tänkte jag mycket på vad de ville ha utan att veta att de ville ha det sas. En väckarklocka som såg ut som en Jedi och som istället för en ringsignal sa 'may the force be with you' ochlightsabern blinkade.

Att gå efter någon inköpslista skulle jag aldrig göra, då kan man lika gärna ge ett presentkort eller pengar.
 
Tycker det är alldeles för mycket fokus på julklappar överlag

Det håller jag med om, men det har varit jättesvårt för oss att undvika. Även om vi har sagt inga klappar till vuxna så har far/morförälder generationen ändå köpt till alla.
 
Vi är "på andra sidan"
Vi har fem barn, min mans syster har ett. Julklappar köper vi inte till varandras barn (ses inte på julafton), bara födelsedagspresent
Jag ser ingen anledning till att vi ska köpa ngt som är 5 gånger så dyrt till deras barn bara för dom "bara" har ett. Köper ngt som vi tror att hon blir glad över oavsett om det kostar 50 kr eller 400kr (där är nog den övre gränsen).

Iof ser jag generellt inget måste allt måste vara exakt lika prismässigt. Vi lägger aldrig exakt lika mkt till varje barn, mkt viktigare att det är genomtänkta presenter.
 

Liknande trådar

Övr. Barn Hur sparar ni (och om ni vill delge, hur mycket)? Tänkte fixa konto åt lillen då hans pengar nu ligger i pappans namn. Men sparkonto är...
3 4 5
Svar
89
· Visningar
6 646
Senast: Sofie_B
·
Utrustning Köpte i helgen ett par veredusskydd begagnade från en tjej på en salusida. Skydden skulle gå på 400 kr, plus spårbar frakt 53 kr...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
6 560
Senast: Sockerbit
·
Gravid - 1år Detta blir ett skamfyllt inlägg med förmodligen bland det mest provocerande (har googlat och sett andra stackare be om hjälp o sen bli...
4 5 6
Svar
110
· Visningar
22 900
Senast: cirkus
·
Övr. Barn Antar att denna tråden passar bäst här eftersom det gäller dotterns födelsedag. Hur gör ni när ni firar? Jag har vuxit upp med att man...
Svar
17
· Visningar
1 978
Senast: Snurrfian
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp