Bukefalos 25 år!

Ridskoleridning

Djurjouren

Trådstartare
Jag har varit på ridskola och tittat och har en del funderingar. Det första eleverna gör när de hoppat upp på kusen är att börja bända ner huvudet på olika vis. Vissa vifftar småhastigt, vissa brutalsågar och visa bara låser fast hela armen i model aparmar. När hästen böjt ner huvudet och verkligen släppt bettet så verkar ryttaren ha nått sitt mål för då slutar kampen om var huvudet ska vara och hästen får lite munvila och går kvar med krök en stund innan den slår upp huvudet igen och hela karusellen börjar om. Jag har sällan varit i kontakt med ridskoleridning sen jag lärt mig av med min huvudfixering och därför har jag förträngt hur viktigt huvudhållningen tydligen är.
Varför är det så? Ryttarna har inte en chans i världen att få en korrekt sits så att de faktiskt KAN inverka på hästen för de är så fullt upptagna med handarbetet. Vissa hästar packade ihop sig rätt bra, de trampar in bakbenen så att många säkert luras att tro att de går i form men inte en enda fick med sig bäckenet.
Det är lite sorgligt att det är så här. Ridlärana verkar inte ha nått emot det för inte ett ord nämndes om en stilla hand.
Ni som är ridskoleridlärare, hur ser ni på det hela? Struntar man i det för att det inte är lönt att tjata? Eller för att ni inte vet bättre själv? Eller nån annan orsak?
Det är ju pinsamt för Sveriges ridframtid om alla ryttare lär sig rida på detta vis. Vet inte om fallet är annorlunda uppåt i landet men här nere i Malmö-Lund området så är det bändtekninken som gäller.
Och ni som rider på ridskolor, vad tycker ni om det hela? Varför är huvudet så viktigt? Har ni nånsin fått en förklaring på varför man inte ska göra så?
Är inte ute efter att kritisera ryttarna för det finns ju en lärare i mitteln på manegen som ska se till att lära folket rida, utan jag är intresserad av olika sätt att se på det hela.
 
H

Hästbiten

Hejsan! Jag håller fullkomligt med dig! Det är likadant här uppe i Göteborgs omr. Jag red på ridskola i sju år och jag tyckte det kändes helt fel att sitta och dra hästen i munnen. Efter de åren fick jag en egen häst och började då träna för en "riktig" tränare som lärde mig mer på en lektion än jag lärt mig på sju år på ridskola.
Jag förstår inte det alls varför ridlärare lär ut eleverna att rida med handen och inte koncentrerar sig på balans och sitsen som är så viktigt! Det är ju mycket viktigt att man lär sig sitta korrekt från början.
Tyvärr tycker jag att man ser mycket ryttare ute på tävlingar som sitter både snett och skevt och som bara drar ihop hästen med handen. När sen hästen släpper bettet totalt, då säger nån idiot på läktarn: Vilken fin häst, den går ju jättebra på tygeln!
Man blir så trött på sånt!!
Stackars hästar säger jag bara.... :cry:
 
C

chrisse

tja ridskolor är olika.
På den ridskolan jag lärde mig rida på kunde ingen ponny gå i form. Eller rättare sagt; inte många ryttare klarade av att få dem gå i form då de duktigare ryttarna red på hästarna istället.
Så jag har aldrig fått lära mig att arbeta en häst. det har jag kommit på själv med lite inspiration av western (där jag på min första lektion fick lära mig hur hästen skulle gå i en korrekt form).

Medans jag vet en annan ridskola där ponnyerna tävlas regelbundet i dressyr och hoppning och knatar omkring på de minsta ryttarna i en korrekt form "av sig själva"....

