så va det dax

[hillevie]

nu har jag bestämt mig, och dessutom tagit tag i det i går. min gamla shettisdam ska få vandra vidare.

hon fick en lunginflammation för snart 2 mån. sedan men även om allt är bra enligt kliniken igen efter all medicin osv. så är det inte det. hon tappar så mkt. vikt och fort går det trots att hon får så mkt. lusern hon orkar äta (runt 3 kg/dag)flera gånger/dag samt fri tillgång på torrt silage med kvot på över 9.

visst är hon gammal, hon fyller 38 i årsskifftet men hon har aldrig tidigare varit sjuk av sjukdom (vi har ändå ägt henne 29 år i jan.). tom. tänderna är bra än. veterinären tycker inte jag ska avliva, men jag vill inte riskera att låta henne självdö och kanske få plågas in i en annan värld. det känns som ett värre öde (inte minst för mig)

jag känner sådant oehört vankelmod. jag har funderat i 2 år när det är dax, om det är dax men på något sätt ändå skjutit det ifrån mig eftersom det inte kännts helt akut. när jag tittade på min lilla pålle både i förgår, i går och idag så slogs jag av tanken att hon inte är sig lik, det fattas något, men jag kan inte sätta p för vad det är.

på mån. kommer djurskyddsinspektören ut för att titta på den plats vi valt ut, godkänns det så bultas hon i slutet av nästa vecka/helgen. bultningen är redan "beställd" ska bara ringa så fort tillståndet kommit från länsstyrelsen. mannen som ska "utföra det" är en helt underbar människa och djurvän med stor vana, dessutom bekant till familjen så det känns väldigt tryggt.

jag brukar inte ha svårt för att ta beslutet när det är dax, men denna gången är det annorlunda. vet igentligen inte vad jag vill ha sagt med tråden, antagligen bara skriva av mig lite

det känns väldigt tomt, frustrerande och, ja alla möjliga känslor slåss inom mig nu har inte ens lust att gå ut till hästarna alls samtidigt som jag känner mig lugn i själen av att beslutet är fattat

 

[-Catherine-]

Sv: så va det dax

Ingenting man kan säga kommer förmodligen att göra ditt beslut lättare, det är en tuff uppgift att besluta om avlivning. Jag känner med dig och är övertygad om att du fattar ett beslut utifrån vad som är bäst för din ponny.

Kunde jag så skulle jag ge dig en lång och varm kram, som tröst och för att jag är så otroligt glad för att det finns människor som du som inte ger upp lätt, men ändå har förstånd att inse när det inte går att göra mer.

 

[hillevie]

Sv: så va det dax

tack, det va väldigt snällt och fint skrivet

nej, lätt är det i sanning inte.

jag hade hoppats på att min veterinär skulle "hjälpa mig på traven", men tyvärr ser vi människor inte allt på samma sätt. han tycker det är helt ok. att låta henne leva och gå vidare av naturliga orsaker eftersom hon inte lider eller enl. honom eller har ont nu, medans jag vill skona henne innan det blir så och skulle få ett bryt av hitta henne död om hon inte bara somnat in, tyvärr vet jag av erfarenhet att det inte alltid går utan kamp även för en häst och det lämnar ibland avtryck i backen, det skulle jag nog inte klara så bra nu.

gör jag så här så vet jag att det går snabbt och kampfritt för ponnyn. att beskriva mig som labil nu är nog rätt nära sanningen. jag bara hoppas att allt går som det ska nu även om tiden fram tills dess är smärtsam

 

[Leteng]

Sv: så va det dax

Jag tycker du gör helt rätt att lita på din magkänsla att där är något som fattas. Ingen kan leva för evigt, inte ens en älskad ponny. Du ska vara stolt över att du fattar beslut utifrån hästen och inte dig själv. Vi vet inte hur djuren uppfattar sin situation, men du har haft hästen i nästan 30 år och känner henne bäst. Men även om man vet att man gör rätt så är det fruktansvärt svårt. Tröstkramar!

 

[Yrja]

Sv: så va det dax

Usch va tråkigt. Men vilken ålder! Inte många hästar får ett så långt och friskt liv. Det får du inte glömma.

 

[älgen]

Sv: så va det dax

Jag fick själv ta bort min "lillebror" efter över 30 år tillsammans.
Så jag förstår pre4cis i vilken sits du är.
För mig hjälpte det att tänka på allt fint han gett mig med kamratskap och att den största gåvan är att låta någon gå..

*kramar om*

 

[hillevie]

Sv: så va det dax

tack, det är snällt skrivit

 

[hillevie]

Sv: så va det dax

tack, nej det är väl så. men hårt känns det och vankelmodigt med. visserligen finns det en plan B men det vore skönt om allt gick som det ska på mån. och även det som väntar efter det.

oftast tycker jag det känns hårdare innan allt är klar.

