Övr. hästmänniska Ponnyföräldrar och ponnyungar

#1
Finns det några såna här? :) Det fanns en tråd förr men jag hittar den inte. Kan ni inte berätta lite om ert ponnyliv?

Jag är påväg att köpa en ponny som jag tänker att barnen ska kunna pyssla med och rida här hemma på gården. Det vore roligt och nyttigt att få höra andras erfarenheter av ponnytiden, föräldrar som har köpt ponny till sina barn, även från de som nu är vuxna men hade (o?)turen att få växa upp med egen ponny.

Ibland får jag kalla fötter.. jag skulle ju inte köpa nån ponny till barnen. Tänk om dom inte är intresserade, tänk om det blir för mkt jobb, för dyrt, ja jag vet eg inte vad jag är orolig för. Vi bor på egen gård, jag har haft häst i 15 år, så det är ju inget nytt.

Vill höra både bra och dåligt, tankar och gärna höra om er vardag. :) Kanske kan det vara nyttigt att ha andra ponnyföräldrar att bolla vardagen med.
 
#2
Får nyfiket följa med här!

Jag köpte en ponny förra året utan att veta hur intresserad barnet egentligen var, men utifrån att mina hästar inte var barnvänliga ens att klappa på.

Har köpt en körponny till mig själv, som barnet kan pyssla med och rida på. Vet inte om det blev rätt ponny för att hålla barnet intresserat, men jag gillar att hålla på med henne 😬😊
 

ameo

Moderator
#4
Jag har shetlandsponnyer, för mitt eget höga nöjes skull.
Jag har 4 barn, som har fått rida så mycket de har önskat. Men jag har alltid varit noga med att ponnyerna är mina, mitt intresse och mitt ansvar.
jag tycker att om man ska köpa en ponny som små barn kan använda, så ska man köpa den för att man själv vill ha den, inte för att tvinga på barnen sitt eget intresse.
(ett av mina fyra barn är intresserad av hästarna, alla har ridit i någon omfattning under uppväxten)
 
#5
@ameo Här vet barnen att vi köper en ponny till familjen, inte till dom. Men själv har jag ju redan en häst och kan inte rida denna lilla så det är ju för barnens skull. Ena barnet rider på ridskola och jag tkr att det vore bättre att ha en ponny att rida hemma för jag har en lite annan hästsyn. Dessutom en trygg, stabil ponny istället, lagom stor som hon kan hsntera själv. Hon kan i nuläget inte rida med oss ut här hemma vilket hon vill, och på ridskolan rider dom mest i ridhuset. Så jag tänker att då kan vi hitta på skoj hemma istället, tolka, rida långritt med picknick, hinderbanor, köra etc.

Kanske tänker jag tokigt. :)
 
#6
@Anemone Spännande!
Vad är det för ponny? Ålder på barnet? Hur har ert första år varit? :) Varför inte rätt ponny för barnet?
Barnet var 3,5 år när jag köpte ponnyn. Blev ett gotlandsruss som var riden, körd och dräktig. Har första året mest borstat och gått turer i skogen. Lärt hur man uppför sig runt hästar. Ponnyn älskar all uppmärksamhet.
Dottern intresset från barnet känns lite sporadiskt, men vill nu rida själv. Problemet är kanske att ponnyn är pigg och framåt (o mamman lite försiktig). Försöker gärna gå sin egen väg också med mig ibland, så kan inte låta dottern leda henne själv.
Planen är att komma igång med körningen nu, och se om jag kan få en mindre ryttare som kan rida till att rida henne. Hade kanske varit bättre med en äldre shettis som haft mindre barn tidigare, men jag hade ju inte tyckt det var kul och då hade ponny inte fått samma uppmärksamhet.
 
#7
För snart ett år sen köpte jag en läromästare till min då 6,5-åriga dotter.
Dottern ifråga har ridit sen innan hon kunde gå men det var onödigt svårt för henne på mina hästar. (Och hon uttryckte själv en önskan om en egen ponny.)
Jag rider ponnyn någon gång per vecka och tömkör lite då och då så att han får jobba ordentligt. I övrigt är det dottern som sköter ridningen. Hon hjälper givetvis till även i stallarbetet med att fylla på höpåsar, foderhinkar, vatten osv. Hon mockar gärna men jag föredrar att göra det själv :p

Jag har haft en eller flera hästar sen jag var nio år så hästvana finns det gott om :) Vi hade ju dessutom redan två hästar så det var inte så märkligt att köpa en till.
Skulle dottern tröttna så får vi ta en diskussion då. Det är ju trots allt möjligt för både barn, ungdomar och vuxna att tröttna.

IMG_20181216_094357_285.jpg
 
#8
Barnet var 3,5 år när jag köpte ponnyn. Blev ett gotlandsruss som var riden, körd och dräktig. Har första året mest borstat och gått turer i skogen. Lärt hur man uppför sig runt hästar. Ponnyn älskar all uppmärksamhet.
Dottern intresset från barnet känns lite sporadiskt, men vill nu rida själv. Problemet är kanske att ponnyn är pigg och framåt (o mamman lite försiktig). Försöker gärna gå sin egen väg också med mig ibland, så kan inte låta dottern leda henne själv.
Planen är att komma igång med körningen nu, och se om jag kan få en mindre ryttare som kan rida till att rida henne. Hade kanske varit bättre med en äldre shettis som haft mindre barn tidigare, men jag hade ju inte tyckt det var kul och då hade ponny inte fått samma uppmärksamhet.
Jag förstår :) Din dotter är ju så pass liten att hon behöver sin mammas närvaro oavsett. Mina barn är snart 7 samt 8,5 och kan ju hämta och hantera en snäll ponny i lagom stl. Jag kände dock som dig att jag nog behöver klicka med ponnyn och gilla den, för jag måste ju vara den som ansvarar för hantering och motion, eftersom att mina barn ff är så pass små trots allt.

Tycker du att det är värt jobbet i slutändan?
 
#9
För snart ett år sen köpte jag en läromästare till min då 6,5-åriga dotter.
Dottern ifråga har ridit sen innan hon kunde gå men det var onödigt svårt för henne på mina hästar. (Och hon uttryckte själv en önskan om en egen ponny.)
Jag rider ponnyn någon gång per vecka och tömkör lite då och då så att han får jobba ordentligt. I övrigt är det dottern som sköter ridningen. Hon hjälper givetvis till även i stallarbetet med att fylla på höpåsar, foderhinkar, vatten osv. Hon mockar gärna men jag föredrar att göra det själv :p

Jag har haft en eller flera hästar sen jag var nio år så hästvana finns det gott om :) Vi hade ju dessutom redan två hästar så det var inte så märkligt att köpa en till.
Skulle dottern tröttna så får vi ta en diskussion då. Det är ju trots allt möjligt för både barn, ungdomar och vuxna att tröttna.

Visa bifogad fil 23213
Va roligt att hon sköter det så mkt själv! Hur mkt rider hon? Vad brukar ni göra, rider du samtidigt? Är hon i stallet dagligen eller ibland? Regelbundet? Är det ett krav från er eller hennes eget driv? På vilket sätt är det positivt för henne att ni har en egen ponny hemma? :)

Och vilket underbart par! Ursöt ponny dessutom, mycket man att fläta, det älskar jag.
 
#10
Va roligt att hon sköter det så mkt själv! Hur mkt rider hon? Vad brukar ni göra, rider du samtidigt? Är hon i stallet dagligen eller ibland? Regelbundet? Är det ett krav från er eller hennes eget driv? På vilket sätt är det positivt för henne att ni har en egen ponny hemma? :)
Hon är hos sin pappa de flesta helgerna så då rider hon inte. Säg att hon rider 3-4 dagar per vecka, lite beroende på hur jag jobbar.
Har vi bråttom så rider hon under tiden jag mockar och fixar med fodret. Har vi en normal dag så hjälper jag henne i paddocken eller så går jag med när hon rider ut.

Min egen häst är en hingst och jag brukar försöka undvika att rida samtidigt eftersom jag vill kunna fokusera på henne.
Dottern tycker att hennes ponny blir för stimmig om vi rider ut tillsammans och hon har en viss poäng :D

Hon är med i stallet mer eller mindre alla dagar förutom när hon är hos sin pappa. Undantaget de 15 dagar på 13 veckor som jag börjar jobba sent och slutar sent. Då tar jag stallet på morgonen.
Jag ställer krav på henne att om hon nu har en egen ponny så måste man ta ansvar för det hela också. Det är dock inget vi diskuterar särskilt ofta utan det pratade vi igenom innan ponnyn köptes.

