Röntga små raser innan de går i avel (utbruten från Oseriös avel 2019)

[Maniac123]

Satt och pluggade tidigare idag och då stod Dalmatiner med som en av riskraserna för DCM (förutom Dobermann, Irländsk Varghund, Grand Danois mfl). Så det verkar ju ändå vara rätt förekommande om det till och med nämns i en textbok (från 2019). Dock kanske vanligare bland amerikanska linjer (det var en amerikansk bok)?

Har inte så mycket koll på de amerikanska linjerna om jag ska vara ärlig, förekomsten av de linjerna är i princip obefintlig i Europa.

Första gången som den svenska rasklubben tog upp DCM var 2015. Man kallade till konferens och presenterade ett omfattande arbete där man hade kartlagt drabbade linjer. Enligt mig ett mycket bra arbete. Tyvärr kände en eller ett par uppfödare sig uthängda och hotade med att anmäla klubben för förtal. Efter den så lades locket på i princip och inget mer hände förrän i år, då man har börjat prata lite försiktigt om det igen. Man har tagit med hjärtfel i RAS som uppdaterades 2018, men det finns ingen strategi för hur man ska förhålla sig till hjärtfel och avel mer än att hundar som misstänks ha avlidit pga hjärtfel bör obduceras och drabbade individer ska rapporteras till rasklubben.

Det innebär ju dock inte att problemen inte har funnits eller finns. Jag har personligen hela tiden tagit allvarligt på hjärtfelen. Kollar man försäkringsbolagens statistik så är dalmatiner överrepresenterade. Det är definitivt ett problem i rasen. Fick jag det att se ut som att jag nekade det så var det inte meningen

 

[Malibu_Stacy]

Har inte så mycket koll på de amerikanska linjerna om jag ska vara ärlig, förekomsten av de linjerna är i princip obefintlig i Europa.

Första gången som den svenska rasklubben tog upp DCM var 2015. Man kallade till konferens och presenterade ett omfattande arbete där man hade kartlagt drabbade linjer. Enligt mig ett mycket bra arbete. Tyvärr kände en eller ett par uppfödare sig uthängda och hotade med att anmäla klubben för förtal. Efter den så lades locket på i princip och inget mer hände förrän i år, då man har börjat prata lite försiktigt om det igen. Man har tagit med hjärtfel i RAS som uppdaterades 2018, men det finns ingen strategi för hur man ska förhålla sig till hjärtfel och avel mer än att hundar som misstänks ha avlidit pga hjärtfel bör obduceras och drabbade individer ska rapporteras till rasklubben.

Det innebär ju dock inte att problemen inte har funnits eller finns. Jag har personligen hela tiden tagit allvarligt på hjärtfelen. Kollar man försäkringsbolagens statistik så är dalmatiner överrepresenterade. Det är definitivt ett problem i rasen. Fick jag det att se ut som att jag nekade det så var det inte meningen

Nej du fick det inte att se ut så alls! Jag var bara mer intresserad då jag vet att du nämnt DCM inom din ras förut, och nu kom den upp som en överrepresenterad ras för just DCM tillsammans med de andra lite mer kända raserna inom DCM så att säga.
Tråkigt när uppfödare tar sådant personligt, det är ju för rasens bästa liksom. Inte så kul att ha hundar som riskerar att falla ihop och dö knall fall direkt

 

[Sleepan]

Jag håller inte med dig. Flera av de mest framgångsrika när det kommer till kvalité i min ras lever på sina uppfödning.

Sen kan jag upplysa om att det är svårt att få testa och rönga friska hundar i Sverige. Jag ville bla ryggröntga två uppfödningar i samband med HD/ED-röntgen men alla kliniker här omkring nekade. De ville inte utsätta en hund för onödig strålning och deklarerade att de bara röntgade vid misstanke om skada, om hunden hade en anatomi som utgjorde risk eller om hunden skulle i tjänst.

Men vad drygt? Min hund har Spondylos vilket upptäcktes av en slump. Därav vill jag gärna röntga rygg i samband med HD/ED (är väl inte säkert spondylos ses så tidigt iofs, men känns ju smidigt att göra samtidigt) när nästa hund ska röntgas. "Här omkring" är ju samma för mig som dig så det var ju lite drygt...

 

[Wingates]

Men vad drygt? Min hund har Spondylos vilket upptäcktes av en slump. Därav vill jag gärna röntga rygg i samband med HD/ED (är väl inte säkert spondylos ses så tidigt iofs, men känns ju smidigt att göra samtidigt) när nästa hund ska röntgas. "Här omkring" är ju samma för mig som dig så det var ju lite drygt...

Har inte varit problem att ta plåtar på rygg samtidigt, då ligger ju hunden ändå på bordet så.
Men det är kanske olika uppe hos er.

 

[Sleepan]

Har inte varit problem att ta plåtar på rygg samtidigt, då ligger ju hunden ändå på bordet så.
Men det är kanske olika uppe hos er.

Bra, håller tummarna för att det blir så för mig med. Äger inte ens nästa hund än så behöver egentligen inte fundera på det på ett bra tag

 

[Fetaost]

Men vad drygt? Min hund har Spondylos vilket upptäcktes av en slump. Därav vill jag gärna röntga rygg i samband med HD/ED (är väl inte säkert spondylos ses så tidigt iofs, men känns ju smidigt att göra samtidigt) när nästa hund ska röntgas. "Här omkring" är ju samma för mig som dig så det var ju lite drygt...

Jag har alltid röntgat i Partille men de ville inte ta ryggen samtidigt så då ringde jag runt. När svaret blev samma hos de andra som är bra på HD/ED-röntgen åkte jag ändå till Partille. Jag vill ju också få gjort röntgen på en bra klinik.

 

[snorp]

Vad konstigt att de nekat att ta en bild på ryggen också. När Minn röntgasde höfter och armbågar bad jag om en bild på ryggen också och det var inga som helst problem. Visserligen en annan del av landet.

 

[Sleepan]

Jag har alltid röntgat i Partille men de ville inte ta ryggen samtidigt så då ringde jag runt. När svaret blev samma hos de andra som är bra på HD/ED-röntgen åkte jag ändå till Partille. Jag vill ju också få gjort röntgen på en bra klinik.

Ja precis, har för mig att du tipsat mig om Partille och det är också där jag röntgade min hund och är jättenöjd med upplevelsen. Så det är ju synd.

 

[Hedinn]

Brutit ut diskussionen kring röntgen/kolla upp sjukdomar innan man avlar.

/Mod

 

[Red_Chili]

Det finns också vissa nackdelar med att kolla "mer än vad som behövs" - när folk börjar kolla det som inte är relevant.

Tex så finns det nu en önskan från salukins rasklubb om att ultraljuda hjärtat på salukis som ska gå i avel, för när det väl dyker upp problem hos hundarna så är det ofta just hjärtfel. Jättebra tycker jag, och nu även de flesta andra. Ett fåtal går mentalitetsbeskrivningar (börjar bli vanligare) och en och annan röntgar höfter.

Vad som inte går att testa för (vad jag vet) men som också finns inom rasen är autoimmuna sjukdomar. Där gäller det att läsa på, prata med folk och bli väl insatt i rasen för att ens ha en chans att undvika de sjuka hundarna... Och såklart undvika matadoravel samt avel på unga hundar.

Sedan om jag förstått det rätt så dök det upp en hund som dog av någon typ av nervsjukdom, en sjukdom som inte ens är ärftlig alla gånger, men som det går att testa hundarna för. Vips kan uppfödarna testa om hundarna är anlagsbärare för det här (hittills har jag bara sett att alla testade är fria) och då gå ut med "Åh, titta vi hälsoundersöker våra hundar, vi är sååå seriösa!" och framstå som jättebra, men kan då låta bli att prata högt om tex autoimmuna sjukdomar som är en av de saker vi borde prata mest om inom rasen men som få vågar nämna. Med andra ord ett mycket effektivt sätt för att flytta fokus, för den som vill det.

(Obs: jag säger inte att alla som testar sina hundar för irrelevanta saker försöker flytta fokus, jag bara säger att det är lätt att göra det och att jag pga det blir väldigt skeptisk)

 

[em-pirre]

Det finns också vissa nackdelar med att kolla "mer än vad som behövs" - när folk börjar kolla det som inte är relevant.

