Sambons pappa gör mig galen!

Ciindy

Trådstartare
Sambon och jag har varit tillsammans i snart 5 år och jag har väl mer eller mindre aldrig dragit helt jämt med hans pappa. Trots det här har det aldrig uppstått konflikter mellan oss utan vi har hållit oss på avstånd från varandra och accepterat att vi tycker olika om i princip allt och yttrar bara några artighetsfraser vid påhälsning hos varandra. Det har fungerat helt okej även om sambon såklart varit lite besviken på att vi inte kommer överens och att vi inte frivillit umgås med varandra.

Men nu har det skurit sig totalt i samband med ett köksbyte hemma hos oss där sambons pappa hjälpte till en hel del. Hans hjälp var såklart uppskattad och utan honom hade det nog tagit betydligt längre tid att få allt på plats men nu mer blir jag arg bara av att höra hans namn. Allt vi valt till köket var fel, fel, fel. Han kritiserade allt från köksskåpens placering till vilka kontakter vi valt och så vidare. Även här bet jag mig hårt i läppen för att inte fräsa ifrån utan försökte ignorera allt han sa samtidigt som jag såklart blev ledsen över all negativitet när vi längtade efter att få renovera och göra huset fint.

Jag vet att han tidigare har surrat skit om mig till sambons släkt om bla. min ekonomi, hur jag städar vårat hus och igår fick jag veta det värsta, att jag inte sköter mina hundar. Tydligen är mina hundar ensam jättemycket, de får ingen rastning och han tycker att det är helt galet att vi planerar att köpa en till. När jag fick veta det igår blev jag så fruktansvärt arg och ledsen då det verkligen är rent skitsnack. Jag pluggar på distans och min sambo jobbar skift så hundarna är ensam 15 timmar var tredje vecka och någon gång då och då när vi besöker folk som inte uppskattar att ha hund hos sig. Jag tränar och tävlar aktivt med mina hundar och försöker verkligen slå knut på mig själv ibland för att hundarna ska få allt de behöver, som absoluta minimum tränas och rastas dem 2 timmar om dagen + korta kissrundor. Sambons pappa har även erbjudit sig att rasta våra hundar då och då för att han tycker att det är roligt att ha sällskap på promenaderna men han går runt och säger att han måste rasta våra hundar så dem får göra någonting ibland i alla fall.

Pappan fyller snart jämt och vi har börjat planera en fest och jag är såklart involverad i att få det att fungera. Jag har lovat min svärmor att hjälpa henne med det här och vi är mitt inne i den värsta planeringsfasen just nu. Men jag vill inte planera en fest till någon jag just nu tycker så illa om. Just nu vill jag bara bryta all kontakt när han gör mig så fruktansvärt ledsen och klankar ner på allt jag äger och har. Men hur gör man det smidigast utan att skada sambon och pappans relation? Igår var jag så ledsen och hävde ur mig både det ena och det andra om pappan till sambon, han tyckte att jag överreagerade och att han minsann skulle bryta med min familj om jag inte ville ha något med hans pappa och göra.

Hur gör man? Är det bara att stå ut och fortsätta vara trevlig fast han får mig att bli så ledsen och arg? Kan man bryta på ett snyggt sätt utan att det skadar pappa-son relationen? Min sambo tycker bara att jag ska ignorera men det känns inte heller bra, jag vill inte ha en relation på något sätt med någon som får mig att bli så arg och ledsen mest hela tiden.
 
Förutom att själv prata med pappan om det här, märker inte din sambo av något av det? Varför tar inte han i så fall och diskuterar med sin pappa? Jag menar, hade någon av mina föräldrar betett sig respektlöst mot någon av mina vänner eller en eventuell partner, då hade jag blivit tokig på den föräldern.
 
Jag undar också vad din sambo säger till sin pappa när han rackar ner på skåpsplaceirng, val av kontakter och hundskötsel.

Ja, man får ju anta att TS med sambo bestämt allt till köket tillsammans. Jag skulle ha blivit både arg och ledsen oavsett om det var min pappa eller svärfar som sa de sakerna.

Annars håller jag med @Red_Chili, jag hade blivit vansinnig om någon släkting eller vän till mig klankat ner på min partner.
 
Ja, man får ju anta att TS med sambo bestämt allt till köket tillsammans. Jag skulle ha blivit både arg och ledsen oavsett om det var min pappa eller svärfar som sa de sakerna.

