Så himla mycket elände många hästar råkar ut för...

B

Bia

Detta slog mig nu, bara *helt plötsligt*.. efter att ha varit medlem här på Buke X antal månader och läst både här & där i alla trådar =:eek:!!!

Ryggar - ben/hovar - magar - psyket mm, mm... vad är det som händer, eller har det alltid varit så fast vi inte sett & hört om dessa problem förut???

Själv har jag endast (peppar, peppar!) haft vet. ute vid dr.koll - vacc - blodtypning - besiktning för fslj - kastrering o därutöver.. 'ytterst sällan' för några enstaka lindriga sjukdomsfall som t.ex kvarbliven efterbörd o sårskada (1 såld med senare påvisad lös benbit).. under snart 30 års tid som uppfödare!

Vi har åkt iväg till ridinstruktör 1-2 ggr/v (året runt i flera år), deltagit i mängder av tävlingar, fölmönstringar - utställningar, ridit/kört in en hel del av uppfödn...mm mm.

Hästarna går ute minst 12 timmar/dygn i olika hagar, får nästan fri tillg. av hö, samt individuellt av vår egen helhavre + betfor + morötter + vetekli + soja + min i lagom proportioner, på senare år har de gamla o yngsta fått tillskott av lucern och kraft groov/breed (vissa även annat specialfoder) vid behov!

Min nuvarande Vet. (sen ca 15 år) brukar säga: Dig blir man inte rik på.. han har 'torrhumor' han :D, o jag svarar alltid: Näe, men kaffe & mackor får du ju här :d!!

Ojoj.. detta blev långt kanske, men ville ju förklara lite hur jag funderar om *hästarna & dess problem* idag.. :o!!!

Mvh :)/Bia
 
Akta dig :devil:

Jag resonerade som så förr, och hade också bara ut vet för tandrasp och vacc.

Jag har inte ändrat något i skötseln eller rutiner till det negativa, tvärtom har jag blivit nogrannare med foderuträkningar etc.

Och jag har haft fyra HELVETISKA år med bara trassel. Spiktramp, erlichios, kissing spines, ledinflammationer högt och lågt som vi fick svaret på nu för några månader sedan, en missbildning i hasen.

Fång på gammelstoet, nyköpta unghästen visade sig ha en autoimmun sjukdom och fick nödslaktas. Fölis fick två luftvägsinfektioner, växte för fort och fick problem med benen och har ju nu något mystiskt fel.

Så, ibland har man bara otur, hur väl man än sköter, rider, fodrar etc. Jag klarade mig i 20 år, men sen brakade helvetet lös.

Sen, för varje år som går blir man ju förhoppningsvis en bättre ryttare och MÄRKER saker TIDIGARE t ex. Jag hade inte märkt valackens hälta så tidigt som jag gjorde om det varit för fem år sen (problemet hade jag ju dock inte sluppit, jag hade förvärrat det)
 
ju mer pedantisk o noga man är, ju mer elände får man verkar det som...... :crazy:
jag har slutat med sånt...man behöver inte oja sig för lite blodvite..kroppen själv är en mästare på att läka sig själv...klart man kollar upp och är uppmärksam, och genom åren med facit i hand så har det ju gått så bra iallafall...visserligen har man ju haft både det ena o det andra....lungbölder,skallbasfrakturer,senskador, men det har gått bra ändå på nåt sätt, det är bara att gill läget.
sen har jag ju min "beskärda" del med konvalecenerna...där finns det ju verkligen elände ibland :(
 
Det hjälper inte vad man gör, de gör illa sig iaf.

Ponnyn är ute dygnet runt, har ordentligt med mat och trevliga vänninor, får göra roliga saker osv.

Men nog f*n gör hon illa sig ändå. Fast värst var det ju när vi var i Täby med elaka kompisar så det gör jag inte om.
 
B

Bia

Jag sa ju peppar, peppar.. men glömde 'ta i trä' :o, så nu gjorde jag det dubbelt upp.. gills det då!?

Svar till Er alla:

Nää, skämt åsido.. säkerligen ÄR många skador ren otur, det kan man kanske inte göra så mkt åt (säger jag som inte har erfarenhet av det!), men jag undrar väldigt mycket om allt annat som finns nu för tiden, fanns det även förr.. fast det då inte kom ut 'till kännedom'?
Vi skulle kanske behöva lite 'gamla hästkarlar' som medlemmar för att få reda på hur DE hade det! Min granne (80 år) har tyvärr fått stroke o kan inte berätta något längre :cry:, men i ca 20 år hade jag mycket hjälp från honom vad gällde uppfödning, inkörning mm!

Jag tror att miljöförstöring, kärnkraftsolyckor genmanipulation mm mm, bidragit till mycket av eländet och då drabbas ju även jag 'till slut' :(, o då hjälper det ju inte med 'di gamle' ändå!!!

Mvh/Bia
 
Det finns nog rätt många förklaringar, det är en komplicerad fråga. För hundra år sedan såg ju inte hästhållningen ut som idag, men inte heller hästmaterialet. Hästen fick "hålla till godo" med det liv som den fick, och det daltades inte. Å andra sidan var arbetet säkert ofta hårt och hästen fick jobba även om den var lite trött eler hängig. Det gällde ju även människorna. Visst fanns det massor av duktiga hästkarlar och hästkvinnor när de flesta människor var uppvuxna med hästar. Det är som dagens bilar, alla måste inte vara mekaniker men som körkortsinnehavare måste man kunna det elementära. Kolla olja, hantera fälgkors och reservdäck, byta en säkring. De kan de flesta om det kniper. Förr kunde säkert de flesta verka en hov och slå på en sko.

Idag tycker jag att många krånglar för mycket. Det ska vara extrafoder hit och massor av utrustning dit..

En hel del skador uppkommer säkert i onödan pga av felaktig träning. Jag tycker det är vanligare med för lite träning än för mycket bland vanliga hobby-hästar. Eller rättare sagt, för dålig grundträning, för långa viloperioder och för korta igångsättningar, så att kroppens senor och leder aldrig riktigt härdas. En kunskap som jag tycker försvinner litegrann är förmågan att anpassa träningen till hästens exteriör. Alla ska rida likadant (och använda samma utrustning). För mycket kraftfoder som skapar överskottsenergi som leder till diverse skador i hagen är ju inte heller helt ovanligt.

Men dagens hästägare är väldigt engagerade i sina hästar, de lägger ned väldigt mycket tid och pengar och vill väldigt väl. Det tycker jag är positivt.

mvh
Lejonelle
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Namngivningstips..
  • Annonsera mera VII
  • Föl 2020

Omröstningar

  • Soffa i skinn eller tyg
Upp