Många ridskolor är nog som du beskriver men inte alla och jag tror inte man kan säga att de flesta är si eller så.
Naturligtvis är det du skriver helt fel och ridläraren borde ifrågasättas. :smirk:
 
Jag tycker inte att man kan generalisera brister på alla ridskolorna och det tror jag inte du menar heller. Som ridskolefröken (nåja, föredetta numera) försöker väl vi att god ridning skall läras ut med tillhörande god sits,problemet som många har som inte rider med stilla hand är ju att mellandelen inte är stabil och den skall obönhörligen tränas upp! Att medvetet rida med mest hand är ett avskyvärt oskick som många gör och även jag gjorde.
Det är ett stort behov av fortbildning av ridskolornas instruktörer men alltför ofta har ridskolan inte råd att skicka iväg dem på vidare utbildning,min tränare brukaar säga att kunskap är en färskvara och jag är nödd att hålla med...
 

Djurjouren

Trådstartare
Absolut att man inte kan säga alla ridskolor, jag har ju bara sett dem i Malmö med omnejd och här är det så men det kansek är annorlunda i övriga landet?
 
B

**BORTTAGEN**

När jag red på ridskola så nämdes det inte ett skvatt om hästens form.
Man "åkte" helt enkelt av sin timma på hästryggen utan någon egentlig undervisning och med total avsaknad av engagering och intresse från vissa ridlärare...
 

Djurjouren

Trådstartare
Men att åka runt är i vart fall bättre än att bända sig runt. Åka runt har jag förståelse för för många rider ju för motionens skull och för att det är kul, men det är bända sig runt som inte gagnar vare sig häst eller ryttare, utan tvärtom.
 
M

Magdalena

"Aparmar" var en MYCKET bra beskrivning tycker jag. Precis så rider nästan alla på ridskolan i stan...
 
A

anne1

Jag är uppväxt på en ridskola i området som Djurjouren nämner. Fast där har jag fått lära mig att rida hästen på ett korrekt sätt. vI har även trevligt hästmaterial coh bra instruktörer. Men jag har varit runt på många klubbar i området, och vår klubb är minst sagt ett undantag...

Numera jobbar jag extra på en ridskola utanför Göteborg. VI har trevliga hästar som kan mycket, vi som undervisar har samma syn på ridning, vilket jag tror hjälper mycket. Mina elever, oavsett nivå, jobbar med att få en bra sits, sen kommer formen när ryttaren gör rätt.

Av erfarenhet från en del andra ställen här i trakten kan jag nog säga att det är många ridlärare som helt enkelt inte orkar engagera sig och säga till. Tyvärr.
 
Innan jag köpte egen häst red jag på ridskola i 11 år. I och med att jag flyttade så bytte jag även ridskola. Det jag idag inte kan förstå är att det inte är en enda instruktör som sagt till mig (eller ngn annan i min grupp) att man måste rida med sätet och benen. Benen bara hängde och så red man med handen, som många nämnde ovan.

Jag trodde verkligen att jag var duktig och att jag "kunde" rida, så jag gick och köpte mig en 4-åring. Jag kan ju säga, utan att överdriva, att jag trillade av så gott som varje dag när jag skulle rida hemma i skogen och på åkern.

Visst, det var kanske en läromästare jag skulle ha haft, men det fattade ju inte jag. Jag klarade ju av ridskolans unghästar...

I vilket fall som helst så lärde jag mig oerhört mycket på min unghäst, så det är ändå inget jag ångrar.

Lotta
 
Z

Zaskia

Ridskolan som jag är uppfostrad på , där förekom inte detta mycket alls, snarare fick de ryttare som ägnade sig åt den här typen av sågning en tillsägelse av ridläraren, nu verkar det som om de mer har övergått till att låta vissa hästar gå med halsförlängare och jag ser inget större fel i detta om varje häst får ha sin egen inställd på ett korrekt sätt, detta tror jag kan spara hästarnas ryggar, en inspänning som sviktar och ändå är stilla, en lugn extra hand. Den sågning du pratar om däremot tycker jag är fruktansvärd, barn lär sig uttryck som att, den ponnyn kan inte kröka på nacken... Vilket jag anser är hemskt, men som sagt, den ridskola jag ridit på som mindre hade inte den inställningen tack och lov.
 
nog är det mycket skit på ridskolorna. Och inte tror jag att strömsholm gör något för att förändra detta. Har sett ett bett som hästtandläkaren (torbjörn nånting?) tagit ur en sadelkammare där. Det bettet var tjockt som 4-5 vanliga...

