Saker jag som hundmänniska inte fattar ;)

[Red_Chili]

Jag hittar inte heller någon perfekt ras, och skulle inte heller ha något emot fler raser i mellan/stor storlek som framförallt är till för sällskap. Jag får alltid tumma på något av det jag vill ha.

Samma här. Folk brukar säga åt mig att jag skulle kunna skaffa whippet om jag vill ha mindre hund som är mer förig än mina salukis. Jag ser det mer som att jag fortfarande har problemet med att ha lös hund då, utan att ha fått fördelen med en hund som på riktigt är lämplig som tränings-/tävlingshund för enklare klasser. Eftersom jag har som absolut krav på att hunden ska vara lätt med andra hundar så går staffe och liknande bort. Och ja, jag vill ha korthårig hund.

 

[Sezziyanen]

Samma här. Folk brukar säga åt mig att jag skulle kunna skaffa whippet om jag vill ha mindre hund som är mer förig än mina salukis. Jag ser det mer som att jag fortfarande har problemet med att ha lös hund då, utan att ha fått fördelen med en hund som på riktigt är lämplig som tränings-/tävlingshund för enklare klasser. Eftersom jag har som absolut krav på att hunden ska vara lätt med andra hundar så går staffe och liknande bort. Och ja, jag vill ha korthårig hund.

Vad vore nackdelen med en labbe för dig? Tex?

 

[Raderad medlem 120709]

Jag hittar inte heller någon perfekt ras, och skulle inte heller ha något emot fler raser i mellan/stor storlek som framförallt är till för sällskap. Jag får alltid tumma på något av det jag vill ha.

Inte jag heller...
Av de få raser som verkar matcha mina önskemål bäst så har samtliga drag som jag egentligen helst skulle vara utan. Jag är så dödens less på att gå vilse i rasdjungeln så jag tror slumpen får avgöra vilken av dem det blir, om någon alls. Majoriteten av grupp 9 går bort för mig pga exteriört extrema, enorma mängder pälsvård, eller larmande, så det känns absolut som att det fattas något där.

 

[Red_Chili]

Vad vore nackdelen med en labbe för dig? Tex?

Att jag hellre är utan hund än har en retriever Det vore för mig en mardröm att ha en fjantglad hund som viftar på svansen åt allt, som söker upp varenda vattendrag som finns osv. Jag har umgåtts en del med alla möjliga retrievers och visst, några jaktgoldens jag träffade kändes vettiga, men de andra får mig bara att älska mina salukis ännu mer. Jag har full förståelse för att folk tycker om labradorer, men det är inte för mig. (och jag tror inte att en jaktlabbe skulle vara glad med livet jag kan erbjuda)

 

[escodobe]

Jag hittar inte heller någon perfekt ras, och skulle inte heller ha något emot fler raser i mellan/stor storlek som framförallt är till för sällskap. Jag får alltid tumma på något av det jag vill ha.

Att tumma på något är en sak, det fick jag själv göra med tibben. Pälsen. Jag tycker det är fult som stryk med nedklippta långhårshundar, men jag gick in i det med vetskapen om att jag skulle hamna där och valde då en valp som ändå hade ett diskvalifierande fel för utställning.

Men hur ofta har men inte träffat på nån som
"Inte hittar en passande ras/ hund i Sverige" och som därför klickat hem nån gatuhund från Rumänien på internet som de inte ens har träffat?!

Helt obegripligt!

 

[iNHALE]

Att tumma på något är en sak, det fick jag själv göra med tibben. Pälsen. Jag tycker det är fult som stryk med nedklippta långhårshundar, men jag gick in i det med vetskapen om att jag skulle hamna där och valde då en valp som ändå hade ett diskvalifierande fel för utställning.

Men hur ofta har men inte träffat på nån som
"Inte hittar en passande ras/ hund i Sverige" och som därför klickat hem nån gatuhund från Rumänien på internet som de inte ens har träffat?!

Helt obegripligt!

Och sen gråter ut på facebook och försöker omplacera den efter 2 månader för att den rymmer, inte är rumsren, drar i kopplet, vaktar sin mat, är rädd för främlingar och morrar på barnen....

 

[Sel]

Jag förstår inte riktigt det här med att inte hitta en hundras som tickar Varje box helt perfekt. Måste den göra det? Det är ju lite som att köpa häst, köpa hus, finna partner och tusen andra ting i livet - att drömma är en sak och det får man göra, men hur ofta händer det att man inte behöver kompromissa på något plan alls? På någon detalj?
Särskilt när det handlar om en levande varelse, även om man hittar rasen som låter perfa på papperet är det ju ändå en individ man köper och man får vackert vara beredd på att saker varierar. Vissa på plus, andra på minus.
Jag förstår helt klart att man är kinkig, men... Klaffar rasen på ALLT annat förutom att man kanske får spendera en timme varannan vecka på att klippa ned päls (till exempel) bör man kanske börja tänka lite mer realistiskt. Det hade lika gärna kunnat vara en särskild typ av träning individen behöver - klotrimmande tio minuter om dagen? Rumsrenheten kanske tar ett år? Stuff helt enkelt.

 

[escodobe]

Jag förstår inte riktigt det här med att inte hitta en hundras som tickar Varje box helt perfekt. Måste den göra det? Det är ju lite som att köpa häst, köpa hus, finna partner och tusen andra ting i livet - att drömma är en sak och det får man göra, men hur ofta händer det att man inte behöver kompromissa på något plan alls? På någon detalj?
Särskilt när det handlar om en levande varelse, även om man hittar rasen som låter perfa på papperet är det ju ändå en individ man köper och man får vackert vara beredd på att saker varierar. Vissa på plus, andra på minus.
Jag förstår helt klart att man är kinkig, men... Klaffar rasen på ALLT annat förutom att man kanske får spendera en timme varannan vecka på att klippa ned päls (till exempel) bör man kanske börja tänka lite mer realistiskt. Det hade lika gärna kunnat vara en särskild typ av träning individen behöver - klotrimmande tio minuter om dagen? Rumsrenheten kanske tar ett år? Stuff helt enkelt.

Jag har en tibbe, jag tror jag lägger någon timme max två om jag är lat och rastar mitt i, 3-4 gånger om året när han ska klippas. Så säg 4-6 timmar om året på pälsvård? Trimmen kostade en slant när den köptes och jag har bytt skär ett par gånger på 12 år. Hade jag varit så ambitiös att jag orkat bada hunden innan hade jag nog knappt behövt göra det.

Det är ju inte direkt den betungande delen av hundägeriet. Det jobbigaste är att jag tycker att han är rätt ful en stor del av året. Men det finns det ju gott om andra hundraser som är. Andra tycker visst att han är söt.

 

[Fruentimber]

Jag har en tibbe, jag tror jag lägger någon timme max två om jag är lat och rastar mitt i, 3-4 gånger om året när han ska klippas. Så säg 4-6 timmar om året på pälsvård? Trimmen kostade en slant när den köptes och jag har bytt skär ett par gånger på 12 år. Hade jag varit så ambitiös att jag orkat bada hunden innan hade jag nog knappt behövt göra det.

Det är ju inte direkt den betungande delen av hundägeriet. Det jobbigaste är att jag tycker att han är rätt ful en stor del av året. Men det finns det ju gott om andra hundraser som är. Andra tycker visst att han är söt.

Samma med alla mina shih-tzus. Så himla betungande är det liksom inte.

 

[Sezziyanen]

Att jag hellre är utan hund än har en retriever Det vore för mig en mardröm att ha en fjantglad hund som viftar på svansen åt allt, som söker upp varenda vattendrag som finns osv. Jag har umgåtts en del med alla möjliga retrievers och visst, några jaktgoldens jag träffade kändes vettiga, men de andra får mig bara att älska mina salukis ännu mer. Jag har full förståelse för att folk tycker om labradorer, men det är inte för mig. (och jag tror inte att en jaktlabbe skulle vara glad med livet jag kan erbjuda)

Det fattar jag. I träningssammanhang kan jag vara lite avis på bekantas labbar. De jobbar verkligen för evigt för den där korven. Deras ägare kan vara oförstående till hur jag inte kan få till moment (det är ju bara att fixa god korv!).... -.-

Men det är inte en personlighet som jag riktigt klickar med om man tänker hela tiden i vardagen tror jag. Kanske om jag jagade med en.

 

[Red_Chili]

Jag förstår inte riktigt det här med att inte hitta en hundras som tickar Varje box helt perfekt. Måste den göra det? Det är ju lite som att köpa häst, köpa hus, finna partner och tusen andra ting i livet - att drömma är en sak och det får man göra, men hur ofta händer det att man inte behöver kompromissa på något plan alls? På någon detalj?
Särskilt när det handlar om en levande varelse, även om man hittar rasen som låter perfa på papperet är det ju ändå en individ man köper och man får vackert vara beredd på att saker varierar. Vissa på plus, andra på minus.
Jag förstår helt klart att man är kinkig, men... Klaffar rasen på ALLT annat förutom att man kanske får spendera en timme varannan vecka på att klippa ned päls (till exempel) bör man kanske börja tänka lite mer realistiskt. Det hade lika gärna kunnat vara en särskild typ av träning individen behöver - klotrimmande tio minuter om dagen? Rumsrenheten kanske tar ett år? Stuff helt enkelt.

Jag kan kompromissa med mycket. Skulle jag tex hitta en hund som har lagom aktivitetsnivå, hyfsat rätt storlek (kan tänka mig allt mellan typ papillon till salukistorlek) och kort päls så kan jag (trots att jag inte gillar det) köpa hunden trots stående öron, merlefärg, lätt till skall eller att det krävs mycket jobb för att hitta bra linjer och att uppfödaren är 100 mil bort.

Det känns för mig lite som att så länge du önskar dig en hund av viss storlek + päls + aktivitetsnivå så är det heeeelt ok så länge det finns någon ras som passar in på det, men man ska då inte våga nämna att det kanske finns en lucka som skulle vara lämplig att fylla med en ny ras för då är du plötsligt direkt olämplig som hundägare? Jag förstår inte det. Och nej, jag är verkligen inte positiv till alla som ska hitta på nya raser med diverse ihopkok av märkliga blandraser, men jag förstår om folk tycker att det saknas hundraser.

 

[Red_Chili]

Det fattar jag. I träningssammanhang kan jag vara lite avis på bekantas labbar. De jobbar verkligen för evigt för den där korven. Deras ägare kan vara oförstående till hur jag inte kan få till moment (det är ju bara att fixa god korv!).... -.-

Men det är inte en personlighet som jag riktigt klickar med om man tänker hela tiden i vardagen tror jag. Kanske om jag jagade med en.

Haha, samma här! Eller som när jag pluggade på hundgymnasie, en som utbildade sig till instruktör skulle försöka hjälpa mig att lära min saluki att sitta på kommando och när jag inte lyckades så ville hon försöka. Hon misslyckades totalt och sa sedan "Ja jag vet inte, jag kan bara utgå från hur jag gör med mina border collies!" För mig är det absolut viktigaste hur jag trivs med hunden i vardagen, hur den är i träning och annat har mycket lägre prioritet.

 

[Sel]

Kla

Jag kan kompromissa med mycket. Skulle jag tex hitta en hund som har lagom aktivitetsnivå, hyfsat rätt storlek (kan tänka mig allt mellan typ papillon till salukistorlek) och kort päls så kan jag (trots att jag inte gillar det) köpa hunden trots stående öron, merlefärg, lätt till skall eller att det krävs mycket jobb för att hitta bra linjer och att uppfödaren är 100 mil bort.

Det känns för mig lite som att så länge du önskar dig en hund av viss storlek + päls + aktivitetsnivå så är det heeeelt ok så länge det finns någon ras som passar in på det, men man ska då inte våga nämna att det kanske finns en lucka som skulle vara lämplig att fylla med en ny ras för då är du plötsligt direkt olämplig som hundägare? Jag förstår inte det. Och nej, jag är verkligen inte positiv till alla som ska hitta på nya raser med diverse ihopkok av märkliga blandraser, men jag förstår om folk tycker att det saknas hundraser.

