Rörben till liten hund

[Malibu_Stacy]

Ja, jag tycker också att det är knepigt, men är förstås väldigt osugen på att få åka flera mil akut för att hunden fått tarmen perforerad. Det senaste halvåret har det hänt upprepade gånger att jag plockat sylvassa benflisor.

Jag tycker också den risken är så onödig och den väger tyngre än att hunden ska få tugga råa ben när det finns annat för dom att tugga.
Vill någon annan ge ben till sin hund lägger jag mig inte i, men jag personligen väljer att inte ge mina hundar det.

Har också plockat vassa flisor efter revben när jag testade att ge hundarna det så jag slutade ganska fort.

 

[tanten]

Jag ar aldrig haft någon så glupsk hund att jag varit rädd att de ska svälja för stort. Så det är väl därför jag inte sett problemet.

Nuvarande är som sagt liten. Och väldig försiktig i ätandet. det går inte att ge hela köttbullar t.ex. för han bara flyttar runt dem och fattar liksom inte att de går att tugga sönder. Han fick en påse godis med korvbitar och de får jag ha sönder i mindre bitar för att han ska äta. Småbitarna blir väldigt attraktiva.

Jag har ett gäng revben från älg i frysen. Ska endera dagen åka till slakteriet och be dem såga upp dem i mindre bitar. Försökte själv med fogsvansen men älg var tuffare än allt annat jag sågat förr.

 

[russinbulle]

Jag tar alltid bort den sista biten, känner igen problemet. De blir glupska och försöker svälja en allelers för stor bit. Därav får de aldrig ben med knutor och aldrig oövervakade dvs skulle aldrig lämna dom ensamma med råhudstugg. Också en anledning till att jag inte ger ben, då det är större risk för en stor benbit att inte smältas i magsäcken och fastna i tarmen, än vad det är för en större bit råhudstugg.

Min ena hund var nära att svimma av syrebrist efter att en bit fastnat i svalget när jag fönade håret. Hörde inte att hon höll på att kvälja och när jag kom ut ut badrummet var hon svag och blå om tungan. Öppnade munnen och fick dra ut en bit med fingrarna som verkligen fastnat långt ner i svalget. Hon återhämtade sig på någon minut bara, tack och lov! Så därefter blev det aldrig råhudstugg obevakat.

Apropå det så har jag fått dra ut/fiska upp/operera ut råa ben som fastnat från flera hundars svalg/matstrupe också så det är inte något som bara förekommer med råhudstugg. Hos en hund satt det så illa att hela bröstkorgen behövde öppnas för att skära ut benet ur matstrupen. Den hunden var inskriven i 2 veckor på djursjukhuset efter det...

Usch ja - mina ungar är duktiga, likaså vuxna tiken - men vuxna hanen är värdelös. Han försöker alltid svälja sista biten stor och sätter i halsen. Där blir det byteshandel när han kommit så långt (när han nu fått för sig att tugga såna ben, vilket inte händer så ofta).
Mina tidigare shar-pei brukade tugga allt sånt mjuka och sen försöka svälja, vilket gjorde att det fastnade i gommen ner i halsen och totalt livsfarligt. Dom slutade jag helt ge den typen av tugg till. Grisöron är värst av allt, förutom vissa råhudstugg.

 

[russinbulle]

Jag ar aldrig haft någon så glupsk hund att jag varit rädd att de ska svälja för stort. Så det är väl därför jag inte sett problemet.

Nuvarande är som sagt liten. Och väldig försiktig i ätandet. det går inte att ge hela köttbullar t.ex. för han bara flyttar runt dem och fattar liksom inte att de går att tugga sönder. Han fick en påse godis med korvbitar och de får jag ha sönder i mindre bitar för att han ska äta. Småbitarna blir väldigt attraktiva.

Jag har ett gäng revben från älg i frysen. Ska endera dagen åka till slakteriet och be dem såga upp dem i mindre bitar. Försökte själv med fogsvansen men älg var tuffare än allt annat jag sågat förr.

Min vuxna hane (Skalman) var hemsk som valp och unghund. Jag märkte det när jag hade honom och syskonen som små valpar. brukade ge mina små mindre tugg med lite lindad kyckling runt eller liknande och hans var helt plötsligt borta - han hade svalt helt och kunde inte ens böja på halsen fick fiska upp på ilsken liten knatte som ville ha de kvar - han hade nämligen även enormt resursförsvar som liten.
Jag brukar alltid sen börja med lammreben till mina små, me till honom fick jag köpa stora kalvnackar/oxnackar så han kunde tugga sig trött och sen agera med byteshandel pga hans resurtförsvar - han ville inte lämna och när benen blev för små ville han svälja. men han blev duktig med riktiga köttben till slut och idag är lammrevben det bästa han vet och han tuffar noga till sista biten Men det tog ca 1 år innan ja vågade prova andra köttben än stora nackar och det mycket pga hans tidigare resursförsvar gentemot köttben och då blev första testet lammrevben som satt ihop flera stycken.

 

[iNHALE]

Hos oss har vi aldrig haft problem med ben på någon av hundarna. Tom sambons glupska labbe som normalt öser i sig sin mat om man inte hindrar henne, gnager så lugnt och fint både på råhudsben och på råa ben. Vi är dock noga med att hundarna ska få vara ifred när de äter för att minska risken att de stressar varandra och känner ett behov av att skynda sig. De hålls i vars ett rum tills båda ätit upp. Att smyga runt varandra och sukta, tigga och stirra är inte acceptabelt.

 

[Pilot]

Det är en riskanalys man får göra, tycker jag. Min hund äter lugnt och metodiskt.
Hon äter antingen kyckling/ kalkon skrov/ hals/ vingar (köper när det är kortdatum och svenskt).
Får hon revben från lamm eller häst så slänger jag sista biten på revbenen.
Ibland så köper jag torkad knorr, men upplever att det är väldigt fett och hon kan bli gassig av det, och att det inte riktigt ger den effekten på tänderna.