Bukefalos 25 år!

Platsliggning, tips mottages!

J

julia_v

Hej!

Vi har problem med platsliggandet på vår hund,
han ligger oftast bra, stilla och reser sig inte MEN
ibland får han "ryck", reser sig och kan börja härja med andra hundar..
Vi tränar detta med andra hundar varje vecka, och oftast
går det bra, men de hundar vi tränar med känner han ju till.
På tävling så är det ju varje gång nya hundar...
Jag vet att man kan avstå detta moment, men vår uppfödare
tycker inte att vi ska göra det??

Hunden VET vad det innebär att ligga plats, så det handlar inte om att han inte vet vad han ska göra.

Någon som har några bra tips på hur man får bort detta?
Hur har ni med hundar som krånglar tränat?
Tacksam för svar
julia
 
F

Francess

Om han hade VETAT vad det var ni ville och menade så hade ni inte haft problem! Hundar gör inte saker för att jävlas. Troligtvis har ni gått för fort fram i träningen, vilket är lätt gjort när allt funkar och rullar på. Dessutom är det vanligt att man (omedvetet) ställer högre krav den dagen man är på tävling! Hemma (eller på klubben) kanske man ser lite mer mellan fingrarna och sånt fattar inte hundar.

Strunt i att tävla på ett tag. Gå tillbaka några steg, men tjata inte samma moment (platsliggning) hela tiden. Träna på andra saker också, som han kan, finputsa. Bryt ner platsliggandet i olika delar och träna var del för sig och sätt sen samman det, men bara ibland. Träna i olika miljöer, tex stadsparken! Men inte för snabbt. Och inte för långa stunder. Sluta varje träningstillfälle när det går som allra bäst, om det så är efter fem minuter! Då bygger man upp en förväntan och en känsla av att det här är det bästa som finns! Ta en paus i träningen och bara umgås utan krav, gå i skogen, på stranden och andra långa promenader etc. Slappna av tillsammans. Träna på att göra INGENTING tillsammans, tex mitt i stadstrafiken. Då får man inte stå och prata i mobilen, med nån annan eller ens sucka! Det lär hunden att slappna av helt och hållet, att kunna bara vara.
 
Platsen är det enda moment jag anser man ska ha helt färdigt innan man ens tänker tanken på att tävla. Förvisso kan man avstå, men det förlorar man rätt mycket poäng på.

Är Leo otrygg på platsen eller bara busig?
Tecken på otrygghet är slickningar, gäspningar, skifta skinka och så vidare.

Om hunden vet vad plats betyder och inte känner sig otrygg, så skulle jag arrangera situationer med lagom störning och ge hunden en rejäl utskällning då han går upp.
Det ska aldrig någonsin vara tillåtet att kliva upp från platsen och obehaget om man gör det ska vara större än alla andra retningar.
I början får du stå nära för att kunna ta honom, men successivt kan du flytta dig bort. Ha då en medhjälpare som agerar tävlingsledare och som kan ryta i om Leo ens tänker tanken på att gå upp. Oavsett var du är så ska hunden tro att du kan komma åt honom.

Lägg också plats enbart med pålitliga hundar som inte hänger med på Leos upptåg. De ska ligga still oavsett vad som händer.
Leo ska inte vinna något på att gå upp, utan allt positivt ska komma om han ligger kvar.

Får du honom att ligga kvar stadigt oavsett störning så behöver du inte orora dig för okända hundar på tävling. Då lär platsliggandet vara så bergfast att han inte går upp ändå.
 
Jodå, detta problem kan komma trots att hunden mycket väl vet vad som förväntas av den.
Min äldsta går upp på platsen därför att retningen från andra hundar och människor för tillfället är större än den belöning jag kan erbjuda.
Han vet vad jag vill, men struntar i det. Det är i och för sig rätt typiskt för Rottweiler.
 
J

julia_v

Tack för era svar!
Jodå han VET, vad han ska göra.
Jadzia: han är busig, han vill leka/härja/"bråka"
med de andra hundarna.Inte osäker alls.
Han har fungerat nu , jättebra hela somaren/hösten, med olika hundar,
hanar, tikar, löptikar , ja alla möjliga.
Men nu när sambon var i väg och tävlade, så reser sig hunden
går fram till en tik, och leken var ett faktum!
Han är en riktig spjuver, och ögontjänare, han har alltid varit en "bråkstake", och har samtidigt lätt för
att "ruska av sig" en avhyvling, alltså han tar inte vidare
illa vid sig av att få skäll (:D)

Men nu under våren har han mognat, lugnat sig och träningen har fungerat mkt bra, så nu trodde man att det skulle fungera...
Vår uppfödare är inne på samma som dig (han känner hunden och träffar han varje vecka), att arrangera, "störa" och obehag om han reser sig.
Men som du säger så är det väl bättre och vänta med tävling
tills det sitter eller tävla utan platsliggning (jag menar
bara att vara med är ju en bra träning för hunden, om man struntar i poängen?)
MVH julia
 
Jag skulle försöka gräva fram några inofficella tävlingar och ta honom där. Då får ni med hela tävlingsatmosfären, alla funktionärer och liknande, men kan rycka tag i hunden om det behövs. Stanna då gärna nära hunden.

Att tävla och avstå platsen kan ha vissa andra oönskade bieffekter också. Vissa hundar lägger ihop två och två rätt fort och lär sig att strular man så slipper man platsen.
Dessutom tycker jag det är lite fult att åka ut och tävla om man inte är färdig, med tanke på hur många färdiga ekipage det är som blir bortlottade. Det borde då gälla framförallt i spår.
 
F

Francess

Jo, men då är det ju fortfarande en kommunikationsmiss som jag ser det. Eller träningsmiss i och med att hunden inte gör det den ska?

Om retningen från annat runt omkring är större än motivationen att göra som matte/husse vill, och den dessutom fått "belöning" för sitt beteende genom att den lyckas leka och busa med andra hundar, då har den ju lärt sig fel sak. Ibland är det bättre att ta ett steg tillbaka och börja från en lägre nivå och succesivt bygga på kraven igen, än att trappa upp direkt.

MEN det beror ju helt och hållet på hundens ålder och utbildningsnivå! Själv har jag en valp/unghund som bara precis börjat sin utbildning och ser ju saken från mitt håll.

Sk dåligt ledarskap tänker jag inte ens gå in på, för jag tycker det tjafsas allt för mycket om sånt, i tid och otid! Jag tror inte man kan förklara allt med det. (Bara en fundering från min sida).

Har ingen större erfarenhet av Rottweiler, annat än att jag fått för mig att de *generellt* är svårare att träna än tex Schäfer. Hårdare psyke? Schäfrar är väl mer tillags i slutändan, generellt sett? Gammal vallhundsras som det är. Men detta menar jag *inte* att rottisar är knäppa eller att schäfrar är psyko, innan någon missförstår mig. :D

Det kan inte vara olust inför tävlingssituationen pga för höga krav? Alla hundar gillar ju inte att tävla, trots att de är jätteduktiga.
 
F

Francess

Det är ju jättebra att du har ett fungerande samarbete med din uppfödare! Fortsätt med det. Har du inte någon tränare på din klubb som du kan fråga och få mer handfasta råd av, än oss anonyma Bukesar? Det verkar ju som att du redan får hjälp och är en bit på väg.
 
J

julia_v

Vi tränar för/med våra uppfödare och deras hundar och andra
av deras uppfödningar ett par gånger i veckan, vi har ju även gått kurser på brukshundklubben.
Men man kan aldrig få för mycket tips & råd :smirk:
Vår är ju en schäfer(nyss fyllda två år,men ngt omogen och sen), men en schäfer som nog är mer i sättet
som en rottis..han är inte förarvek, alls, och tar inte
tllsägning med att som en schäfer brukar göra underkastelse..utan kaxar gärna emot.
Så visst är det till viss del en ledarskapsfråga här, absolut, han ser inte oss (främst husse som tränar med han),
som ledare riktigt.Det är jag/vi väl medvetna om :smirk:
Jadzia:Du har så rätt, det är ju det som är grejen, man stör ju de andra...
Vi ska inte tävla nu på ett tag, kanske kunde åka på klubbtävlingar som du sade, och träna med störningar
och med hundar som ligger still :smirk:
Tack för era svar!
 