Tex så finns det nu en önskan från salukins rasklubb om att ultraljuda hjärtat på salukis som ska gå i avel, för när det väl dyker upp problem hos hundarna så är det ofta just hjärtfel. Jättebra tycker jag, och nu även de flesta andra. Ett fåtal går mentalitetsbeskrivningar (börjar bli vanligare) och en och annan röntgar höfter.

Vad som inte går att testa för (vad jag vet) men som också finns inom rasen är autoimmuna sjukdomar. Där gäller det att läsa på, prata med folk och bli väl insatt i rasen för att ens ha en chans att undvika de sjuka hundarna... Och såklart undvika matadoravel samt avel på unga hundar.

Sedan om jag förstått det rätt så dök det upp en hund som dog av någon typ av nervsjukdom, en sjukdom som inte ens är ärftlig alla gånger, men som det går att testa hundarna för. Vips kan uppfödarna testa om hundarna är anlagsbärare för det här (hittills har jag bara sett att alla testade är fria) och då gå ut med "Åh, titta vi hälsoundersöker våra hundar, vi är sååå seriösa!" och framstå som jättebra, men kan då låta bli att prata högt om tex autoimmuna sjukdomar som är en av de saker vi borde prata mest om inom rasen men som få vågar nämna. Med andra ord ett mycket effektivt sätt för att flytta fokus, för den som vill det.

(Obs: jag säger inte att alla som testar sina hundar för irrelevanta saker försöker flytta fokus, jag bara säger att det är lätt att göra det och att jag pga det blir väldigt skeptisk)

Jag ser inte alls hur det hör ihop. De som döljer och ljuger gör det oavsett. Att på nåt sätt mena att testande kan vara dåligt just pga det känns lite långsökt på nåt sätt.

Men jag vet vilken typ av uppfödare du menar. Det finns ju en hel drös bara inom vinthundsaveln och säkerligen ser det likadant ut bland andra raser.

 

[Tuggben]

Nej jag anser inte att man ska genomföra hälsotester på någon ras "bara för att". Hälsotester ska genomföras för att kunna ge möjligheten att sortera bort djur ur avel om djuret är bärare av en defekt/hälsoproblematik som förekommer i rasen. Hälsotester ska alltså vara ett verktyg i avelsarbetet för att kunna styra bort defekter.

Ex så anser jag det vara befogat att rönta HD/ED på raser där detta är ett problem (vanligen medelstora till stora hundar där vissa raser är mer utsatta än andra). På samma sätt anser jag att man bör undersöka för patella i raser där detta är ett problem (vanligen mindre raser). Osv osv.

Att undersöka stora hundar för patella är lika meningslöst som att HD/ED röntga små raser där problemet inte förekommer eller där hunden inte lider om det skulle förekomma.

I mitt tycke är det ett större problem att många raser avlas utan någon form av etablerad mental utvärdering (MH, BPH). Detta eftersom en mentalt instabil hund faktiskt blir ett riktigt problem i vardagen, både för ägaren och för hunden själv samt i förekommande fall även för allmänheten. Dessutom riskerar man att urvattna rasen om rasstandaren inte följs. I min ras (dvärgschnauzer) ska en viss grad av reservation finnas med. Man vill alltså inte ha en dvärgschnauzer som är som en labrador när det kommer till att hälsa på främlingar, osv. Sen finns det tyvärr skitkennlar som medvetet avlar på sådana hundar, två riktigt stora sådana i Sverige tyvärr. Det gör mig ledsen

I övrigt gäller att hundar som är drabbade av i rasen förekommande sjukdomar inte ska användas i avel. Min egen ras ex löper ökad risk för urinstenar. Hundar som haft urinsten ska därför inte användas i avel. Den ena av mina två hundar har problem med både mage och hoppsasteg. Även om han mentalt är väldigt rastypisk och trevlig samt exteriört mycket fin (han går bra på utställningar) så skulle jag ALDRIG sätta honom i avel, aldrig nånsin. Avelsbasen är tillräckligt stor i min ras och jag vill inte medverka till att sprida sjukdomar i linjerna för det är sådant på sikt som förstör en ras.

