Någon här som haft en väldigt nervös och osäker häst? Blev det bättre?
Varning för lång text:
Köpte min dam i februari, känslig men snäll. Inkörd, körd men varit med om olycka så såldes som ridhäst. Inriden sommaren innan men endast riden rakt fram i skritt och trav.
Red mycket i skog och mark för att bygga styrka och lära henne det basala.
Åkte av henne i april då hon skyggade för något på marken och jag lyckades helt enkelt inte sitta kvar. Åkte av en andra gång några veckor senare för ungefär samma sak. Denna gång blev hon mycket spänd och nervös hela ridturen hem och andades nog inte många ggr.
Åkte av en tredje gång i början på maj då hon redan var så spänd och där prasslade hösilageplast innan vi red iväg = resultatet blev 9 frakturer på mig och hon släpptes på bete på gården.
När jag läkt så var hon OTROLIGT rädd, reaktiv och nervös vid hantering. Kunde inte stå still i stallet, reagerade på allt, slängde sig in och ur boxen. Skulle ha ständig koll på allt. Anlitade en tjej som hjälpte mig att börja om från början med att rida in henne. (från midsommar fram till mitten på september)
Till slut så började jag rida henne försiktigt och hon fick träna på hur hon skulle reagera om hon var rädd. Fram tills i början på november har jag ridit och motionerat henne 5-6 ggr/ vecka. Både på ridbana och ridit ut. Galopperat på banan och skrittat och travat ute. Fortfarande lite smårädd men ändå hanterbart och vi har jobbat upp tilliten till varandra successivt.
I söndags så skulle jag rida ut en tur i skymningen ( hon är mer rädd när det börjar bli mörkt) och hon spänner plötsligt till mer än vanligt där hon är något spänd annars, svänger runt och jag blir då också mycket rädd. Min puls går i hundra. Men jag lyckas lugna ner mig skapligt och får henne att gå framåt lite, men sen svänger hon runt igen och sticker, kniper rejält med bakändan och jag känner att jag inte reder ut situationen längre så jag hoppar av snabbt. Jag är då så rädd att jag skakar, gråter och vet inte alls hur jag ska ta mig ur denna situation igen.
Tjejen som jag fått hjälp av tidigare kommer och sitter upp på min häst i tisdags, Nelly är väldigt spänd men försöker göra sitt bästa på banan ( mörkt ute men ljus på banan) Superkänslig för skänkeln och flyger åt sidan när den läggs till. Efter ca 20 min börjar hon till slut andas. Men all tillit är borta.
Idag promenerade jag med henne där allt sket sig i söndags och hon for runt direkt. Jag la nog minst 30 min på att bara gå fram och tillbaka, longera på liten volt i skritt, stanna och andas, klappa osv. Det blev bättre men jag vet inte riktigt hur vi ska ta oss förbi detta igen....om det bara var en episod som krävdes för att rasera allt arbete.
Jag själv är inte en tuff ryttare, jag tar mig igenom saker men jag behöver ändå en häst med någon form av självförtroende. Jag har ridit i över 30 år men aldrig utsatt mig för "vilda" hästar. Fjärde hästen jag äger nu. Alltid tagit det säkra före det osäkra men ändå galopperat och busat i skogen.
Innan jag åkte av i våras hade jag ridit barbacka 6 veckor i skogen i väntan på vår sadel.
Det skulle jag aldrig göra nu.
Det som gjorts hittills är att hon får extra mycket magnesium, har ljuddämpande bollar i öronen under ridning och t.ex skoning/klippning. Hon har uppskattat dem enormt fram tills nu.
Är det värt att lägga tid på att bygga upp tillit och förtroende? Eller kommer vi förstöra för varandra tills det blir riktigt farligt igen?
Är här någon här som lyckats övervinna sin rädsla ihop med hästen som "orsakat" rädslan?
).