Jag med, det är ju skittråkigt att ha någon som är så negativ och kritisk till allt man gör. Snacka om att sänka en, liksom.
Min svärmor och min pappa har lite de tendenserna, men vi biter ifrån direkt till respektive förälder och dessutom fräser deras respektive ifrån. :up:
 
Vi har pratat för många år sedan men då kom vi bara överens om att vi inte skulle prata politik, invandring m.m. då vi båda bara blev irriterade men jag har inte pratat med honom varken om kökshistorien eller övrigt skitsnack. Klart att det hade varit bättre att prata om det men just nu känner jag att jag är för arg och ledsen för att ha ett bra samtal med honom. I allt det här är jag också så besviken på min sambo som inte backar upp mig utan tycker att jag bara ska låta det gå obemärkt förbi.

Pappan är rätt... speciell och även far och son har många diskussioner mellan sig. Han kan ringa och vara tokig över saker vi absolut måste fixa på vårat hus och han ska komma och göra det själv om vi inte gör det. Han påpekar konstant allt vi måste göra med vårat hus och på honom låter det som att allt är fallfärdigt. Han har alltid rätt!
 
Pappan är rätt... speciell och även far och son har många diskussioner mellan sig. Han kan ringa och vara tokig över saker vi absolut måste fixa på vårat hus och han ska komma och göra det själv om vi inte gör det. Han påpekar konstant allt vi måste göra med vårat hus och på honom låter det som att allt är fallfärdigt. Han har alltid rätt!

Men fy vad jobbigt. Din sambo måste ju kunna be honom att backa några hundra meter?
Ni är vuxna - ert hus, era val, era liv. Inte lägger ni väl i hur han gör med sitt hus?
 
Jag kan inte se annat än att det är din sambo som ska skydda dig från hans pappa. Om han inte kan eller vill göra det, får du ju ta det därifrån.

Min linje - om jag ville leva med sambon - hade nog blivit att undvika pappan så långt som möjligt. Sambons relation med sin pappa behöver jag ju inte grubbla över.
 
Du får göra som min fru .Hon har alldrig följt med mig till min mamma och mina övriga släktingar och när dom hälsar på så går hon till ett annat rum och sätter sig .Så är du kvitt problemet !
 
Du får göra som min fru .Hon har alldrig följt med mig till min mamma och mina övriga släktingar och när dom hälsar på så går hon till ett annat rum och sätter sig .Så är du kvitt problemet !
Behandlar de henne illa?
 
Hade jag varit du hade sambon varit den största huvudvärken. Vilket osympatiskt jävla resonemang.

Jag håller med, just nu lever även han lite på gränsen. I vanliga fall brukar han vara väldigt förstående men det var han verkligen inte igår.

Vi har alltid haft överenskommelsen att vi sköter våra egna föräldrar just för att undvika bråk över familjerna och jag hoppas verkligen att sambon tar tag i saken den här gången och ryter ifrån. Tyvärr är han väldigt konflikträdd och han tycker nog att den enklaste lösningen är att rycka på axlarna åt det hela.
 
Jag vet att han tidigare har surrat skit om mig till sambons släkt om bla. min ekonomi, hur jag städar vårat hus och igår fick jag veta det värsta, att jag inte sköter mina hundar. Tydligen är mina hundar ensam jättemycket, de får ingen rastning och han tycker att det är helt galet att vi planerar att köpa en till. När jag fick veta det igår blev jag så fruktansvärt arg och ledsen då det verkligen är rent skitsnack. Jag pluggar på distans och min sambo jobbar skift så hundarna är ensam 15 timmar var tredje vecka och någon gång då och då när vi besöker folk som inte uppskattar att ha hund hos sig. Jag tränar och tävlar aktivt med mina hundar och försöker verkligen slå knut på mig själv ibland för att hundarna ska få allt de behöver, som absoluta minimum tränas och rastas dem 2 timmar om dagen + korta kissrundor. Sambons pappa har även erbjudit sig att rasta våra hundar då och då för att han tycker att det är roligt att ha sällskap på promenaderna men han går runt och säger att han måste rasta våra hundar så dem får göra någonting ibland i alla fall.

Men vem fasen är det som är så mån om att du ska veta att han snackar skit om dig? Tycker det låter som någon som man kanske ska lyssna mindre på.
 
Sambon och jag har varit tillsammans i snart 5 år och jag har väl mer eller mindre aldrig dragit helt jämt med hans pappa. Trots det här har det aldrig uppstått konflikter mellan oss utan vi har hållit oss på avstånd från varandra och accepterat att vi tycker olika om i princip allt och yttrar bara några artighetsfraser vid påhälsning hos varandra. Det har fungerat helt okej även om sambon såklart varit lite besviken på att vi inte kommer överens och att vi inte frivillit umgås med varandra.

