Ridskola utomlands

[abcd]

Hallu

Undrar vad folk har för erfarenhet av utländska ridskolor jämfört med svenska?

Själv slutade jag rida för 6 år sedan pga en knäskade och flyttade för 2 årsedan till vårt kära grannland Danmark. Dock blev det aldrig att jag tog upp ridningen förens för en vecka sedan.

Dock befinner jag mig inte i DK just nu, utan i Spanien (södra Spanien för att vara mer exakt) då jag har en termins utbyte med mitt universitet. Jag hade min första lektion i lördags och var väl förberedd på att som allt annat skulle även ridlektionerna vara lite mer oorganiserade än hemma. Betalar 55 euro i månaden (4h undervisning).

Och självklart hade jag rätt på den punkten.

1) Jag hade bokat en privat timme eftersom jag inte har ridit på sex år, dock visade det sig när jag kom dit, att eftersom de regnade, och de endast hade en paddock under tak så var privatlektionerna inställda (kanske hade varit läge att ringa mig och berätta det, visade sig under mina timmar där att många med privatlektioner dök upp, alltså man medelade dem inte att lektionen var inställd pga dåligt väder)

Dock blev jag erbjuden att rida med i gruppen kl 11 vilket jag tackade ja till.

2) Uppsittning: har alltid skett på medellinjen och på ridlärares order i SE "varsogoda att sitta upp, ut på spåret i höger varv, långa tyglar"

Uppsittning skedde i ja, något cirkelformat huller om bullerkaos och när man väl var uppe var det bara att gå ut på spåret...

3) Fokus på hjälper, teknik etc, då jag inte har ridit på mycket länge så tror jag ändå att jag blev satt i en ok grupp (då jag under detta halvåret bara vill komma igång med min ridning så att jag kan fortsätta mer seriöst i Dk till hösten, har glömt en hel del och självklart så kan jag inte ett enda hästrelaterat ord på spanska)

Men trors den långa pausen från ridantet så var det vissa saker som gnagde i min hjärna, minst en hästs avsåd till ekipaget framför, kommer man för nära lägger man en volt, förhållning (gah heter det så^^) och eftergift, du bestämmer, låt ite hästen gena i hörnen etc.

Det där med avstånd var väl ok, dock så ökade man farten och red om om man nu kom förnära, generellt sätt så ja, ligga tättpå ekipake etc vid omridning. Då jag förstod delar av det läraren sa (vi skulle sakta in, fatta galopp, ställa huvudens häst innåt på volten etc) så gavs det inga instruktioner om hur vi skulle göra det utan mer "hästens huvud in mot mitten" och om man skulle alltid rida på ett led, kom man förlång efter så uppmanades man att öka takten och korta av ännu mer i hörnen alt gena över banan på valfritt sätt.

Avsittning skedde såklart likadant som uppsittning i en stor hög innanför spåret.

Fick talat om för mig att min häst skulle in i stallet och alla saker skulle av.

Stort och fint stall (dock väldigt basic, sog dock privatstallet vilket var mer exklusivt) Hästarna stog på halm, och skulle bindas upp när man hanterade dem. Vad jag såg av utrustningen så var den ganska så gammal, men i gott skick. Alla hästar delade ryktsaker och jag var den enda ryttaren som borstade av min häst.

Generellt sätt blev jag posetivt överraskad av hästarnas skick. Många av dem var nog "typiska" ridskolehästar, lite skänkeldöva etcetc men. Alla verkade vara oskodda, vet inte varför men antar att det finns en bra anledning till det, alt att det är för dyrt. Dock existerar inte samma säkerhetstänk som i Sverige.

På lektionen efter mig var det en ponny som började skena, hoppade ut ur paddocken och ungen flög av.

Vad jag kommer ihåg från tiden på riskola i SE så skulla alla ekipage genast göra halt och stanna om detta hände och regel nr ett var: skrik inte.

Då detta var en liten tjej så började hon gallskrika, likaså några av hennes vänner, mamma och åskådare, och till en början fortsatte lektionen som vanligt.

Kan tilläggas att ridlärare och instruktörer red utan ridhjälm på anläggningen.

Så, berätta om era erfarenheter, några mer som rider/har ridit på ridskola i Spanien och några som har erfarenheter av Damnark?

Vill tillägga att jag absolut förstår att man inte kan ställa samma krav på en spansk ridskola då det är en annan kultur och man har en annan syn på hästhållning, något som jag tycker är viktigt att ha i åtanke.

 

[abcd]

Sv: Ridskola utomlands

Har sett att en del har varit inne och kollat, men inte skrivit något, så jag fortsätter väl att berätta om min tid på ridskola i Spanien.

(säg gärna ifrån om det är intressant eller inte, känner dock att jag väldigt gärna vill skriva av mig då mitt återupptäckande av ridnigen har tagit mig med storm, och ingen av mina vänner här har varken intresse eller kunskap om hästar)

Efter en riktigt jobbig vecka på universitetet med sömnläsa nätter so har resulterat i bortsovande av efterkommande dag somnade jag alldeles för sent i natt, men kom upp utan problem är klockan ringde 0830 i morse.

Tog bussen till stallet strax efter kl 10 och när jag strosade in på stallplanen en halvtimme senare var det redan full rulle.

Solen sken för första gången på två veckor (även Spanien har aprilväder), 25 grader i luften och lite småkyliga vindar blåste in från Sierra Nevada. Gick till kontoret för att lämna in min ”biljett”. På denna ridskola fungerar det på det viset att man köpet ett häfte med biljetter, vanligtvis fyra, som man lämnar in före varje lektion. Dock så står jag tillexempel bara uppskriven på ”lördag” men inte vilken tid (är lektioner mellan 10-14), så man kan väl säga att det är drop-in ridning. Som sagt, lämnade in biljetten, bytte om till mina nyinköpta jourdpush och shortchaps och begav mig ut i solskenet.

Området som ridskolan ligger på är ganska stort, i allt tror jag att det finns 4 stall, 2 privata, 1 ridskole stall som har både inne och uteboxar och ett för ”el poni club”, ponnyklubben som består av Shetlandsponnyer och midre ponnyer. Dit man man som föräldrar ta sitt barn, hämta ut en ponny och låta barnet åka häst ett tag, självklart utan hjälm.

Utöver stallen finns det tre normalstora (dressyrbanestora), en paddock under tak, en stor paddock där det bedrivs hoppnig och en rundkorall. En del av klubben är även ett ”Centro de Mascotas”, husdjurscenter direkt översatt där det finns lite marsvin, katten, hamstrar etc som barnen kan ta hand om.

Allt administrativt ligger i en länga längst ena paddocken, där finns kontor, shop och restaurang. Restaurangen serverar självklart både vin och öl, (vinkylen är inte att leka med) borden inomhus är täckte med vita dukar, och det serveras allt från chips och glass till trerätters hemmalagade menyer. Utanför ligger det en uteservering, med utsikt över hela området.
Jag anlände en stund innan min ridlektion så ställde mig i skuggan och kollade på en ryttare och has P.R.E, OMG, har hittills sett 5-6 P.R.E ryttare på området och jag kan inte mer ä att fascineras över deras hästar och ridstil. Finns även 2-3 P.R. E som går lektion, dock inte på min nivå..^^

Denna gången var vi något färre än förra gången (verkade som om många av dem som red i min grupp förra gången red kl 10 idag) och jag blev tilldelad en supersöt fux med genomgående bläs som hette Igor, skulle uppskatta han som liten D-ponny. Till skillad från hästen jag red förra gången var han väldigt frammåt och lyssnade bra på hjälperna, dock sköt han in bogen (gah har glömt vad man säger) i hörnorna och ville inte gärna ställas i nacken, dock lossnade det både för mig och han i slutet av lektionen.

Lektionen bestod av den del planlöst ridande i trav och galopp (med planlöst menar jag att vi inte hade någon uppgift att koncentrera oss på) Igor hade en mindre bekväm trav, och min svårighet med att komma ner i sadlen när vi satt ner i traven gjorde inte det hela bättre, galoppen däremot var hur fin som helst. Vi avslutade lektionen med att göra öppna i skritt och trav vilket gick bra och hoppade några språng på ett ca 30cm HÖGT hinder, känns som en lagom höjd att börja på igen, till skillnad från när jag var ponnyryttare utan personliga gräner för 6 år sedan känner jag nu att jag vill koncentrera mig på teknik och kontroll på hästen innan hindren höjs, det blir så mycket roligare då.

Det jag lärde mig under mina tidigare år börjar sakta men säkert att komma tillbaka reda efter 2 lektionen, min sitts är förvånansvärt bra, om man bortser från knät och ner, min skänkel är katastrofal i trav, kan inte hålla ner hälarna tillräckligt och glider in i stigbygeln, men men något ska man ju ha att jobba på.

Efter en snabb avskrittning blev vi uppmanade att duscha av hästarna då de flesta var rejält svettiga. Igor visade sig vara rädd för vattenslande och småtjejerna i min grupp (tycker det är ok att kalla dem småtjejer när dem är 13– och jag är 20+) var snabbt där för att hjälpa mig, på med högsta vattentrycket som var möjligt vilket resulterade i att Igor steppade ännu mer än tidigare, vilket i si tur resulterade i rätta tjejer som snabbt kastade ifrån sig vattenslangen(till Igors förskräckelse) och sprang där ifrån. Jag skällde lite på dem på spanska, troligen förstod dem lika lite som jag vad jag försökte säga, band loss Igor och gjorde ett nytt försök, med lägre vattentryck och lite småpauser tog processen ca 20 minuter innan vi var klara, men både han och jag verkade nöjda.

Lät han beta lite i solskenet innan jag ställde in honom i stallet och jag han inte mer än att hänga in grimman i sadelkammare innan jag hörde hovklapper och såg en rödbrun rumpa slinka runt stallhöret. Visade sig att dem hade glömt att berätta för mig att Igor tydligen är oerhört kompetent när det kommer till att öppna boxdörrar och därför ska hans box låsas på ett speciellt sätt. Dock övergav han sig ganska snabb och vi gjorde ett nytt försök.

Avslutade dagen med att ta en öl (självklart med tillhörande gratis tapas) i solskenet på uteserveringen och titta på en NH-clinic i några timmar som pågick i paddocken framför restaurangen.

Ser verkligen fram emot nästa lördag!

Oh btw, glömde mina hanskar hemma, och har aldrig tidigare haft skavsår av denna graden på mina fingrar, ca 2/3 av skinnet på båda ringfingrarna saknas, hade glömt hur förödande den kunde vara att rida barhänt^^

--> Kanske ska tråden flyttas till "Övrigt" hur gör man?

 

[Mabuse]

Sv: Ridskola utomlands

Jag har ridit på ridskola i England och Tyskland, och måste säga att svenska ridskolor håller otroligt mycket högre nivå, både vad gäller undervisning och hästmaterial.

I England red jag när jag var tonåring, det var hyfsat välorganiserat med en stadig grupp som red samma tid varje vecka. Hästarna var en salig blandning, några ponnyer, nån gammal jakthäst, en shire, osv. Jag minns inte att jag egentligen lärde mig så mycket under det året jag red där, hade hamnat efter min vanliga grupp i ridskolan hemma när jag kom tillbaka. Minns att de tyckte att detta med att hästarna skulle gå rätt, jobba med eftergift och i form som jag lärt mig hemma inte gällde där, de tyckte form och eftergift var något man kunde hålla på med om man ville, men inget som passade alla hästar. Inte överraskande att dressyrsporten inte är vidare stor i England, om man säger så.

I Tyskland red jag på en ridskola invid en större stad. En med svenska mått liten, privatägd ridskola, med kanske 8 ponnyer och fyra storhästar sammanlagt. Hästarna var en blandning här också: en travare, två halvblod, och ett fullblod. Ponnyerna var dels små shettisar, dels rätt fina tyska ridponnyer. Ridlektionerna kostade ungefär halva priset mot vad de gör hemma. Ingen vidare ordning, med svenska mått mätt: man bokade en ridtid i en grupp, betalade en månad i taget. När man kom dit frågade man någon vilken häst man skulle ha, olika varje gång, alla gjorde i ordning hästen på egen hand och gick till ridbanan på egen hand, och satt upp när och var det passade dem. Ingen gemensam lektion, utan alla gjorde vad de ville, ridläraren stod vid ena kortsidan och gav lite tips ibland. Generellt väldigt dåliga ridkunskaper, iom att man fick rida på egen hand hela tiden så lärde sig folk inte så mycket, de flesta kunde nästan inga rörelser i stil med skänkelvikning och liknande. Ridskoleägaren var dock hyfsat kunnig, och jag fick några nya tips jag kunde ta med mig hem till Sverige och min ridning hemma (ffa att rida med mycket mer ytterhjälper än vad jag var van vid). Storhästarna var väldigt lugna (läs: tröga) och hjälpdöva, de hade en som var lite mer som en "vanlig" häst, och den betraktade de som jättesensibel. På ridskolan hemma i Sverige hade vi tyckt att det var en snäll häst som kunde gå med nybörjare. Ponnyerna var lite olika sort, de jag red var väldigt unga (en treåring och en fyraåring), men väldigt mogna och vettiga för sin ålder, och finare (bättre gång etc) än ponnyerna på min ridskola därhemma. På den tyska ridskolan var jag med avstånd den bästa ridskoleeleven - inte för att jag är någon mästerryttare, utan för att det var jättebilligt att ha egen häst där, helinackordering med professionell beritt 3-4 gånger i veckan 20 minuter från innerstan kostade kanske 3-4000 kronor. Så de flesta som var lite mer intresserade köpte en egen häst, och sen red beridaren till den några gånger i veckan.

 

[Karre]

Sv: Ridskola utomlands

Jättekul tråd! Som "oberest" är det intressant att få veta lite om hur det fungerar i andra länder. Även om det precis som här är olika på alla ridskolor, så får man ju ändå ett hum om hur det fungerar.

 

[Dorinda]

Sv: Ridskola utomlands

När jag var yngre jobbade jag en sommar i england. Det var roligt men stor skillnad mot här. Skapligt oorganiserat och helt ok, hästarna verkade välmående och det var nyttigt att se en annan typ av hästhantering.

Sedan var jag på Irland i sommras och red 1 vecka. STOR skillnad mot här, fick rida supertrevliga hopphästar, som även var trevliga i dressyren, mjuka och öppnor i trav var iaf inga problem. Alla hästarna var pigga, glada, bra skodda och inga hade några dumheter för sig. Fanns lite lugnare hästar för mindre rutinerade ryttare. Undervisningen var av hög kvalitet och anorlunda mot i sverige, fokuset var på att ha ROLIGT. Lärde mig massor och min kompis som var med och inte hade hoppat mer än någar gånger innan hoppade dag 3 terränghinder på en meter med ett leende på läpparna

Behöver jag avslöja att jag snart ska tillbaka till Irland

 

[Vita_N_6520]

Sv: Ridskola utomlands

Nu har jag inte ridit på ridskola utomlands utan var bara på praktik ett par veckor så jag fick inte full inblick i verksamheten men överlag verkade det ok.
Hästarna var välridna (bättre än svenska generellt tror jag faktiskt) och lektionerna hyfsat organiserade. Personalen borstade och gjorde iordning hästarna inför lektion, tror att iaf ponnygrupperna var rätt stora.

Däremot var ju inte hästhållningen vidare bra. Nästan alla ponnyer var krubbitare/luftsnappare, det fanns en hage som vissa (ung?)hästar fick gå i ibland (2 och 2), annars gick storhästarna bara i skrittmaskin.
Vissa storhästar fick aldrig gå ut.
Ponnyerna gick upp i skogshagen på söndagar och gick där ca 1 dygn, övrig tid gick de i storbox med lite uteyta. 2 shettisar stod i en box innanför och fick varken se dagsljus lr blev ompysslade


Jag var på Irland btw.

 

[abcd]

Sv: Ridskola utomlands

Kul att folk har svarat

Haller med foregaende talare om att svenska ridskolor nog generellt haller en annan standard an utomlands, i vart fall nar det kommer till sakerhet och traning.

Hur var priserna for lektioner i England/Tyskland/Irland?

Har min nasta ridlektion pa lordag, vi far se hur det gar

 

[Mabuse]

Sv: Ridskola utomlands

England kommer jag inte ihåg, men i Tyskland var det ungefär halva priset mot vad det kostar hemma, typ 130 kr/timmen. Ridskolechefen trodde inte sina ögon när jag berättade att jag betalade det dubbla hemma, och trodde alla ridskoleägare måste bli jätterika i Sverige. Så är det ju inte riktigt, men den utbildning jag fått på en svensk ridskola skulle inte ha gått att få på en tysk ridskola, det fanns liksom ingen plan eller utvecklingsstege med ridningen för eleverna, utan mer att alla fick rida runt på sina villkor.

 

[Lillagoajag]

Sv: Ridskola utomlands

men den utbildning jag fått på en svensk ridskola skulle inte ha gått att få på en tysk ridskola, det fanns liksom ingen plan eller utvecklingsstege med ridningen för eleverna, utan mer att alla fick rida runt på sina villkor.

Det är ju lite märkligt, med tanke på att (min uppfattning iaf är att) tyskar är ganska duktiga på ridsport. Fast det är klart, det är kanske de som har egen häst som "blir något"?

*KL*

Intressant tråd. Flyttar snart till England och funderar smått på att ta up ridningen igen, dock är jag ju dressyrryttare...

 

[Magica]

Sv: Ridskola utomlands

Min uppfattning också

Hade en ridlärare som var beridare i Tyskland. När hon kom hem till Sverige igen var det en hel annan ridstil hon förespråkade och det var mer åt AR hållet. Så min uppfattning, och den är även nu, att den Tyska ridstilen är mer sätesridning än vad som lärs ut på de Svenska ridskolorna (läs mkt hand och skänkel)

 

[Mabuse]

Sv: Ridskola utomlands

Absolut att det finns många duktiga ryttare och mycket kunskap om ridning i Tyskland, men de har inte den ridskolekulturen som vi har. De tyckte det lät jättekonstigt och tråkigt när jag berättade att i Sverige så leder ridläraren lektionen, och att alla gör samma övning. I Sverige har ju ofta ridskolorna bilden att de tillhandahåller en utbildning, att man följer en viss utbildningsstege på ridskolan. Så var det inte i Tyskland, och om alla rider runt och gör sin egen grej, så blir det ju svårt att lära sig så mycket nytt. Det är lättare på sätt och vis när ridläraren hjälper till med att tänka ut lämpliga övningar, och hjälper en igenom dem. En annan konsekvens var att ridskoleeleverna generellt var rätt usla på att t ex rida bra vägar i hoppningen, att kunna göra saker exakt vid bokstäverna, att rida ridvägar korrekt, osv, eftersom det inte var något fokus alls på det i undervisningen.

Är man lite mer rutinerad så kan upplägget med enbart självständig ridning funka rätt bra, förståss, då kan man jobba med det som just den egna hästen behöver, och be om tips om man kör fast. Men om man inte är så duktig är det ju ofta svårt att göra något vettigt av helt självständig ridning. Som sagt, ridlärarens kunskaper var det inget fel på, och i grunden var det ungefär samma ridning som hemma. Jag upplevde inte att det var mer sätesridning än hemma - iofs var min vanliga ridlärare hemma i Sverige benhård med att man ska sitta, sitta, sitta på hästen, och få känslan att man sitter på bakbenen, och absolut ingen dragkamp i munnen. Skillnaden som jag upplevde det var framförallt detta med att i princip enbart rida på yttertygeln, jag var van vid hemifrån att ha ett jämnt stöd i både tyglarna hela tiden, och vända även med innertygeln, men min tyska ridlärare tyckte det var helt tokigt. Där skulle man svänga enbart för yttertygeln, och ha hela stödet där. Riktigt så har jag inte fortsatt att rida, men jag tog med mig att fokusera mer på ytterhjälperna än innerhjälperna, det är ett bra tips, tycker jag.

En grej som jag tyckte var lite rolig på plats i Tyskland var att man ju här i Sverige ibland (ganska ofta) hör att den tyska ridutbildningen är så otroligt mycket bättre, framförallt är de mycket petigare med sitsen, till och med så att alla som börjar rida får longeras ett år först, för att få en riktigt bra grundsits. Väl på plats kunde jag konstatera att absolut, alla nybörjare får börja med att ta longeringslektioner - men det är inte i första hand för att slipa sitsen, det är för att de ska kunna hålla sig kvar på hästen i alla gångarter. Och det behövs, eftersom det inte finns några nybörjarlektioner - nästa steg efter longeringen är att rida i en vanlig grupp, med helt självständig ridning i alla gångarter. För att det inte ska bli direkt livsfarligt är det ju bra om man åtminstone kommit så långt att man sitter kvar när hästen galopperar.

Överlag upplevde jag tysk ridsport som mindre breddidrott än i Sverige - som sagt var det rätt ovanligt som hobbyryttare att ha en egen häst som man både skötte och red själv, det vanliga var snarare helinackordering, och beridare åtminstone några dagar i veckan. En del hade beridare fem dagar i veckan, och red själva bara på helgerna - det skulle ju ingen kunna betala i Sverige. Det gjorde ju dels att man inte behövde kunna rida särskilt bra eller kunna särskilt mycket om hästar för att ha egen häst, dels att det fanns en stor arbetsmarknad för beridare av olika slag, som inte finns på samma sätt i Sverige.

 

[abcd]

Sv: Ridskola utomlands

Min uppfattning också

Hade en ridlärare som var beridare i Tyskland. När hon kom hem till Sverige igen var det en hel annan ridstil hon förespråkade och det var mer åt AR hållet. Så min uppfattning, och den är även nu, att den Tyska ridstilen är mer sätesridning än vad som lärs ut på de Svenska ridskolorna (läs mkt hand och skänkel)

Pa tal om ridstilar, snackade med en kompis fran universitetet (hon ar fran italien) och tydligen sa hade en av hennes vaninnor haft som argument for att itne ta lektioner har att "de lar ut den amerikanska stilen".

Har googlat lite och det enda jag har hittat (en arktikel) ar att man inte fokuserar pa att rida hasten i form (huvud). Stammer datta? Eller vad gar den amerikanska stilen ut pa?

Har markt att instruktorerna faktiskt inte rider hasten sa mycket pa tyglen som i sverige, utan hasten har en mer "rak" form i halsen om det nu ger nagon mening.

 

[Mabuse]

Sv: Ridskola utomlands

Den enda amerikanska stilen jag har hört talas om är i hoppning, är typ lätt sits och mycket följsamhet á la George Morris, men jag tror det var mer förr i tiden när det var större skillnad mellan USA och Europa.

Det låter lite udda att inte sträva mot att hästen ska gå med eftergift och jobba genom överlinjen?

 

[Badger]

Sv: Ridskola utomlands

Ridläger i England, väldigt roligt men annat fokus än i Sverige. På långritt kunde ledaren plötsligt ge sig av i fyrsprång utan förvarning (håll korta tyglar, rätt var det är sätter jag av, sa de). Galopperna var så snabba att man var tvungen att driva ponnyn för att hinna ifatt de framför och jordkokorna flög åt alla håll. (galopperna var tillräckligt långa för att man hann komma fram till strategi om avstånd och jordkokornas färdväg). Ridvägen kunde försvinna ned i en å, naturligtvis asfalterad hela vägen under vattnet . Fokus på lektion var på kontroll inte på dressyr. I Sverige red vi öppnor men fattade inte galopp från skritt och trav, i England red de tex bara öppnor i tantgrupp (med stång och bridong och hela altet, fick rida en gång i sådan). Däremot var det full kontroll på hästen, galopp från skritt o trav, lite högre hinder, terränghinder osv. Lektionsryttarna dök upp på helgerna enbart, de fick hästarna fixade av skötare som också jobbade helg. De stod med 5-6 sadlade hästar vardera på gården och ryttarna fick leta (inte helt illa tänkt säkert, nog lungt för hästarna med proffsig sadling i helgröran). Välskött coolt, proffsigt, fina hästar. Högt men annorlunda säkerhetstänk. Barbacka=farligt, falla av=direkt till kontoret och ifylld skaderapport på häst o människa. Ryggskydd vid terrängridning, det var längesedan och sådant fanns inte i Sverige. Självklart bar och restaurang.

 

[Badger]

Sv: Ridskola utomlands

Enstaka lektioner i Holland och Frankrike. Stall som här ungefär, utom baren och restaurangen med utsikt över ridbanan i Holland kanske (där alla drack en öl eller cola (i mitt fall, barn) efter passet). Finfina hästar i boxar, god kondition men kanske lite långhåriga ibland, roliga lektioner. Hinderuppställningar på rad där alla hinder hade olika höjd tex högt, mellan, högt, lågt, lågt... På lektionen i Frankrike var det bra mycket ryttare på lektionen, men herrn som var ridlärare vrålade på och det gick bra. En sak som verkade cool i Holland, o England, körkort på häst. De hade kort som de fyllde i beroende på vilken nivå man låg på. De i Holland som var riktigt duktiga och pålitliga kunde hyra häst, ta ut gäster, och galoppera på stranden. Lätt att få privatlektion för riktigt duktiga ridlärare, tex 30 min/60 min osv.

Aha, kanske skulle tillägga, de var ju uppenbarligen väldigt gästvänliga. Jag hoppade ju in på lektioner och privatlektioner osv när jag var gäst i länderna, mina värdar red i stallen och bara frågade om jag fick hänga med på deras lektioner och uteritter. Fick betala per tillfälle. Holländskaridläraren/na tryckte till med ngn översättning till engelska när de tyckte. Fransmannen var mest bara högljudd men andra eleverna översatte om jag inte förstod.

 

[Badger]

Sv: Ridskola utomlands

Det håller jag med om, fokuset på KUL! var större i både tantgrupp i Holland och på ridläger i England än det varit på ngn ridskola jag ridit på i Sverige. (Min nuvarande grupp är det iof lite fart i)

 

[Magica]

Sv: Ridskola utomlands

Ah okej då hänger jag med

 

[Magica]

Sv: Ridskola utomlands

Har varit på en veckas ridläger i Wales när jag var liten. Minns inte så mkt detaljerat mer än att alal hästarna stod i uppspikade spiltor ute på stallplanen dag ut och dag in. Ingen halm utan stod på cement marken. En ridledare som varje dag gick igenom lite regler innan vi red ut. Red ut varje dag, aldrig något i paddocken. Jag hade en fet ponny som vägrade gå frammåt så ridledaren red bredvid mig varje dag och piskade fram ponnyn... Annars enbart stora hästar med små barn (vi var väl 6-8 år).
Minns inte hur fodringar osv gick till. Men hästarna såg jag aldrig ute i någon hage iaf. Vi sov inte på plats utan fick bo med våra föräldrar.

Tja, inte dne roligaste veckan precis...

Red även en hel del på en ridskola, dock privat lektion, när vi bodde i England. Jag var ca 10 år då (är 29 nu). Hästarna stod i boxar men utan halm eller något annat underlag. Ingen ridning i någon paddock där heller, minns inte ens om där var någon, utan man red längs med ett järnvägsspår fram och tillbaka. Men hästarna var i gott skick. Där fick de gå ute iaf.

 

[tinyheart]

Sv: Ridskola utomlands

Åh vilken kul tråd!!
Jag pluggar i Polen... här är allt tillåtet! Ju mer pengar man har desto högre hoppar man.

Jag kollade på flera ridskolor på en fick jag lära mig att om man vill svänga till höger så ska man styra en häst genom att avgränsa den med högertygel och pressa med högerskänkel.. på en annan fick jag lära mig att foten ska hållas framför sadelgjorden...

det jobbigaste är att det är trendigt att utbilda barn att rida utan hjälm vilket oftast tillåts.. västar talar vi inte ens om här

Det är sällan som man grundutbildas av en ridlärare utan det är snarare en 12 åring som betalar sin lektion genom att longera dig...

ja nivån på ridskolorna här är låg tyvärr

 

[Rouise]

Sv: Ridskola utomlands

Jag rider på ridskola nu på irland.

Lektionerna är bra, gruppens storlek varierar så dom gånger vi är 10-12 st är såklar inte riktigt lika bra som dom gånger vi är 5-6 st, Men överlag är jag nöjd med kunskapen som finns att hämta hos ridläraren och upplägget för lektionerna.

jag gå i en hoppinriktad grupp, så det är markarbete och dressyr samt hoppning, finns även rena hoppgrupper, rena dressyr grupper etc på olika nivåer så det finns ett stort urval av grupper, och massor med lektioner att välja på.

Anläggningen är kanon, massor med hagar, två terrängbanor, ridhus, ridbanan, jättefina ljusa stall. Massor med personal så hästarna är alltid välrycktade boxarna är alltid välmockade, det är rent, snyggt, bra ordning, golvet är alltid sopat. De lägger nog mycket tid på att utbilda hästarna, vad jag förstår så rids hästarna av personalen på dagarna väldigt regelbundet för att funka som bäst på lektionerna på eftermiddaar/kvällar


Hästarna ser ut att må bra, alla är glada och trevliga, alla kan både hoppas och ridas dressyr vissa är riktiga kanonhästar, andra är helt vanliga hästar, det finns hästar som både är lätta och svåra att rida. ponnyer och stora hästar i alla olika raser och modeller. Hästarna säljs, lånas ut, köps in väldigt ofta så hästarna är inte i ridskoleverksamheten särskillt länge. Dom har även uppfödning själva, frågade nån gång hur många hästar det faktiskt fanns där och fick svaret mellan 30-50 hästar i ridskoleverksamheten beronde på när man frågade, ska man räkna med alla privathästar så är det fler på själva anläggningen.

En sak som jag personligen tycker negativt är att hästarna står på box hela vinterhalvåret.


Blev visst en halv roman detta!