Relation med psykisk ohälsa

[Korven]

Jag vet inte heller.... Allt kändes så rätt men nu känns allt bara hemskt och mina rädslor tar över. Känner att jag håller på att tappa allt? Det var miss beslut att separera men i min drömvärld hade vi varit en lycklig familj och jag är så ledsen och älskar ju honom och kommer sakna honom men kommer inte sakna allt dysfunktionellt. Har aldrig separerat från någon jag älskar förut. Fast jag är ändå så arg och besviken. Och vilse. Behöver nog hjälp

Klokt tänkt, du behöver hjälp eller ni behöver hjälp. Det blir mycket om man inte är helt hundra på att man vill bryta. Ni kan ju ha en bra relation efter brytet också, inget som säger att ni inte kan om du får hjälp att reda ut nystanet du har i huvudet.

 

[Passion]

Klokt tänkt, du behöver hjälp eller ni behöver hjälp. Det blir mycket om man inte är helt hundra på att man vill bryta. Ni kan ju ha en bra relation efter brytet också, inget som säger att ni inte kan om du får hjälp att reda ut nystanet du har i huvudet.

Jag hoppas verkligen det. Det är väl det jag menar med att han kan förstöra saker om han börjar ta hem andra kvinnor och vi blandar in fler i vår redan röriga sits. Skulle vilja bo separat, ta itu med oss själva och kanske prata igenom saker i lugn och ro och fundera över om vi ska vara vänner, ses på middag ibland med sonen eller vad vi nu vill. Att bara klippa allt och hitta nya veckan efter skulle känns så fel. Visste att jag inte orkade mer och inte fattade varför vi aldrig fick det att funka men alla fina bitar vore fint att ha kvar. Eller så håller det bara fast oss i nåt ännu mer destruktivt och vi kanske bara borde säga hejdå? Svårt att veta.

 

[Passion]

Ska prata med min samtalskontakt om min ånger och svartsjuka nu beror på min borderline störning som innebär svår separationsångest eller om jag verkligen saknar och älskar honom. Bara för att det är starka känslor innebär det ju inget egentligen, jag har blivit lurad av min skalle förut. Önskar vi hade gått till en bättre familjeterapeut förut också, kanske kan man hitta en bra som hjälper oss där vi är nu så vi iaf kan bo ihop tills han hittar eget.

 

[Korven]

Ska prata med min samtalskontakt om min ånger och svartsjuka nu beror på min borderline störning som innebär svår separationsångest eller om jag verkligen saknar och älskar honom. Bara för att det är starka känslor innebär det ju inget egentligen, jag har blivit lurad av min skalle förut. Önskar vi hade gått till en bättre familjeterapeut förut också, kanske kan man hitta en bra som hjälper oss där vi är nu så vi iaf kan bo ihop tills han hittar eget.

Menar du att han tar hem nya kvinnor till ert gemensamma hem?

 

[Passion]

Menar du att han tar hem nya kvinnor till ert gemensamma hem?

Nej men som jag skrev ska han på ett event som har med sex att göra, jag åker bort över natten nu till min bror på kalas och det är väl mycket möjligt att han kommer ligga med någon. Och då kanske i vårt hem. Inte vet jag och enligt tidigare inlägg borde jag ju bara acceptera att han hanterar sin sorg hur han vill? Men det skulle ju göra så jädra ont.

 

[Lovisaleonora]

Jag hoppas verkligen det. Det är väl det jag menar med att han kan förstöra saker om han börjar ta hem andra kvinnor och vi blandar in fler i vår redan röriga sits. Skulle vilja bo separat, ta itu med oss själva och kanske prata igenom saker i lugn och ro och fundera över om vi ska vara vänner, ses på middag ibland med sonen eller vad vi nu vill. Att bara klippa allt och hitta nya veckan efter skulle känns så fel. Visste att jag inte orkade mer och inte fattade varför vi aldrig fick det att funka men alla fina bitar vore fint att ha kvar. Eller så håller det bara fast oss i nåt ännu mer destruktivt och vi kanske bara borde säga hejdå? Svårt att veta.

Fast nu springer du iväg och diktar ihop scenarion som väl inte alls är förankrade i verkligheten? Det är väl inget som händer?

Du får faktiskt försöka släppa honom - du behöver uppenbarligen fokusera på ditt eget istället för att koncentrerad dig på vad han gör och inte gör eller kanske gör i framtiden. Ni har brutit, ni behöver bo under samma tak ett tag. Men du har avsagt dig rätten att influera hans liv, även om det kan finnas vissa bkevämlighetsregler (av respekt) så länge ni delar hushåll.

 

[Passion]

Fast nu springer du iväg och diktar ihop scenarion som väl inte alls är förankrade i verkligheten? Det är väl inget som händer?

Du får faktiskt försöka släppa honom - du behöver uppenbarligen fokusera på ditt eget istället för att koncentrerad dig på vad han gör och inte gör eller kanske gör i framtiden. Ni har brutit, ni behöver bo under samma tak ett tag. Men du har avsagt dig rätten att influera hans liv, även om det kan finnas vissa bkevämlighetsregler (av respekt) så länge ni delar hushåll.

Ja jag är bara rädd. Känner inte igen mig själv alls? Ska försöka låta honol vara i helgen och låta bli att älta och fastna.

 

[TinyWiny]

Jag vet inte heller.... Allt kändes så rätt men nu känns allt bara hemskt och mina rädslor tar över. Känner att jag håller på att tappa allt? Det var miss beslut att separera men i min drömvärld hade vi varit en lycklig familj och jag är så ledsen och älskar ju honom och kommer sakna honom men kommer inte sakna allt dysfunktionellt. Har aldrig separerat från någon jag älskar förut. Fast jag är ändå så arg och besviken. Och vilse. Behöver nog hjälp

Det där är en vanlig reaktion hur hemskt det än är. Drömmen kraschar och det gör ont. Jag tror att det hade varit väldigt bra att prata med någon. Både du ensam och ni som föräldrar till ert barn. Ni måste oavsett försöka samarbeta för barnets skull. Sedan hur det kommer se ut, om ni kan träffas och äta middag som vänner eller inte är nog ganska omöjligt att säga just nu men samarbeta runt barnet behöver ni ju göra.
Att man inte drar hem någon till sitt trots allt fortfarande gemensamma hem ser jag som självklart. Det handlar om respekt.

 

[Lena Furberg]

Ett av mina favorit-citat: -"It´s the image in our minds which binds us to our lost treasures - but it´s the loss that shapes the image!"

Precis så tror jag att det ofta är. Förlusten gör att bilden av den vi mist, plötsligt förvandlas.