Vet att på nån ridskola i värmland är det likadant. Har en vän vars sambo hör till trav-folket och när han såg hur hästarna gick undrade han om de inte skulle ha en sån där rulle under garnarcherna som en kallblod har! (vet inte vad rullen heter men det vet kanske du djurjouren?)
 
V

Vaccan

Håller fullständigt med .
Jag lärde mej rida ungefär sådär fast några resor värre ,men det vart ju jättejobbigt när jag var tvungen att lära mej rida på riktigt ,ibland tänker jag hur duktig jag borde vart om all tid jag slösat på snoddar och ridskolan kunde spenderats till att rida med känsla och utefter kunskap om både anatomi och kroppsuppfattning .
 
S

Sheltien

Känner så väl igen det där. Vet en jätte bra ungponny som lånades ut till ridskolan som kom hem och kunde inte gå i form längre. Huvudet for fram och tillbaka som helsike, ett ord, nersågad.

Ridlärarna måste lära eleverna att RIDA hästarna. Rida, rida, rida med hela sätet, skänklar allt. Inte sitta och såga.

En tjej red min häst idag och jag fick tjata på henne, still med handen, still med handen. Hon sågade inte men kramade med en hand i taget. Såg direkt att Exir började vicka på huvudet.

Man ser allt för ofta att tygeln är det som ryttare andvänder sej mest av.
 
V

veronican

Jadu, intressanta frågor du ställer. Finns nog tyvärr inga lätta svar/lösningar dock.

Jag känner en enorm frustration när jag nu tänker tillbaka på alla mina år som lektionsryttare (ca 10 år! började som 7-åring) och har fått inse att jag tyvärr lärt mig mycket av det du räknar upp. Inte så att det ordagrant sagts till mig att "nu ska du såga tills hästen böjer på huvudet", nej snarare "fånga upp i handen och rid med skänkeln fram till handen" och sen har man fått beröm så fort hästen krökt på nacken... :smirk: Som ung tonåring red jag i en tävlingsgrupp där det nästan blev "tävling" i vem som kunde rida flest hästar i form (i praktiken vem som kunde få flest hästar att kröka på nacken) och tjejen som alla trodde och tyckte red bäst hade en teknik (förstår jag nu efteråt) där hon låste hästens huvud med handen och sparkade sedan på tills de kapitulerade.

Vi fick väl så småningom hyfsat förklarat för oss att hästen inte bara ska böja på nacken för att "gå på tygeln", dock levde den fördomen i mig flera år. Nej så småningom fick vi veta att bakbenen måste vara med, men effekten blev att omedvetet lärde vi oss att med mycket ben så böjer hästen lättare på nacken.. typ.


Varför?
Tja du... jag tror inte bara man kan beskylla ridlärarna för ren okunskap, även om det med all säkerhet förekommer också. Det har nog även en hel att göra med att man gett upp hoppet . På min ridskola har man sällan haft ekonomi/tid nog att kunna rida till lektionshästarna regelbundet och hästarna har blivit stelare och stelare. En häst som inte ens en riktigt duktig ridlärare kan få till ärligt jobb under ett enda ridpass är det mer eller mindre omöjligt att begära att de mindre duktiga eleverna ska kunna arbeta korrekt.
Man har gett vika för omständigheterna och tyckt att okej, hästarna är ju iaf lite mer avslappnade när de glatt kröker på nacken, än när de såringer med huvudet i skyn och spänner sig, dessutom "är det ju alltid nåt" att de "åtminstone böjer på nacken".