 

[Sol]

Jag håller inte med dig. Flera av de mest framgångsrika när det kommer till kvalité i min ras lever på sina uppfödning.

Sen kan jag upplysa om att det är svårt att få testa och rönga friska hundar i Sverige. Jag ville bla ryggröntga två uppfödningar i samband med HD/ED-röntgen men alla kliniker här omkring nekade. De ville inte utsätta en hund för onödig strålning och deklarerade att de bara röntgade vid misstanke om skada, om hunden hade en anatomi som utgjorde risk eller om hunden skulle i tjänst.

Det är väl egentligen strålskyddslagstiftningen sätter stopp för att röntga utan medicinsk indikation. En veterinär måste ordinera röntgen och det måste finnas medicinsk grund till ordinationen. Än så länge verkar röntgen inom officiella hälsoprogram falla inom lagens ramar men det är ingen självklarhet.

Veterinärerna får inte röntga hur som helst även om de vill.

 

[inverterad]

Jag tycker att man ska testa/röntga för sjukdomar som är såpass vanliga att de tas upp i RAS. I övrigt tycker jag det är bra om uppfödare och rasklubbar går samman och gör egna register för sjukdomar som tidigare varit ovanliga men som det kanske finns en risk att de ökar - då gäller det ju bara att undvika att använda sjuka hundar samt i vissa fall dessa hundars närmaste släktingar, och framför allt att undvika att två hundar paras som båda har linjer där denna nya sjukdom är vanlig. Men i övrigt, nej, jag tycker inte att man ska testa och gentesta för allt möjligt. Man ska fokusera sitt avelsarbete på viktiga (arbets)egenskaper, funktionell fysik och friskhet utifrån de stora sjukdomsproblemen inom rasen. Med gentest riskerar man att på ett dramatiskt sätt minska avelsbasen där vi samtidigt vet att det absolut största problemet med ALLA renraser är den dramatiskt minskande genetiska variationen. 5 generationers inavelsgrad som Avelsdata ger oss säger exakt noll och intet om hur många gener som de två tilltänkta avelsdjuren faktiskt delar. Ju mindre genetisk variation desto större risk att det kommer en sjukdom som i princip slår ut hela rasen.

 

[Bulldoozer]

@inverterad håller i stort med dig, problemet blir när rasklubben och uppfödare stoppar huvudet i sanden och blundar för sjukdomar och problem i rasen så att de inte finns med i RAS.

 

[BornAgain]

Jag tror själv att det viktigaste är att följa upp vilka sjukdomar som förekommer i en ras och vara öppen med det. För mig var det lite hisnande att inse att de som har absolut bäst koll på hundarna är försäkringsbolagen.

 

[inverterad]

@inverterad håller i stort med dig, problemet blir när rasklubben och uppfödare stoppar huvudet i sanden och blundar för sjukdomar och problem i rasen så att de inte finns med i RAS.

Ja, det är ett stort problem, men jag kan inte se att det löses genom att enskilda testar och röntgar in absurdum. Om rasklubben är en bromskloss så handlar det ju om att välja in nya personer i styrelsen som verkligen arbetar för rasens bästa. RAS ska uppdateras var femte år, så engagerade personer har gott om tid att hitta en vettig styrelse som tar problemen på allvar inför nästa revideringsomgång.

 

[LaMagia]

Det finns en liten hysteri kring att leta fel på våra hundar. Är det inte bättre att fokusera på det som faktiskt är ett problem inom en ras? Med problem menar jag att det frekvent finns hundar som visar kliniska problem. Är HD verkligen ett problem inom chihuahua? Hur vanligt är det med chihuahua som uppsöker veterinär eller avlivas pga HD?
Vi gör ingen ras någon tjänst genom att leta fel och därmed begränsa avelsbasen kanske helt i onödan (och därmed skapar nya problem). Man är inte mer seriös som uppfödare för att man gör alla hälsotester som finns. Som uppfödare så läser man RAS, för där står att läsa om rasens hälsotillstånd och hur rasklubben anser att man bör arbeta för att förbättra sådant som behöver förbättrning, både på kort och lång sikt.