 

[hillevie]

Sv: så va det dax

tack för kramarna jo, du har så rätt. jag tänker oxå så att det finaste jag kan ge igen är ju att låta henne gå över till andra sidan så snabbt och smärtfritt som möjligt. en gåva som iofs. inte ens är oss människor förunnat.

jag har normalt sett inga problem att inse när det är dax eller att se till att det blir gjort, men detta har jag nog inte varit beredd på trots "förberedelse". hårdast är att jag inte har det stöd från min omgivning som jag nog önskat utan att dom tycker att - låt naturen ha sin gång

 

[Askersund]

Sv: så va det dax

Visst är det så att den svåraste tiden är mellan beslutet och när allt är över. Styrkekramar till dig som gör det rätta i tid.

 

[Askersund]

Sv: så va det dax

hårdast är att jag inte har det stöd från min omgivning som jag nog önskat utan att dom tycker att - låt naturen ha sin gång

Men du har stöd från mig och säkert en hel del andra hästmänniskor här.
Naturen är grym! Att du inte låter den ha sin gång tyder bara på att du vill din häst ett bättre öde än att självdö långsamt.

Du får helt enkelt förlåta din omgivning för att de inte förstår bättre.
Jag har på nära håll sett hästar som hållts vid liv alldeles för länge. I efterhand har t o m ägaren önskat att hon hade agerat tidigare.

 

[cirkus]

Sv: så va det dax

Klart som korvspad att det är svårt när man har haft 29 år tillsammans !

Vårt ansvar är precis det som du sätter fingret på. De skall ha ett värdigt slut och inte behöva lida. DET kommer ingen att kunna ta ifrån dig iom ditt beslut. Det *kan* finnas en bra tid kvar, men man kan aldrig veta och det är onödigt att förlänga ett eventuellt lidande.

 

[älgen]

Sv: så va det dax

tack för kramarna jo, du har så rätt. jag tänker oxå så att det finaste jag kan ge igen är ju att låta henne gå över till andra sidan så snabbt och smärtfritt som möjligt. en gåva som iofs. inte ens är oss människor förunnat.

jag har normalt sett inga problem att inse när det är dax eller att se till att det blir gjort, men detta har jag nog inte varit beredd på trots "förberedelse". hårdast är att jag inte har det stöd från min omgivning som jag nog önskat utan att dom tycker att - låt naturen ha sin gång

Jag har sett några stycken som låtit naturen ha sin gång sas.
Definitivt ingen vacker syn.
De hästarna bönade och bad om att få gå...

Gå undan, sörj, gråt, skrik eller vad som känns bäst för dig, men förunna din vän den största gåvan av alla.

 

[hillevie]

Sv: så va det dax

svarar er alla.
tack för era fina ord

även om jag vet i själ och hjärta att det är rätt beslut så behöver jag höra det

jag tycker att det känns svårt att själv vara den som tar beslutet, särskillt när varken omgivningen eller veterinären säger åt mig att jag gör rätt utan snarare tvärtom, men när en pålle tappar så mkt. vikt på så kort tid och inte tar sig utan fortsätter tappa vikt, trots att hon äter bra och jag vet att hon får mer än hon skulle behövt så måste ju något vara jättefel i kroppen ändå

 

[älgen]

Sv: så va det dax

Hon talar om att det dags för dig att släppa taget.
Hon kommer finnas kvar i ditt hjärta även på i Trappalanda

 

[hillevie]

Sv: så va det dax

ja, och där får hon möta många gamla vänner

tack

 

[Presto]

Sv: så va det dax

Väldigt osjälviskt och moget att ta det beslutet!

Hon kan inte få ett värdigare slut! Efter 38år tror jag att hon är mer än redo att vandra vidare.

 

[hillevie]

Sv: så va det dax

tack
jo, det är väl mer jag som aldrig blir redo även om jag trodde det.
jag ska iaf. vara med henne till slutet för det vet jag att jag fixar bra. pratade med min mor idag och hon lovade hjälpa mig och begrava för det har jag lite för ont av (den biten har jag alltid haft väldigt ont av).

 

[Leteng]

Sv: så va det dax

Ett svar du kan ge till dem som vill att "naturen ska ha sin gång" är att i naturen hade din häst aldrig fått "självdö". När hon inte orkat springa från rovdjuren hade de sett till att hon inte lidit någon längre tid.

 

[Messy]

Sv: så va det dax

Lider med dig men tycker och tror absolut att du, som haft din ponny så länge, fattar helt rätt beslut

Vilken förmån att fått ha sin vän vid sin sida såååå länge