Rottweilern är annorlunda än schäfer och övriga raser med vallbakgrund. Schäfrar, kelpies och liknande är överlag föriga och vill vara till lags.
Rottweilern har inget behov av att vara till lags och gör bara saker om den tjänar på det. Det är en intelligent och självständig hund som kan säga åt föraren att hoppa och skita om hunden inte tycker att det passar.

Den är också envis och har den väl fått för sig att den inte ska göra något eller att något är skoj, så är det ett rent helvete att ändra deras åsikt. Dessa ideer om vad som är skoj och vad som ska göras kan komma lite när som helst.
Yngsta hunden fick en dag för sig att hon skulle sätta sig upp under platsen. Man såg att det bara sa :idea: i hennes huvud och sedan satt hon upp.
Nu är hon mycket mer förig än den äldre så hon har aldrig gjort om det, men man såg tydligt skillnaden mellan hennes påkomst av att sitta och bordercolliens som vi tränar med.

I deras värld så fungerar det lite så att dte föraren säger, tja det gäller väl till de kommer på något bättre själva. Därför ska man helst inte ge dem chansen att komma på något.
I platsen är det dock svårt. Man kan ofta se hur de ligger och funderar och vips fick de en ide. Har man då haft en bra balans mellan himmel och helvete vid inlärning av plats agerar hunden förhoppningsvis inte efter iden.

Naturligtvis får man backa då platsen börjar strula, men man ska inte behöva backa tillbaka till början.

Jag vill heller inte ha några förväntningar på platsen. Det är ett sk svart moment för mig och inget kul händer när momentet är slut. Alltför många hundar får för höga förväntningar på vad som kan hända när föraren återgår och då får man problem med att hunden reser sig under återgåendet.
 
F

Francess

Intelligent och självständig är två ord som även passar in på schäfer och andra raser. Utan att vara överdrivet självständiga (som kanske rottisar är?). Annars hade man inte kunnat få dem att utföra det arbete som faktiskt många schäfrar (tex) har, som polis- och tjänstehund tex. Däremot kan det nog stämma att schäfrar överlag är mer motiverade att lära sig och vara till lags, mer användarvänliga! Större kärlek till människan också förmodligen. Det går ju hand i hand.

Kan inte så mycket om rottweilerns bakgrund, men vet att dobermannrasen togs fram av en man som behövde en "farlig" hund att skrämmas med på sina inkassorundor för himla länge sedan. Ren vakthund. Är det samma med rottisarna? Sen dess har man ju kommit ganska långt med dobbisarnas psyke, de är nog betydligt trevligare som ras betraktat idag, än då det begav sig.

Har för mig att den mest intelligenta rasen anses vara bordercollien. Också det en vallhund. Hmm. När jag tänker på det så är det många (alla?) vallhundsraser som hamnar högst upp på lydnadslistorna. Kelpie är väl också ganska populär numera som lydnadsvovve. De är ju så sörens snabba!
 
Nja, rottweilern var ju från början en boskapsdrivande hund med vaktegenskaper. De avlades ju inte med riktigt samma mål som Dobermannen.
En Rottweiler ska även den vara social och människoälskande, men den vill umgås på sina villkor. De ska inte bli arga och ilskna på folk, men kan vända människan ryggen och gå om det inte faller dem i smaken.

Om intelligens är lika med förighet och snabb inlärningsförmåga så är vallhundarna överlag mer intelligenta. Dock ser jag, som inbiten rottismänniska, dem som en aning korkade. Jag har aldrig förstått mig på hundar som gör allt för människan och inte ifrågasätter nyttan av det.
 
Nu är du ju ute och cyklar Jadzia, det är ju en kamphund ;) (hörde det senast igår på brukshundsklubben, döden var nära)

Eftersom du är inne på rottisanekdoter med platsliggning måste jag ta tillfället i akt att berätta om vår ena instruktörs rottishane. En maffig bit med ett hjärta av guld, används som sällskap till unghundarna under just platsliggning och anses som en av de säkrare på just detta moment. Off. lydnadsklass I i somras, rottiskille med matte, taggade att ta sista LP:et och laddar. Dags för platsliggning.... Hunden, glöm ej, MYCKET säker på detta moment, lägger sig ner, förarna gpr ut. Rottishane börjar då rulla sig hysteriskt på marken... :o Sätter sig sedan upp och sitter under hela platsliggandet :angel:

Säker som en klocka alltså :rofl:

//E
 
F

Francess

Isåfall har ju schäfer och rottweiler samma bakgrund. Det du skriver sen "En Rottweiler ska även den vara social och människoälskande, men den vill umgås på sina villkor. De ska inte bli arga och ilskna på folk, men kan vända människan ryggen och gå om det inte faller dem i smaken." Det stämmer precis lika bra på schäfer!

Hur bordercollie eller kelpie är vet jag inte, har inte samma erfarenhet av dem. Vet bara att BC stod listad som nummer ett intelligensmässigt och ja, det handlar om inlärningsförmåga!

Schäfrar och rottisar är kanske kusiner? :D
 
J

julia_v

Kanske? :D
Nej men Leo är inte förarvek, thats it, han är arbetsvillig
med en massa motor, det är bara det att han inte är som
en del uppfattar schäfern: gör allt för sin förare, frågasätter aldrig, visar genast underkastelse vid korrigering. :smirk:
Men jag har träffat en del andra som är som han så det är nog olika från individ till individ..(vill INTE ha igång en tråd OM hur raser är :crazy:)
julia (Jadzia: sambon har förresten anmält sig till en klubbtävling, inga "riktiga" tävlingar nu på ett tag)
 
F

Francess

Hej! Jag reagerade bara som du, eftersom det finns så många fördomar om schäfer...antingen är det psykade mördarbestar ("det vet ju alla") eller så är de veka och fjäskande (korkade). Kan ju inte påstå att min schäfer är nåt av det, och inte har jag träffat någon som är så heller. Hon är mer som din, arbetsvillig med mycket motor, men svårkorrigerad ibland. Så det är mycket möjligt att vi får samma problem som du längre fram! :D

Berätta gärna sen hur det gått och hur ni löste det hela.
 
J

julia_v

Ha ha, jag ska försöka... :D
tackar, den går av stapeln om två veckor, så vi hinner träna
innan!
:smirk:
 
J

julia_v

Schäfern är tredje smartast i världen så den teorin spricker :D (men jag orkar inte med en diskussion om schäfern till här inne :crazy: så jag säger inget mer..)
Jag återkommer om hur det går, har lite olika ideér som kanske kan fungera :cool:
 
F

Francess

Vilken teori? Är lite förvirrad just nu... Och har helt missat att det varit nån schäfer-diskussion! Vad gick det ut på?

Själv tycker jag de flesta ras-diskussioner urartar. Ganska fånigt med argument som: min hund(ras) är sån och sån och jättebäst och därför tycker jag andra (raser) är korkade. Det är ju inte bara rasen i sig utan individerna man måste ta hänsyn till. Allt är inte svart eller vitt. Folk blir så glöttiga ibland. Ännu har jag inte sett en ful hundras tex! Alla har sin charm och sitt användningsområde. Jag ser inte ner på andra raser (som många tydligen gör...) eller på folk pga deras hundras, finns ingen anledning.
 

Liknande trådar

Övr.Hund Hjälp mig bena ut detta. Vill jag egentligen ha två hundar? Min hund, en goldentik, är nu 5 år och jag har börjat fundera lite smått på...
2
Svar
39
· Visningar
2 180
Övr.Hund Jag skulle gärna vilja ha lite tankar och råd från er erfarna hundmänniskor. Vår familj har börjat fundera på att skaffa hund och jag...
2 3
Svar
57
· Visningar
3 699
Hundavel&Ras Hej alla, förlåt för ännu en rastipstråd! Hoppas det finns någon där ute som orkar läsa :) Jag känner att det börjar bli dags för mig...
Svar
14
· Visningar
1 505
Övr.Hund Har postat här tidigare om min illbatting till hund. Efter senaste inlägget så vände det och hon blev som en helt ny hund, nästan alla...
Svar
19
· Visningar
1 822

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Tvålpump
  • Vinterföräldrar 21/22
  • Gangsterrap och samhällets respons

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hjälp!! Sjuka kattungar!
  • Kattsnack #8

Hästrelaterat

  • Föl 2021
  • Ridskoleryttare 2021

Omröstningar

Upp