Men nu har det skurit sig totalt i samband med ett köksbyte hemma hos oss där sambons pappa hjälpte till en hel del. Hans hjälp var såklart uppskattad och utan honom hade det nog tagit betydligt längre tid att få allt på plats men nu mer blir jag arg bara av att höra hans namn. Allt vi valt till köket var fel, fel, fel. Han kritiserade allt från köksskåpens placering till vilka kontakter vi valt och så vidare. Även här bet jag mig hårt i läppen för att inte fräsa ifrån utan försökte ignorera allt han sa samtidigt som jag såklart blev ledsen över all negativitet när vi längtade efter att få renovera och göra huset fint.

Jag vet att han tidigare har surrat skit om mig till sambons släkt om bla. min ekonomi, hur jag städar vårat hus och igår fick jag veta det värsta, att jag inte sköter mina hundar. Tydligen är mina hundar ensam jättemycket, de får ingen rastning och han tycker att det är helt galet att vi planerar att köpa en till. När jag fick veta det igår blev jag så fruktansvärt arg och ledsen då det verkligen är rent skitsnack. Jag pluggar på distans och min sambo jobbar skift så hundarna är ensam 15 timmar var tredje vecka och någon gång då och då när vi besöker folk som inte uppskattar att ha hund hos sig. Jag tränar och tävlar aktivt med mina hundar och försöker verkligen slå knut på mig själv ibland för att hundarna ska få allt de behöver, som absoluta minimum tränas och rastas dem 2 timmar om dagen + korta kissrundor. Sambons pappa har även erbjudit sig att rasta våra hundar då och då för att han tycker att det är roligt att ha sällskap på promenaderna men han går runt och säger att han måste rasta våra hundar så dem får göra någonting ibland i alla fall.

Pappan fyller snart jämt och vi har börjat planera en fest och jag är såklart involverad i att få det att fungera. Jag har lovat min svärmor att hjälpa henne med det här och vi är mitt inne i den värsta planeringsfasen just nu. Men jag vill inte planera en fest till någon jag just nu tycker så illa om. Just nu vill jag bara bryta all kontakt när han gör mig så fruktansvärt ledsen och klankar ner på allt jag äger och har. Men hur gör man det smidigast utan att skada sambon och pappans relation? Igår var jag så ledsen och hävde ur mig både det ena och det andra om pappan till sambon, han tyckte att jag överreagerade och att han minsann skulle bryta med min familj om jag inte ville ha något med hans pappa och göra.

Hur gör man? Är det bara att stå ut och fortsätta vara trevlig fast han får mig att bli så ledsen och arg? Kan man bryta på ett snyggt sätt utan att det skadar pappa-son relationen? Min sambo tycker bara att jag ska ignorera men det känns inte heller bra, jag vill inte ha en relation på något sätt med någon som får mig att bli så arg och ledsen mest hela tiden.

"Ja ja jag hör vad du tycker men här bor jag och passar inte det kan du gå hem. Ingen ide att gnälla".

Nog har mina föräldar och svärföräldrar åsikter om mycket, och det är inte alltid välkommet eller speciellt trevligt. Säg ifrån, avsluta samtalet och sätt punkt för det.

Klart dom blir sur, men det är deras problem. Jag är inte långsint och bryter kontakten, men mitt hem bestämmer jag över och passar inte det så är dom välkomna den dagen det passar.

Testa bit ifrån när gnället övergår till handlingskraft, när dom inte får gehör för gnället om den smutsiga mattan utan tar sig friheten att damma mattan medan man är på jobbet. Jag har knappt pratat med min svärmor eftet det och då bor vi ändå på samma gård :D Men hon smyger inte runt inne hos oss längre, och det duger för mig!
 

Liknande trådar

Relationer Jag behöver skriva av mig. Ni är kloka. Det här är invecklat och jag får förmodligen inte med allt relevant i ett första inlägg. Jag...
2
Svar
24
· Visningar
3 967
Senast: Pinus
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 411
Senast: lundsbo
·
Hundträning Jag har en okastrerad hane på 2,5 år av spetsras. Just nu mår jag väldigt psykiskt dåligt, vilket delvis har med hunden att göra. Så för...
2
Svar
37
· Visningar
5 428
Senast: Kraxa
·
  • Artikel
Dagbok Jag brukar inte skriva så jätte mycket om min valp här för att jag har fått så mycket neggativa svar och kritik och massa på pekanden om...
2
Svar
36
· Visningar
2 369

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Kattsnack 10
  • Valp 2023 -den andra

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp