- Svar: 99
- Visningar: 6 448
En del länder har infört ridstopp, i Nyköping gick överläkare på ortopedkliniken i helgen ut och sa att man inte bör rida på grund av skaderisken. Vad tycker ryttarna själva?
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Står en häst tillräckligt länge eller är sjuk, så tappar den ju kondition. Då har man inte det problemet.Oavsett energi så ska en häst inte vara en skaderisk för den som hanterar den. Vad gör man då om något sker så den blir stående ett tag liksom? Boxvila? Buköppning? Att alla hästar är olika är en sak, men njae, det där köper jag inte. Jag vet mer än väl hur det är att ha en koko häst i andra änden av repet och har ryggat ut min till paddock/hage mer än en gång för att hon håller på att ha ihjäl sig själv och alla runt henne, men hon har fått lära sig. Min erfarenhet är också att det är en ganska kort period efter plötslig avställning som det kryper i skinnet på dem, så länge de går i vettiga hagar. De flesta hästar vänjer sig efter en tid med stillastående, annars hade det ju aldrig funkat med konvalescenter t.ex.
Vi har ännu inte fått några direktiv som säger att vi ska stänga, tvärtom ska barns idrotter så långt det är möjligt hålla igång. Vi tänker som alltid på säkerheten.Hur gör ridskolorna? Om man inte ska rida i nuläget på grund av skaderisken så måste ju alla ridskolor stänga ner. Personligen hade jag varit mer orolig för att smittas av Corona av ngn i stallet än att ramla av hästen om jag varit ridskoleeyttare.
Fast vänta en sekund här, har du källa på detta?Skaderisken i hanteringen är mycket större än vid ridning.
Det beror på vad man menar med onödiga risker och tänka lite extra. Vi kan helt enkelt inte undvika allt och vissa risker tar liksom ut varandra. Det finns risker med inaktivitet och att undvika alla kontakt med omvärlden också, så jag tar risken att gå ut och röra på mig och att ibland kommunicera med folk fast jag kanske stukar foten eller öka risken att bli smittad när jag inte totalt minimerar alla kontakt med andra. I många länder anser man det en onödig risk att lämna lägenheten/huset utan ärenden som att handla eller gå till apoteket.Att undvika onödiga risker och tänka till lite extra är väl inte detsamma som att sluta leva?
Det beror väl på vad ’som vanligt’ innebär Jag tror att vi har väldigt olika referensramar här.Fast vänta en sekund här, har du källa på detta?
Den statistik jag sett säger inte detta, utan tvärtom, de allra vanligaste olyckorna innefattar fall från hästen.
Jag håller med om att riskminimering kan se olika ut och hoppas att alla tar sitt ansvar att göra en riskbedömning utifrån sin situation och sina hästar (eller vad man nu håller på med). Däremot tycker jag att man ska vara försiktig med att prompt hävda sin rätt att fortsätta som vanligt.
Du svarade inte på min fråga?Det beror väl på vad ’som vanligt’ innebär Jag tror att vi har väldigt olika referensramar här.
De hästar som jag ibland ser vissa rida skulle jag aldrig i livet sätta mig på - Coronatider eller ej, medan för dessa ryttare det ju är ’det vanliga’. Jag har ramlat av min häst en gång på 3 år ( unghäst) och det var när hon blev ordentligt skrämd av en flock kor. Jag kommer rida ’som vanligt’ eftersom jag bedömer risken att bli skadad som mycket låg, men jag kan ju undvika att rida förbi just en kohage med ystra kor i dessa tider. Hjälm och väst har jag alltid och kommer att ha även nu.
Rätt ska vara rätt - bland de som sökt sjukhusvård så är ridolyckorna lite vanligare:Fast vänta en sekund här, har du källa på detta?
Den statistik jag sett säger inte detta, utan tvärtom, de allra vanligaste olyckorna innefattar fall från hästen.
Jag håller med om att riskminimering kan se olika ut och hoppas att alla tar sitt ansvar att göra en riskbedömning utifrån sin situation och sina hästar (eller vad man nu håller på med). Däremot tycker jag att man ska vara försiktig med att prompt hävda sin rätt att fortsätta som vanligt.
Jag har sett statistik (nu kan jag inte skaka fram en källa) men då var det iaf i samband med utsläpp och lastning det hände mest människoolyckor.Du svarade inte på min fråga?
Jo, det förstår jag att det är så, men tycker att det är oroväckande att aveln gått i en sån riktning och att det anses vara okej och normalt... Men det är ju egentligen en annan diskussion. Jag håller på med en ras där hästarna kan vara fullt tävlingsavlade på hög nivå, men ändå hanteras av barn under viloperioder - för att man är noggrann med det i aveln också. Så det går ju att kombinera.@Hedinn
Det varierar naturligtvis från häst till häst men många tävlingshästar är så prestationsavlade idag att de är riktiga abetsmyror. Har ett sto på 23 en fd tävlingshäst och hon har sådan energi att hon blir farlig om hon inte går på två dagar. Hon är inte dum men liksom spritter i kroppen på henne. Hon skulle dessutom inte hålla om jag ställde av henne. Så hon hålls igång på lite lagom nivå.
Självklart tycker jag att man kan sänka risknivån genom att rida mycket markarbete och hoppa på en lägre nivå, men att ställa av hästarna helt tror jag inte alls på. Det får man igen med mycket mer svårhanterliga hästar.
Jag håller inte med om den där månaden. Tror det för de flesta är oundvikligt att vid något tillfälle få "stillestånd" på en häst i full kondition. Antingen pga skada, pga omständigheter hos ryttaren, pga underlag/väder eller bara något så enkelt som en tappsko. Om alla hästar skulle balla ur och bli livsfarliga monster efter ett par tre dagar utan träning skulle ridning nog vid det här laget vara typ förbjudet av allmänpreventiva skäl. Efter många år med jobb i stall har jag hittills inte stött på en enda normalfungerande, väluppfostrad tävlingshäst som blir en skaderisk vid normal hantering. De som är livsfarliga att leda till och från hage är liksom det alltid, pga uppfostran, och inte pga energi. Jag har själv en häst som skulle kunna springa tills hon dog typ, henne måste jag alltid se till att "blåsa ur" på lina efter några dagars lugn och ro - men det är ju för att inte riskera att slå ihjäl mig när jag rider. Hade hon betett sig så till och från hagen hade vi nog blivit utslängda ur stallet (och jag hade som ägare skämts ihjäl).Står en häst tillräckligt länge eller är sjuk, så tappar den ju kondition. Då har man inte det problemet.
Det ser man på ridskolehästarna - har de vilat tre dagar så sitter ryttarna löst på många av dem. När de kommer hem från långsemester på sommarbetet är det ingen av dem som har energi att bocka.
Så har man en häst i full kondition, även om den är snäll, så får man ställa av den en månad minst, eller inte alls, om man vill minimera skaderisken.
Det finns ju olika nivå av olyckor också. En bruten tå, vrickad handled och annat kanske man inte behöver uppsöka akutvård för idag (även om man kanske skulle göra det i normalfallet). I Stockholm spår de ju att intensivvårdsplatserna inom kort kommer vara fyllda, och det är ju främst allvarligare skador vi verkligen behöver undvika. Och de tror jag nog (även om jag gissar totalt, samt baserat på min omgivning och personliga erfarenhet) främst sker i ridsammanhang.J
Jag har sett statistik (nu kan jag inte skaka fram en källa) men då var det iaf i samband med utsläpp och lastning det hände mest människoolyckor.
Vem har sagt något om livsfarligt monster? Normal häst med lite överskottsenergi som det är dumt att sätta sig på, snarare. Om man inte är väldigt sadelfast. Och alla är ju inte det.Jag håller inte med om den där månaden. Tror det för de flesta är oundvikligt att vid något tillfälle få "stillestånd" på en häst i full kondition. Antingen pga skada, pga omständigheter hos ryttaren, pga underlag/väder eller bara något så enkelt som en tappsko. Om alla hästar skulle balla ur och bli livsfarliga monster efter ett par tre dagar utan träning skulle ridning nog vid det här laget vara typ förbjudet av allmänpreventiva skäl. Efter många år med jobb i stall har jag hittills inte stött på en enda normalfungerande, väluppfostrad tävlingshäst som blir en skaderisk vid normal hantering. De som är livsfarliga att leda till och från hage är liksom det alltid, pga uppfostran, och inte pga energi. Jag har själv en häst som skulle kunna springa tills hon dog typ, henne måste jag alltid se till att "blåsa ur" på lina efter några dagars lugn och ro - men det är ju för att inte riskera att slå ihjäl mig när jag rider. Hade hon betett sig så till och från hagen hade vi nog blivit utslängda ur stallet (och jag hade som ägare skämts ihjäl).
Hur gör ridskolorna? Om man inte ska rida i nuläget på grund av skaderisken så måste ju alla ridskolor stänga ner. Personligen hade jag varit mer orolig för att smittas av Corona av ngn i stallet än att ramla av hästen om jag varit ridskoleeyttare.
+1 på den. Vi fick förmånen att låna en gammal räv till dottern som gått de högsta klasserna. Tyvärr blev det ju inga tävlingar och vi vet ju inte hur länge ponnyn får vara fräsch. Men den dagen tävlingarna kommer igång igen vill vi ju inte stå med en avställd 24åring där det kanske blir problem att rida igång han. Vi håller igång som vanligt och jag tänker inte heller känna skam om dottern åker av och belastar sjukvården. I så fall kan man ju inte gå ut alls.Mina tränares ridskola kör på som vanligt, knappt något bortfall av elever.
De har fullt upp med privata träningar, tävlingsryttarna passar på att träna extra mycket istället.
Jag ska åka och träna terräng i morgon, alla grupper är fulla så intresset är på topp fortfarande.
Förhoppningsvis får vi börja tävla så småningom om igen och så är det ju lagom kul att börja från noll pga avställd häst.
Det finns ju olika nivå av olyckor också. En bruten tå, vrickad handled och annat kanske man inte behöver uppsöka akutvård för idag (även om man kanske skulle göra det i normalfallet). I Stockholm spår de ju att intensivvårdsplatserna inom kort kommer vara fyllda, och det är ju främst allvarligare skador vi verkligen behöver undvika. Och de tror jag nog (även om jag gissar totalt, samt baserat på min omgivning och personliga erfarenhet) främst sker i ridsammanhang.