Sammanfattningsvis

iNHALE

Trådstartare
Nu är det inte ens 3 timmar kvar av 2020. Hur sammanfattar ni ert 2020 och vad har ni för förhoppningar om 2021?

Jag tror att 2020 har varit ett år som jag kommer se tillbaka på med blandade känslor. Det har hänt en del bra saker och det har hänt en del dåliga. Man skulle nog kunna sammanfalla året som "berg- och dalbana", från höga toppar och sen käpprätt åt helvete för att sen gå upp igen. Det är inte ett år jag någonsin vill uppleva igen, och då beror inte det på pandemin i första hand då den inte påverkat mig speciellt mycket i jämförelse.

Jag hoppas att 2021 kommer bli ett år som präglas av att komma tillbaka upp i sadeln, att få båten på rätt köl, lära sig kryssa i motvinden och att inte bara hålla näsan ovanför vattenytan utan snarare klara sig med ett par gummistövlar. Det är iaf det jag siktar mot.
 
2020 försvann för fort men känns också evighetslångt i backspegeln. Kommer att minnas det som året då jag arbetade alldeles för mycket, kom till stora nya insikter om mig själv, och för första gången kände mig helt okej med tanken på att bli gammal och dö.

2021 hoppas jag att jag får utrymme att älska mer, att älska modigare, och kanske, om jag har tur, bli älskad mer. Och så hoppas jag på ny inriktning i karriären och lite mer fritid (så att jag har tid med allt älskande!).
 
2020 har varit ett fruktansvärt udda år. Många har sagt att det har känts oändligt, men jag tycker att tiden har sprungit iväg. Jag har jobbat på som vanligt. Restriktioner har varit en del av vardagen.

Det positiva som pandemin förde med sig för min del var att jag äntligen tog ta i skrivandet. Länge har jag velat skriva en bok - en roman - men det har känts som en sådan där "pie in the sky". Men under våren och sommaren skrev jag som en besatt, och under hösten och vintern lärde jag mig hur man ger ut sin egen bok. Vilken upplevelse, och vilket arbete :) ! Jag är oändligt tacksam för att jag lyckades, och känner mig så fruktansvärt STOLT över mig själv :) !
 
2020 har varit det första året hemma efter många år bosatt långt bort. Det har även varit året jag tagit mig upp i sadeln igen efter en krasch in i väggen och olycka som ledde till avlivning av min älskade häst. Samtidigt har det varit ett år av isolering pga pandemin och ett fruktansvärt intensivt år studiemässigt.

2021 hoppas jag att studierna lugnar ner sig, att vaccinet leder till att jag kan umgås med min familj som jag äntligen har nära mig och att nära och kära får fortsätta må bra och inte drabbas av något obehagligt virus
 
Det bästa och mest förunderliga 2020 var att jag klarade ekonomitentan på första försöket 😅 och att jag äntligen gjort en gbp. I övrigt har året varit ganska skit. Jag mår inte alls bra av isolering och distansstudier, hade jag inte haft stallet hade jag helt klart varit inne i en klinisk depression nu 🤷‍♀️

2021 hoppas jag på vaccinationer som kan ge oss livet tillbaka, annars vet jag inte vad jag gör.
 
Bortsett från pandemin och vad den medfört, vilket såklart varit allt annat än positivt, så har det ändå varit ett bra år för mig personligen. Inledde året med att träffa mitt livs kärlek (om man nu får tro på sånt), och fick två hundar på köpet.
Även fått ett drömjobb under året, som jag trivs otroligt bra med, och vi avslutade året med att skriva kontrakt på en liten gård dit vi flyttar under början av nästa år. :love:

Så kan inte klaga sett till det personliga, men hoppas att 2021 kan bli ännu bättre, utan pandemi och där vi kan umgås med nära och kära på ett normalt sätt igen. :heart
 
Trots allt så tycker jag ändå att 2020 har fört med sig en del gott för min del.
Har växt så otroligt mycket psykiskt och är så grymt stolt över vad jag lyckats med.
Skolan har gått fantastiskt bra och jag har överraskat inte bara mig själv, utan också alla runt omkring mig med mina studieresultat. Har dessutom börjat träna mer och insett att jag kan så mycket mer än jag tror.

2021 hoppas jag kunna åka på praktik, ta examen, börja jobba och komma igång med livet på riktigt!
 
Mitt år började med att jag gick från en 6 månaders provanställning som absolut inte passade mig alls till arbetslöshet, vilket inte heller passar mig. En månad senare fick jag ett nytt jobb och har jobbat där sedan dess, är nu fast anställd och trivs mycket bra! Har inga planer på att sluta.