Vad vi vinner på att hon har en ponny? Hon lär sig ta ansvar, att inte pipa om dåligt väder, får frisk luft och motion dagligen, blir stark och tålig och dessutom får vi tid tillsammans med ett gemensamt intresse.
Dessutom tror jag att våra sjukdagar är på ett minimum mycket tack vare stallet. (Jag har VABat fem dagar i hennes liv.)
 
#11
Jag förstår :) Din dotter är ju så pass liten att hon behöver sin mammas närvaro oavsett. Mina barn är snart 7 samt 8,5 och kan ju hämta och hantera en snäll ponny i lagom stl. Jag kände dock som dig att jag nog behöver klicka med ponnyn och gilla den, för jag måste ju vara den som ansvarar för hantering och motion, eftersom att mina barn ff är så pass små trots allt.

Tycker du att det är värt jobbet i slutändan?
Jaaa! 😁
Är mysigt att bara kunna gå ut och borsta på en trygg häst ihop. Att kunna komma ut en längre runda i skogen, när dottern växt ur sin vagn och inte orkade gå så långt föräldrar och hund gärna ville.
Har haft lite uppförsbacke med egna hästarna. Denna ponny är så kul att jobba med att det blev roligare att jobba med de andra också. Kom igen ihåg hur kul det kan vara att ha häst.
 
#12
Hon är hos sin pappa de flesta helgerna så då rider hon inte. Säg att hon rider 3-4 dagar per vecka, lite beroende på hur jag jobbar.
Har vi bråttom så rider hon under tiden jag mockar och fixar med fodret. Har vi en normal dag så hjälper jag henne i paddocken eller så går jag med när hon rider ut.

Min egen häst är en hingst och jag brukar försöka undvika att rida samtidigt eftersom jag vill kunna fokusera på henne.
Dottern tycker att hennes ponny blir för stimmig om vi rider ut tillsammans och hon har en viss poäng :D

Hon är med i stallet mer eller mindre alla dagar förutom när hon är hos sin pappa. Undantaget de 15 dagar på 13 veckor som jag börjar jobba sent och slutar sent. Då tar jag stallet på morgonen.
Jag ställer krav på henne att om hon nu har en egen ponny så måste man ta ansvar för det hela också. Det är dock inget vi diskuterar särskilt ofta utan det pratade vi igenom innan ponnyn köptes.

Vad vi vinner på att hon har en ponny? Hon lär sig ta ansvar, att inte pipa om dåligt väder, får frisk luft och motion dagligen, blir stark och tålig och dessutom får vi tid tillsammans med ett gemensamt intresse.
Dessutom tror jag att våra sjukdagar är på ett minimum mycket tack vare stallet. (Jag har VABat fem dagar i hennes liv.)
Det låter ju underbart, hon verkar ju också ha ett genuint intresse - och en ponny som passar henne bra! Du fick ponny när du var 9 sa du? Tycker du att det varit positivt att få växa upp med egen ponny? :) Inte att det varit för tufft eller att du tog det för givet? Jag fick visserligen häst när jag var 14, men oj vad jag hade kämpat för det. Här blir det verkligen gratis för mina barn, är orolig ibland att dom missar att se magin. :)
 
#13
Jaaa! 😁
Är mysigt att bara kunna gå ut och borsta på en trygg häst ihop. Att kunna komma ut en längre runda i skogen, när dottern växt ur sin vagn och inte orkade gå så långt föräldrar och hund gärna ville.
Har haft lite uppförsbacke med egna hästarna. Denna ponny är så kul att jobba med att det blev roligare att jobba med de andra också. Kom igen ihåg hur kul det kan vara att ha häst.
Det låter ju toppen! Känns det mer okomplicerat med en ponny än med stor häst? Rider ni ihop nånting eller går du bredvid?
 
#14
Det låter ju underbart, hon verkar ju också ha ett genuint intresse - och en ponny som passar henne bra! Du fick ponny när du var 9 sa du? Tycker du att det varit positivt att få växa upp med egen ponny? :) Inte att det varit för tufft eller att du tog det för givet? Jag fick visserligen häst när jag var 14, men oj vad jag hade kämpat för det. Här blir det verkligen gratis för mina barn, är orolig ibland att dom missar att se magin. :)
Ponnyn är en riktig pärla och precis vad jag letade efter till henne :)
Jag och en kompis blev fodervärdar till två ponnyer när jag var nio år. När jag var elva frågade mina föräldrar om vi skulle låna en större ponny på egen hand och ett halvår senare letade vi ponny för köp.

Jag hade egentligen inte tjatat särskilt mycket utan det var ett förslag från mina föräldrar. Det har inte hindrat mig från att ha haft hästar ända sen dess.
Jag vet inte om jag har tagit det för givet utan det har liksom bara varit så. Mycket ansvar har jag fått ta hela tiden och det är jag otroligt tacksam för idag. Det måste inte vara magi utan ibland är det bara så det är :)
 
#15
Ponnyn är en riktig pärla och precis vad jag letade efter till henne :)
Jag och en kompis blev fodervärdar till två ponnyer när jag var nio år. När jag var elva frågade mina föräldrar om vi skulle låna en större ponny på egen hand och ett halvår senare letade vi ponny för köp.

Jag hade egentligen inte tjatat särskilt mycket utan det var ett förslag från mina föräldrar. Det har inte hindrat mig från att ha haft hästar ända sen dess.
Jag vet inte om jag har tagit det för givet utan det har liksom bara varit så. Mycket ansvar har jag fått ta hela tiden och det är jag otroligt tacksam för idag. Det måste inte vara magi utan ibland är det bara så det är :)
Skönt att höra att intresset bestod trots att du inte behövde tjata och kämpa för din första häst. :) Jag inser just att med en ponny blir ju ett barn kvar själv hemma här, nuförtiden har de ju varandra när jag rider iväg. Så snart står jag väl med 2 ponnysar. :p Eller så blir det extra värdefullt när man måste turas om. Vi får väl se om intresset är stort nog.
 
#16
Skönt att höra att intresset bestod trots att du inte behövde tjata och kämpa för din första häst. :) Jag inser just att med en ponny blir ju ett barn kvar själv hemma här, nuförtiden har de ju varandra när jag rider iväg. Så snart står jag väl med 2 ponnysar. :p Eller så blir det extra värdefullt när man måste turas om. Vi får väl se om intresset är stort nog.
Hoppas att ni hittar en trevlig ponny som ni alla kan ha roligt tillsammans med :)
 
#18
Skönt att höra att intresset bestod trots att du inte behövde tjata och kämpa för din första häst. :) Jag inser just att med en ponny blir ju ett barn kvar själv hemma här, nuförtiden har de ju varandra när jag rider iväg. Så snart står jag väl med 2 ponnysar. :p Eller så blir det extra värdefullt när man måste turas om. Vi får väl se om intresset är stort nog.
Har också tänkt tanken när vi får barn nr 2, men blir kanske också en möjlighet att få egentid med varje barn?
 
#19
Har också tänkt tanken när vi får barn nr 2, men blir kanske också en möjlighet att få egentid med varje barn?
Ja det har du rätt i. Nu åker vi ju redan jag och äldsta till ridskolan ihop. Så istället kan vi rida ihop, och minstingen får mammatid också när det är hans tur.
 
#20
Jag fick min första ponny när jag var 11 år gammal, en D-ponny.
Mamma hade haft häst hela sitt liv, och tanken var att även hon skulle få rida på ponnyn lite smått, plus min yngre syster lite då och då. Utvecklades dock med åren till att det endast blev jag som red, men mamma var oftast med i stallet. Jag är jätteglada över att jag fick chansen att växa upp med ponnyn, men åndå hade möjligheten att få hjälp av mamma så att ansvaret inte skulle bli alltför stort. Superkul med ett gemensamt intresse! :love::love:
 

Hästdiskussioner nu

Övrigt-diskussioner nu

Dagbok

  • Avslag

Radannonser

Hästnyheter

Bukefalos

Upp