Jag har varit nära att fastna med häst...
två gånger.
Första gången var med min dåvarande sköthäst (en av mina absoluta favoriter). Vi var ute i skogen o promenerade, lyssnade på fågerkvitter och njöt. Jag red en stig som jag inte ridit så långt på förut. Plötsligt stannade hästen vid några grästuvor och vägrade gå längre. Jag smackade och drev. Men hon stod fastväxt, då vände jag runt ett halvt varv och låtsades vända tillbaka och sen vände jag igen... Snäll som hästen var, fortsatte hon då framåt och sjönk ner till bogarna i sankmark... Tänk på det när ni är ute, blir hästen istadig är det inte säkert att det bara är trams.
Andra gången var med min egen häst. Jag har inte lärt känna skogen ordentligt än. Det finns mycket skogsvägar där bilar åker upp, parkerar och går promenader... En dag blev jag "jagad" av en bil som kom från skogen och jag kände mig pressad eftersom den var alldeles i bakhasorna på mig, jag provade att rida långt ut på kanten, men bilen bara varvade. Till sist såg jag en liten stig med en hög kant... Jag red in där och min häst vände sig oroligt om och sjönk ner med bakbenen, så jag fick fara upp på vägen igen och jagades ett par hundra meter till innan jag kunde komma av vägen. Nu vågar jag knappt rida i skogen längre... för som sagt bilisterna i skogen blir mest irriterade om man är i vägen...