Jag tror (TROR) att det är så mina knäppa omedvetna metoder att rida hästen i form har blivit till. Jag vill gärna att FÖRST ska hästen vara mjuk i handen, böja på nacken och bli lite bekvämare att rida, SEN kan jag börja aktivera bakbenen och försöka få hästen att jobba med hela kroppen.
Tyvärr funkar det ju inte så och det börjar jag äntligen få ur min skalle. För det har suttit långt långt i det omedvetna, har jag ridit en stel häst har jag omedvetet börjat framifrån, trots att jag VET (tack vare egna "efterforskningar") att ett ärligt arbete alltid ska börja bakifrån.

Så, har man stela hästar, kanske ridlärare som inte kan se när en häst "får med sig bäckenet" (JAg kan inte se det :( ..tror jag?) så blir det nog lätt att man kapitulerar och låter eleverna sitta där och krulla ihop hästarna och tro att de "rider hästen på tygeln". Tyvärr.

Har diskuterat detta med min nuvarande tränare som också är ridlärare på en sån här ridskola och hon skulle instämma precis med det du skriver, hon tycker det finns kanske 2 ridskolor i landet där ryttarna verkligen får lära sig rida en häst i form RÄTT.

Men ska man driva en ridskola som lär ut den svåra konsten att rida en häst helt korrekt i form måste hästarna hålla en hög standard, ridas av mkt duktiga instruktörer ofta och alla ridlärare på ridskolan måste utgå ifrån samma tankar och riktlinjer om vad som är Korrekt ridning. Min tränare brukar försöka förklara för sina duktigare elever att bara för att hästen böjer på nacken så går den inte på tygeln, men en del blir så förvirrade och förstår inte? Detta måste börja från grunden. Dessutom rids ju lektionshästarna av långt många fler nybörjare och mittemellanryttare som INTE kan rida en häst i form alls, de är på helt andra stadier och där lär sig hästarna gå på ett visst sätt för att orka, det "sättet" är sällan det som egentligen främjar deras kroppar och hållbarhet.
Det är inte det lättaste att genomföra en "bra" ridskola i praktiken, tyvärr. :(

Jag önskar det kunde ändras, men många instruktörer har nog antingen gett upp de drömmarna eller så TROR de verkligen att hästen arbetar rätt.
 
det har väl aldrig lärts ut på strömsholm att man ska såga hästarna i munnen???

varför är det ingen som säger till då?
hade en ridlärare uppskattat om publiken säger ifrån när ne häst uppenbarligen är totalt missnöjd med sin ryttare?

var på Hippologum i Umeå o kikade på en nybörjar lektion. av 10 ryttares å var det en som red någotsånär, resten ryckte i munnen, skrek åt hästen att "trava då!" drog i tyglarna när de skulle öka tempot, 50 % hade spö!!

Hur kan man tillåta en som inte ens kan hålla handen stilla att få ha ett spö???? Och de använde de flitigt.

Ridläraren sa inte ett negativt ord, bara bra och så ja, när nån piskade igång sin häst som gick lite trögt..givetvis pga att tjejen drog den i munnen i varje steg ..

Varför ska inte alla få en chans att lära sig respekt och god hästhållning på en rid-SKOLA

ingen annan skola strävar väl efter att ge föräldrar valuta för pengarna, det är väl eleverna och hästarna som ska vara viktigast???

Jag skulle aldrig klara av att vara ridlärare, har asolut inte tålamod att se hästar plågas för att nån ska lära sig rida.

/jenny
 
det kommer ge halta hästar och ömma ryggar. en halsförlängare på en häst utan ryggmuskler ger en enormt framtung häst som överbelastar mera än om den har huvudet högt upp som vanligt..en ridskole häst måste oxå kunna kompensera den dåliga sitsen en nybörjare har..

ärligt: du menar inte att en halsförlängares om rycker hästen i munnen var gång den snubblar, hoppar, drar upp huvudet eller hostar osv gör att hästen går i form?

ärligt??
 
K

Kiddo

"Back in the day" när jag red på ridskola (i Lund) så tjötade min ridlärare (utbildad på Strömsholm, f.ö.) om sitsen, o.s.v. Det var inget rida med nävarna där, utan korrekt sits skulle det va', och det skulle arbetas med skänklar och sits. Händerna långt ner, armarna utmed kroppen, och stilla med nävarna. Håll i framvalvet, om nödvändigt. Inget rycka och slita! Huvudet var inte viktigt. - Red man som vi blev lärda, så gick hästen (f'låt, ponnyn) så fint ändå.

Det var sju år sedan. Slutade efter att ha ridit i MINST fyra år. Nu är jag nybörjare igen, och det jag har lärt mig sitter kvar, har jag märkt. Har ännu inte ridit (två första lektionerna var teori - nästa vecka ska vi rida), men blir påmind när jag ser andra lektioner, och ser direkt vad som inte görs rätt (tyvärr har de lektioner jag sett inte haft turen att få den läraren jag hade). Jag lärde mig också - eller det föll sig kanske naturligt - hur man har hand med hästar, och det sitter också kvar. Min ridlärare från "back in the day" ska ha en eloge! Hon var sträng, men rättvis och mycket trevlig, och hon har verkligen lagt en ordentlig grund för mig att stå på, nu när jag börjar igen och siktar mot stjärnorna. ;)

Min nya lärare är en riktig gammal räv som gissningsvis har jobbat MINST 50 år inom yrket. När jag tänker tillbaka på de lektioner med honom som jag tittade på, så kommer jag ihåg honom som sträng och nogrann. Dock inte för dens skull elak, hemsk, eller tråkig. Tvärtom. Han är en riktigt trevlig prick! Mycket karismatisk och hjälpsam, om än lite tuff. Ska det ridas, så ska det göras ordentligt och riktigt, och jag vet att han kommer att kunna hjälpa mig bygga vidare på den grund som lades för så många år sedan, fast nu på stor häst.

Jag babblar här... Ivfsh., så ser jag "where you're coming from" (drar mig till minnes ponnyhoppningen på Strömsholm i somras), men det finns guldkorn här och var... :)
 
Jag har ridit lite till och från på ridskola men aldrig gillat den ridningen.
Nu har jag kommmit till ett nytt stall och var lite sugen på att börja rida lektion igen. Men 5 minuter räckte för att få mig att må illa och bestämma mig för att inte rida några lektioner där. Fem av tio hästar hade halsförlängare eller annan hjälptygel, en av hästarnas skritt var tydligt hindrad av halsförlängaren :mad:

Det där med att såga och dra ner huvudet känner jag väl igen. Det är inte kul att se ryttare som är glada och stolta över hur hästen går när den tydligt är nerdragen på tygeln och ihoptryckt.
Önskar att jag kunde hitta en vettig tränare någongång. Nu nöjer jag mig att skritta ut i skogen, det är trots allt bättre än ridskoleridningen. :)
 

Liknande trådar

Ridning Jag är 25 år gammal och har haft ett stort hästintresse hela livet.Började rida på ridskola i 6-årsåldern och red en gång i veckan tills...
Svar
13
· Visningar
1 203
Western I höstas började jag rida efter femton års (!!! vart tog tiden vägen?) uppehåll. Valet blev då att börja på en ridskola med...
Svar
4
· Visningar
948
Hästmänniskan Jag har en fundering. Jag skaffade en medryttare till vårt sto som stått med dräktig och haft föl innan. Så vi letade medryttare då jag...
3 4 5
Svar
91
· Visningar
8 770
Ridning Hej! Jag har ett sto på åtta år som jag haft i ganska precis två år. Innan jag köpte henne hade hon haft fem hem på tre år och lärt sig...
2
Svar
21
· Visningar
3 324

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Mata småfåglarna
  • Magnussons vuxen /spannmålsfria?

Hästrelaterat

Omröstningar

Upp