Bukefalos 25 år!

Ridrädsla

Nicenluc

Trådstartare
Hej
För 2 månader sedan var jag med om en läskig ridolycka. Jag skadade mig inte allvarligt men kunde inte rida på 3 veckor. Efter det så har jag ändå ridigt kontinuerligt. Mest uteritt och är inte direkt rädd men en viss osäkehetskänsla finns som jag tyvärr tror smittar av sig på min häst och han blir extra tittig och spattig och då blir jag osäker så en ond cirkel. Har väl haft lite otur med vädret och det har regnat och blåst och det gör inte honom mindre orolig. Vägrar ge upp men vet inte hur jag ska gå vidare. Vill själv försöker återta kontrollen och min trygghet
 
Först skulle jag börja rida i situationer där det är tryggare. Tex är det blåsigt eller på annat sätt väder som kan göra hästen mer stirrig, skippa ridningen den dagen, rid med sällskap som kan ha lugnande effekt på din häst, rid i paddock eller liknande om möjligt.
Och kanske helt enkelt bygga upp tilliten till din häst igen. Promenader och jobba från marken kanske också kan hjälpa?
 

Nicenluc

Trådstartare
Först skulle jag börja rida i situationer där det är tryggare. Tex är det blåsigt eller på annat sätt väder som kan göra hästen mer stirrig, skippa ridningen den dagen, rid med sällskap som kan ha lugnande effekt på din häst, rid i paddock eller liknande om möjligt.
Och kanske helt enkelt bygga upp tilliten till din häst igen. Promenader och jobba från marken kanske också kan hjälpa?
Tack ska försöka. Kämpar med krav från mig själv att vi ska fortsätta rida ute. Rider nästan dagligen men med en klump i magen
 

Nicenluc

Trådstartare
Håller med @Dopy börja på tryggare platser för att sedan utöka :)
Ni har säkert rätt. Kruxet är att rider jag med andra blir han tävlingsinriktad och då ännu piggare och starkare. Det han blir orolig för är saker som dyker upp och prassel i buskarna och det finns ju överallt. Men håller absolut med om extremt väder är väl kanske onödigt att rida ut.
 
Ni har säkert rätt. Kruxet är att rider jag med andra blir han tävlingsinriktad och då ännu piggare och starkare. Det han blir orolig för är saker som dyker upp och prassel i buskarna och det finns ju överallt. Men håller absolut med om extremt väder är väl kanske onödigt att rida ut.
Har du ingen kompis med lugnare häst? Börja med att bara skritta?
Själv fick jag helt välja bort att rida med en viss stallkompis för jag märkte att min häst blev triggad.
 
KL

Själv har jag inte blivit rädd pga ridolycka, men en vän till mig blev det.

Hon kämpade länge med att kontrollera sin klump i magen, och det var först efter ett år som hon bestämde sig. Hon är ingen rida-ut-ryttare, och inte heller hoppryttare.

Tyvärr var detta är inte bra för hästen. Denna påverkades negativt av känslan och en i grunden lite tittig häst blev mer ängslig och tittigheten eskalerade.

Detta trots att han hade en hästkompis med som inte triggade honom på något vis.

Min vän rider numera bara i paddock och ridhus. Det var en sorg för henne att komma till detta beslut, för det är inte så hon ser sig själv som "hästtjej", som ju skall klara allt. :angel: :(

Nu är vi alla olika, men jag ser på min vän att hon återfått glädjen i ridningen och nu är klumpen i magen borta. Vad beträffar hästen så har det löst sig då han ridits ut av trygg ryttare och man fick börja om från början.
 
Jag känner igen mig! Jag ramlade av i samband med en hoppträning med en lånad häst när jag var sjutton och skadade mig ganska rejält. Efter det blev det aldrig riktigt lika självklart som det var innan, jag har till exempel valt att sluta hoppa.

Min nuvarande häst är en liten reaktiv sak som kan vara en mästare på att hetsa upp sig och hitta spöken i omgivningen. När jag började jobba heltid kontorstider, och det blev vinter och mörkt, fick hon dessutom lite för många vilodagar i rad och blev helt galen. Vid en skogstur lyckades hon kasta av mig och då började mina gamla hjärnspöken ge sig till känna igen.

Det har varit skitjobbigt rent ut sagt. Jag har eget stall och jag vill ha eget stall, jag avskydde att stå med andra och i de typ sex olika stall jag stått har jag aldrig lyckats träffa någon som är intresserad av att faktiskt rida tillsammans så att flytta någonstans för att eventuellt få ridsällskap har inte varit ett alternativ. Jag har promenerat henne jättemycket från marken för att bygga upp ett förtroende. Jag har även tagit hjälp av att ha någon med som sällskap till fots, det har hjälpt mycket eftersom jag slappnar av när jag har någon att prata med. Min häst äter också magnesium för att lugna ner sig lite. Men det bästa jag testat var soundless-huva. Alltså, vilken grej! Uppenbart är det ljud hon reagerar på, för när hon har huvan så bryr hon sig inte alls om att löven rör sig eller att det är fåglar i buskarna på samma sätt. Jag kan varmt rekommendera en sån.

Jag har också insett att ingen tjänar på att jag är dumdristig. Jag rider med huvan om jag är ensam, jag rider när jag vet att det är någon hemma ifall något skulle hända (sånt sket jag fullständigt i förut), jag är noga med att tala om vart jag rider. Idag till exempel blåser det typ storm, då valde jag att stanna på marken och vi har tagit en lång promenad vid handen istället. Jag har ingen ridbana så jag är liksom förvisad till att rida ut oavsett väder. Jag undviker tider när jag vet att posten eller sopbilen brukar köra förbi (posten kör som en galning förbi där vi rider).

Har du möjlighet till att rida på ridbana eller ridhus? Hur är hästen då? Hade jag haft det, hade jag valt att stanna där om vädret är dåligt, och ridit ut när det är finare väder. Är hästen värre med det här hetsiga sällskapet än om du är ensam? Min förra ponny och min kompis häst var en fullständig katastrofal kombination, jag valde faktiskt hellre att rida ensam än rida tillsammans med henne för att hästarna triggade varandra så vansinnigt, jag hade två ponnyer så kunde välja den andra om vi skulle rida ihop.
 
Word! Om min häst blir för stressad och spänd så hoppar jag av innan han blir okontaktbar, skenar och bockar/stegrar.
Går hellre hem en gång för mycket än en gång för lite.

Kanske går att testa att rida ut och när du blir obekväm så hoppa av? :)
Precis så brukar jag göra. Är det något otäckt som jag vet kommer skrämma henne hoppar jag av och leder henne förbi innan hon hunnit göra en grej av det.
 
Ni har säkert rätt. Kruxet är att rider jag med andra blir han tävlingsinriktad och då ännu piggare och starkare. Det han blir orolig för är saker som dyker upp och prassel i buskarna och det finns ju överallt. Men håller absolut med om extremt väder är väl kanske onödigt att rida ut.
Du har inte funderat på att sälja honom och köpa en annan typ av häst, alternativt lämna honom på foder och ta en annan foderhäst själv? Det ska vara roligt att rida, inte vara rädd och känna sig begränsad.
 
Hej
För 2 månader sedan var jag med om en läskig ridolycka. Jag skadade mig inte allvarligt men kunde inte rida på 3 veckor. Efter det så har jag ändå ridigt kontinuerligt. Mest uteritt och är inte direkt rädd men en viss osäkehetskänsla finns som jag tyvärr tror smittar av sig på min häst och han blir extra tittig och spattig och då blir jag osäker så en ond cirkel. Har väl haft lite otur med vädret och det har regnat och blåst och det gör inte honom mindre orolig. Vägrar ge upp men vet inte hur jag ska gå vidare. Vill själv försöker återta kontrollen och min trygghet
Jag har själv ingen ridrädsla. Men jag har jobbat med många som har det iom att jag jobbat mkt med problemlösning och rehab. Där stöter man ofta på ägare/ryttare med rädslor. Det jag märker är att stor del av rädslan beror på att ryttaren inte har någon verktygslåda för att lösa problemen mer än lite saker man kan testa och liksom lite som med Lotto hoppa att det ger utkastning. Man kan tes tänka på andning, slappna av, sjunga etc etc.
Men man får inga verktyg som är konkreta hjälper etc.

När jag ska arbeta med sådana hästar så ser jag till att så att säga få kontroll i alla 6 riktningar avsuttet först. Jag lär in signalsystem för att:
1. Kunna gå fram/gasa
2. Kunna stanna
3. Svänga höger
4. Svänga vänster
5. Sänka form(dvs kan minska risk för stegring)
6. Höja form(dvs kan minska risk för bockningar)

Och att flytta sidvärts undan innerskänkeln.

Har man satt allt det avsuttet har man sällan besvär att bryta eventuella stökigheter hos hästen. Och du behöver inte riskera att skada sig som ryttare på samma sätt.
Plus att genom att sänka formen brukar hästen lugna sig något. Går den klockrent undan innerskänkel kan den inte resa sig iom att den vid stegring måste ha bakhovarna i marken samtidigt.

Att träna sin balans är guld värt för att känna sig trygg i sadeln. Har du god balans blir det inte så otäckt om hästen lever om under en.
Det går ju till viss del att arbeta med avsuttet. Och kan du rida på lugnare ställen så som ridhus etc kan det vara bra att träna det där för att på sikt känna mer trygghet i sadeln oavsett plats.

Ofta är det klokare att trava ur hästen energi än galoppera om man är rädd att det ska bli för mkt tryck i dem. Galopp kan göra vissa hästar mer laddade. En frisk trav brukar däremot bli en mer kontrollerad ventil.

Att ge en fettrik foderstat brukar vara kanon också. Jag har en väldigt reaktiv häst själv. Han får riskliolja. Han är ju rätt högt utbildad och funkar ju utan oljan. Men med den kan jag snabbare komma till ridning om han stått tex. Annars får jag rida ur honom energi mkt mer först. Man kan dunka på med lite generösare givor så länge hästen inte blir för fet för att dämpa dem ngt.
 

Nicenluc

Trådstartare
Jag känner igen mig! Jag ramlade av i samband med en hoppträning med en lånad häst när jag var sjutton och skadade mig ganska rejält. Efter det blev det aldrig riktigt lika självklart som det var innan, jag har till exempel valt att sluta hoppa.

Min nuvarande häst är en liten reaktiv sak som kan vara en mästare på att hetsa upp sig och hitta spöken i omgivningen. När jag började jobba heltid kontorstider, och det blev vinter och mörkt, fick hon dessutom lite för många vilodagar i rad och blev helt galen. Vid en skogstur lyckades hon kasta av mig och då började mina gamla hjärnspöken ge sig till känna igen.

Det har varit skitjobbigt rent ut sagt. Jag har eget stall och jag vill ha eget stall, jag avskydde att stå med andra och i de typ sex olika stall jag stått har jag aldrig lyckats träffa någon som är intresserad av att faktiskt rida tillsammans så att flytta någonstans för att eventuellt få ridsällskap har inte varit ett alternativ. Jag har promenerat henne jättemycket från marken för att bygga upp ett förtroende. Jag har även tagit hjälp av att ha någon med som sällskap till fots, det har hjälpt mycket eftersom jag slappnar av när jag har någon att prata med. Min häst äter också magnesium för att lugna ner sig lite. Men det bästa jag testat var soundless-huva. Alltså, vilken grej! Uppenbart är det ljud hon reagerar på, för när hon har huvan så bryr hon sig inte alls om att löven rör sig eller att det är fåglar i buskarna på samma sätt. Jag kan varmt rekommendera en sån.

Jag har också insett att ingen tjänar på att jag är dumdristig. Jag rider med huvan om jag är ensam, jag rider när jag vet att det är någon hemma ifall något skulle hända (sånt sket jag fullständigt i förut), jag är noga med att tala om vart jag rider. Idag till exempel blåser det typ storm, då valde jag att stanna på marken och vi har tagit en lång promenad vid handen istället. Jag har ingen ridbana så jag är liksom förvisad till att rida ut oavsett väder. Jag undviker tider när jag vet att posten eller sopbilen brukar köra förbi (posten kör som en galning förbi där vi rider).

Har du möjlighet till att rida på ridbana eller ridhus? Hur är hästen då? Hade jag haft det, hade jag valt att stanna där om vädret är dåligt, och ridit ut när det är finare väder. Är hästen värre med det här hetsiga sällskapet än om du är ensam? Min förra ponny och min kompis häst var en fullständig katastrofal kombination, jag valde faktiskt hellre att rida ensam än rida tillsammans med henne för att hästarna triggade varandra så vansinnigt, jag hade två ponnyer så kunde välja den andra om vi skulle rida ihop.
Ja jag har tillgång till ridhus och paddock i närheten och har väl gjort så att jag valt det när det varit extremt skitväder. Min häst är ganska uttråkad i ridhus så det blir inte jättekul men välja mellan att rida eller inte göra något alls. Tack för ditt svar det är skönt att ventilera. Jag försöker också att inte vara dumdristig. Blir det för mycket stök så sitter jag av och leder hen en bit
 

Nicenluc

Trådstartare
Word! Om min häst blir för stressad och spänd så hoppar jag av innan han blir okontaktbar, skenar och bockar/stegrar.
Går hellre hem en gång för mycket än en gång för lite.

Kanske går att testa att rida ut och när du blir obekväm så hoppa av? :)
Precis så gör jag
 

Nicenluc

Trådstartare
Jag har själv ingen ridrädsla. Men jag har jobbat med många som har det iom att jag jobbat mkt med problemlösning och rehab. Där stöter man ofta på ägare/ryttare med rädslor. Det jag märker är att stor del av rädslan beror på att ryttaren inte har någon verktygslåda för att lösa problemen mer än lite saker man kan testa och liksom lite som med Lotto hoppa att det ger utkastning. Man kan tes tänka på andning, slappna av, sjunga etc etc.
Men man får inga verktyg som är konkreta hjälper etc.

När jag ska arbeta med sådana hästar så ser jag till att så att säga få kontroll i alla 6 riktningar avsuttet först. Jag lär in signalsystem för att:
1. Kunna gå fram/gasa
2. Kunna stanna
3. Svänga höger
4. Svänga vänster
5. Sänka form(dvs kan minska risk för stegring)
6. Höja form(dvs kan minska risk för bockningar)

Och att flytta sidvärts undan innerskänkeln.

Har man satt allt det avsuttet har man sällan besvär att bryta eventuella stökigheter hos hästen. Och du behöver inte riskera att skada sig som ryttare på samma sätt.
Plus att genom att sänka formen brukar hästen lugna sig något. Går den klockrent undan innerskänkel kan den inte resa sig iom att den vid stegring måste ha bakhovarna i marken samtidigt.

Att träna sin balans är guld värt för att känna sig trygg i sadeln. Har du god balans blir det inte så otäckt om hästen lever om under en.
Det går ju till viss del att arbeta med avsuttet. Och kan du rida på lugnare ställen så som ridhus etc kan det vara bra att träna det där för att på sikt känna mer trygghet i sadeln oavsett plats.

Ofta är det klokare att trava ur hästen energi än galoppera om man är rädd att det ska bli för mkt tryck i dem. Galopp kan göra vissa hästar mer laddade. En frisk trav brukar däremot bli en mer kontrollerad ventil.

Att ge en fettrik foderstat brukar vara kanon också. Jag har en väldigt reaktiv häst själv. Han får riskliolja. Han är ju rätt högt utbildad och funkar ju utan oljan. Men med den kan jag snabbare komma till ridning om han stått tex. Annars får jag rida ur honom energi mkt mer först. Man kan dunka på med lite generösare givor så länge hästen inte blir för fet för att dämpa dem ngt.
Tack för ditt svar. Har väl testat mycket av det du skriver just det där med att galoppera försöker jag undvika o. Han känns för på. Däremot så sticker han inte bara för att. Bockar eller sparkar aldrig bakut. Men kan bli paniskt rädd för egentligen ingenting. Det där med fettrik kost var intressant. Kan du skriva mer om den?

.
 

Nicenluc

Trådstartare
Du har inte funderat på att sälja honom och köpa en annan typ av häst, alternativt lämna honom på foder och ta en annan foderhäst själv? Det ska vara roligt att rida, inte vara rädd och känna sig begränsad.
Har väl tänkt den tanken men är inte där ännu. Det är i grunden en snäll häst och det han reagerar på kan egentligen alla reagera på. Om inget annat hjälper så får jag hitta ett stall som ligger lite mer i skogen eller avsides. Stod i ett annat stall innan med skog och där var han lugnare.
 
Har väl tänkt den tanken men är inte där ännu. Det är i grunden en snäll häst och det han reagerar på kan egentligen alla reagera på. Om inget annat hjälper så får jag hitta ett stall som ligger lite mer i skogen eller avsides. Stod i ett annat stall innan med skog och där var han lugnare.
Min häst visar väldigt tydligt när hon inte trivs i ett stall. Sista stallet vi stod i innan vi flyttade till eget trivdes hon i och det funkade bra i flera år. Sen flyttade det in en häst som var väldigt orolig och jobbig, hon reagerade direkt. När vi flyttade därifrån var det som att trycka på en knapp.

Hon behöver också rutiner. Att det är kollektiva stallplats där olika tider gäller beroende på vems tur det är, är det sämsta möjliga för henne.
 

Nicenluc

Trådstartare
Min häst trivs troligen i stallet men miljön runt om på ridvägar är ganska stökig. Mycket trafik, cyklar, barn och människor i trädgårdar som hoppar studsmatta, klippet gräs/häck. Badar i pooler. Tvättar bilar, vattenspridare. Mycket andra hästar etc etc. Jag tror och hoppas att hon inte är så van vid allt sådant och att det borde lägga sig mens tiden
 
Hei,
Jeg har jobbet mye med min egen ridredsel som jeg hadde pga min hopphest som helst gikk på bakbena, og også med andre ryttere som er redde for ting. Jeg vil anbefale deg å ta hjelp av en mental coach som kan hjelpe deg med å finne verktøy som du kan bruke for å bryte din redsel, før den påvirker deg så du påvirker hesten din.

Vi mennesker må jobbe med vår egen psyke så vi kan være den rolige og trygge om hesten skaper seg pga uforutsette hendelser. Vi kan bruke verktøy som visualisering for å lære oss å gjenkjenne tankene som kommer og gjør oss redde før det går for langt. Vi må lære oss å bryte synapsene som skjer i hjernen så den kan bygge nye som leder oss til ro, mot og trygghet.

Du kan også finne ting som du kan tenke på som får deg til å le, som lettere bryter spenningen i en anspent kropp enn om man prøver å roe seg ned. Personlig tenker jeg på standup, nynne sanger som ligger type i toneleie kan fungere på noen...

Jeg håper du finner ut av det.
 

Liknande trådar

Hästmänniskan Gammal användare - nytt nick för att få helt utomstående åsikter på problemet, som inte grundar sig på inlägg jag skrivit tidigare...
2
Svar
31
· Visningar
4 601
Utrustning Vi har en shettis som min 8-åriga dotter börjat rida lite mera på nu. Tidigare har det varit väldigt sporadiskt men nu har intresset...
Svar
3
· Visningar
711
Ridning Jag har ett 7- årigt sto som jag ägt sen hon föddes. Hon har en del åsikter, humör och integritet och testar andra som ska hantera henne...
2
Svar
22
· Visningar
3 145
Övr.Hund Min tollare fyller 2 år i slutet av mars. Han är en underbar hund med mycket energi och glädje. Vårt (eller egentligen mitt) problem är...
2 3
Svar
50
· Visningar
4 335

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Reflexer
  • Julklapp till karateälskande 13 åring
  • "Könade" varor och andra specialindelningar

Hund, Katt, Andra Djur

  • Galgo
  • En av mina älsklingar :)

Hästrelaterat

Omröstningar

Upp