Klart att man får tycka det, det står ju alla fritt, men ibland känns det verkligen som om folk målat upp en bild av den perfekta hunden de vill ha och då vill de varken göra avkall på något eller se sig om efter en eventuell vuxen omplacering.
Då får man ju leva med det och endera ändra sig eller förbli hundlös. Finns det ingen korthårig ras som passar dig (som exempel bara) och du inte kan tänka dig till exempel spetspäls, sträv eller att hålla en pälshund kortklippt så är det ju så. Alla som inte hittar 'sin' ras har ju olika kriterier, vilket skulle innebära att det är väldigt, väldigt många luckor i så fall. Det blir omöjligt att fylla alla.

kl*
Edit: Sedan skapas det ju faktiskt nya raser hela tiden också, ofta riktade mot sällskap och mer eller mindre lyckat.

 

[starcastle]

Jag har till viss del besvarat en del av dessa frågor i den utbrutna tråden, gällande Silken Windhounds.

Jag förstår att det är ett svårt och systematiskt arbete och är uppriktigt nyfiken. När man tar fram en ny ras, man börjar väl med andra raser ändå? Jag menar, det dyker väl oftast inte upp en hund ur tomma intet som man vill göra en ny ras efter? Kan man börja med två raser först och sedan avla med förstagångskorsningarna för att arbeta fram en avelbas på ett systematiskt sätt?

Nu tar jag labradoodle som exempel (utan att säga vad jag tycker om rasen), om (kanske man har redan börjat med också har jag för mig?) man börjar avla labradoodle med labradoodle och försöker arbeta fram en grupp (friska) hundar där förstagångkorsningarna ligger lite längre bak i "stamtavlan", kan man ta fram en ras så?

Jag tänkte nog lite att om man har intresse av avel och hur man tar fram en ras så vore det vettigast om de kunde lära sig hur man gör rätt från början? Dvs från erfarna uppfödare och såna som har arbetat med detta. Man behöver ju lära sig det någonstans. Jag menade inte att SKK som organisation skulle vara ansvarig för det utan att man skulle kanske vara öppen för utbildning bland/mellan intresserade personer. Diskussioner om hur man tar fram en ras vore ju intressanta att höra tex.

Annars om en grupp likasinnade som vill föda fram en viss typ av hund (tex labradoodle) så börjar de och om man sedan upptäcker att de kunde förbättra det och det i sitt arbete för att ta fram rasen och ev få den godkänd av SKK, skulle inte SKK kunna tipsa om vad man kan förbättra etc när de för fram hundarna som förslag på ny ras? För hundens bästa alltså. Tex sjukdomar som SKK kanske rekommenderar att man först försöker minska på så eller så.

 

[skogaliten]

Jag tänker att man skulle kunna öka kunskapen hos gemeneman om man var mer inkluderande. På sikt skulle det kanske kunna minska marknaden för blandraser tänker jag, framförallt på mindre lämpliga raser som i ditt exempel.

Varför skulle det inte kunna fungera med olika register likt tex asvh med grå papper eller liknande?

Men jag är inte intresserad av den här diskussionen egentligen, men fortsätt gärna utan mig om du har intresse av detta

Intressant vinkel!

SWB är inte en "ras" i samma bemärkelse som t.ex. Gotlandsruss, eller Shire.

I grunden är SWB ett slags avelsprinciper, för för att få fram dugliga varmblodiga ridhästar, där vissa korsningar är en del i avelsreglementet. Man får t.ex. gärna ha med fullblod, men inte Islandshäst eller Ardenner.

Om det funnes riktigt seriösa "blandrasavlare" på hundsidan, så skulle ju dessa kunna gå ihop, och skapa avelsreglementen, för att kunna beskriva något slags egenskaper för olika blandrastyper, t.ex. "doodle", eller "vildsvinshund", och så skapa målsättningar, regler och hälsotester, och andra utvärderingar.

Men skulle det finnas, så skulle det ju ju på sikt uppstå nya raser istället, samtidigt som det skulle krävas organisation, föreningar, och kontroller.

Men den där allmänna blandrasaveln, är ju till stor del endera rent kommersiell, att snabbt producera för tillfället populära blandningar (med pooh i t.ex.) som man kan sälja dyrt, utan för mycket besvärliga rasregler och hälsotest, eller så är det någon som vill "dryga ut semesterkassan", som låter ta en kull då och då med sin tik, och en hanhund i närheten, alternativt någon som tycker att ens "hund behöver få bli mamma (eller pappa)". Kryddat med några "standardblandningar" som är populära för jakt.

Vare sig de kommersiella blandrasavlarna, eller "köksavlarna" är nog intresserade av få sin verksamhet granskad.

 

[Dentaku]

Haha, samma här! Eller som när jag pluggade på hundgymnasie, en som utbildade sig till instruktör skulle försöka hjälpa mig att lära min saluki att sitta på kommando och när jag inte lyckades så ville hon försöka. Hon misslyckades totalt och sa sedan "Ja jag vet inte, jag kan bara utgå från hur jag gör med mina border collies!"

Min instruktör(eller den jag tränat mest för, både kurs och privat) har haft ett gäng olika raser, bl a schäfer, kelpie och vorsteh. Det är jätteskönt, vissa tränare är väldigt insnöade på hur deras egen ras fungerar både i träning och när det dyker upp problem.

 

[Dentaku]

Samma här. Folk brukar säga åt mig att jag skulle kunna skaffa whippet om jag vill ha mindre hund som är mer förig än mina salukis. Jag ser det mer som att jag fortfarande har problemet med att ha lös hund då, utan att ha fått fördelen med en hund som på riktigt är lämplig som tränings-/tävlingshund för enklare klasser. Eftersom jag har som absolut krav på att hunden ska vara lätt med andra hundar så går staffe och liknande bort. Och ja, jag vill ha korthårig hund.

Jag kan kompromissa med mycket. Skulle jag tex hitta en hund som har lagom aktivitetsnivå, hyfsat rätt storlek (kan tänka mig allt mellan typ papillon till salukistorlek) och kort päls så kan jag (trots att jag inte gillar det) köpa hunden trots stående öron, merlefärg, lätt till skall eller att det krävs mycket jobb för att hitta bra linjer och att uppfödaren är 100 mil bort.

Låter ju onekligen som att en korthårig collie skulle kunna passa...

 

[Red_Chili]

Låter ju onekligen som att en korthårig collie skulle kunna passa...

Jag har kikat mycket på dem, men tänker att en bra sådan (och jag vill ju ha en bra hund ) kräver mer än jag kan ge?

 

[YorkWann]

Jag har kikat mycket på dem, men tänker att en bra sådan (och jag vill ju ha en bra hund ) kräver mer än jag kan ge?

Tänkte också på den, var jäkligt noga med aveln där bara, rädslor osv, men annars tror jag också att en sådan skulle passa dig!

 

[Dentaku]

Jag har kikat mycket på dem, men tänker att en bra sådan (och jag vill ju ha en bra hund ) kräver mer än jag kan ge?

Om du vill ha en hund för att träna med och tävla lägre klasser låter det väl inte alls dumt. Det är inte så att man måste träna varenda dag och man måste inte köra bruks heller.

Min lilla tycker att lydnad är jätteroligt och det kan jag köra henne trött på om jag ser till att hon måste använda huvudet under passet, tex genom att lära in ett nytt moment eller att inte belöna förrän hon utför sånt hon kan riktigt bra. Ett sånt pass kräver förstås mycket av mig också och jag tycker inte att lydnad är lika roligt som hon gör... Därför blir det mer spår, som vi båda gillar.

Min stora är inte lika förtjust i lydnad, så med honom tänkte jag köra nosework för att ha något de veckor det inte blir något spårande. Bara som exempel på aktivering man kan ersätta brukset med.

Jag upplever att mina idealt behöver bli rejält aktiverade på det viset ett par gånger i veckan, resten av dagarna kan de då funka m e m som soffhundar. Nu är jag sjuk och det leder till att den stora tar på sig uppgiften att vaka över mig var jag än befinner mig medan den ostimulerade lillskiten roar sig med att stjäla skor, hoppa på katten och bete sig som en apa i största allmänhet. Ser fram emot när jag mår bättre och kan aktivera dem båda ordentligt igen.