Insåg att synen var så pass påverkad att hjärnan inte orkade med att läsa böcker så jag fick ta till ljudböcker istället, trots att jag alltid har sagt att böcker ska läsas och inte lyssnas på. Trots min negativa åsikt om ljudböcker har jag funnit det väldigt positivt och kommer fortsätta med mitt lyssnande, funkar det inte på ena viset så får man testa annat och det funkar ju faktiskt trots allt.

Jag köpte en unghund i april och ser fram emot många år med honom.Han är bra, som en normal unghund och har gjort stora framsteg sedan han kom. Det är så väldigt trevligt att hemmet har en hund igen, det har varit så ensamt utan. Vi får se vad nästa år bjuder honom och oss. Han är så ung och unghundsaktig fortfarande, så vi kan ju lugnt forma honom ännu.

Hälsomässigt har det varit upp och ner, har ännu inte fått några direkt svar om synen, man vet inte, fler undersökningar ska göras osv. Inte förrän nu i oktober och december har saker egentligen börjat röra på sig framåt vad gäller min syn, väntat för länge på det, så det är sannerligen med blandade känslor jag ser vad 2021 bär med sig på den punkten. Förhoppningsvis en diagnos. Men blir det en diagnos jag kan acceptera?

Jag vet egentligen inte vad jag förväntar mig av 2021. Egentligen inte någon större skillnad mot vad 2020 är/var. Det är ju fortfarande en pandemi och den går ju inte över i ett trollslag, så vi får nog leva så här hela nästa år också.

Det känns så märkligt att ett helt år har gått, jag som inte riktigt har känt att det ens har börjat ännu!
 
Även om 2020 varit totalt katastrof globalt sett har det varit ett väldigt bra år för mig privat, jag har dels tagit körkort och dels gått från barnlös till tvåbarnsmamma 🥳🥳.
Jag skulle säga att året har fått mig att inse vad det är som egentligen är viktigt i livet, både utifrån föräldraskapet men också pandemin. Jag känner mig nu inne på att flytta närmre mina föräldrar och har också kunnat släppa jobbet mer än tidigare.
2021 hoppas jag starkt på vaccinet och att äntligen kunna umgås normalt igen!
 
2020 var året då jag tog mod till mig och sökte könsbekräftande vård, påbörjade behandling med testosteron och på allvar kom ut som transperson.

Året då jag äntligen fick hit min partner från USA, så vi kan påbörja ett liv -tillsammans-

Året mina tio år av avelsplaner gick i stöpet, då min lovande treåriga egenuppfödda arbetshund gick bort i epilepsi. Min älskade Sonic 💔

2021 blir nog ett år av osäkerhet, strider med byråkratiska myndigheter (immigration), ständigt med en fot i flyttkartongen redo att kasta oss till UK om Migrationsverket strular. Vi ska gifta oss, det ska bli valp och jag ska ha paus från lamning!
 
Det började väldigt bra, sen gick allt åt helvete med det ena tråkiga beskedet efter det andra. Pandemin, skadad häst, katt med epilepsi, bil som bråkat, ekonomin åt helvete osv.
💩💩💩
Senaste veckorna har livet känns lite trevligare och jag hoppas verkligen 2021 blir ett bättre år 😒
 
Mitt år hade varit turbulent även utan covid, men blev det såklart ännu mer med.

Året började med att jag började i behandling för mångårig ångestproblematik, vilket ju var bra.
Och inställda stora motionslopp blev för mig något positivt (skulle det hända nån gång, så var det bäst nu, men helst inte såklart). Jag fick också min första fasta tjänst i år.

Men, när jag inte längre kunde/kan använda mitt gamla sätt att hantera ångesten, var ju en pandemi med utspridd smitta (och jobb på äldreboende) ingen hit direkt. Det har varit och är väldigt jobbigt, men jag hoppas att det vänder nu. Peppar peppar.
Jag laddar mentalt inför 12-slaget och hoppas!

🎈🎊🎉
 
Det gångna året har varit hemskt. Legat på sjukhuset en massa, varit nära att dö på IVA och åkt ambulans mycket.
Min depression har gjort mig sjukskriven igen.

Det positiva har varit att jag slutat med en massa medicin, framför allt det dagliga intaget av xanor och stesolid som gjorde mig korkad och trög.
Även bra att jag flyttat till ny lägenhet.

Nästa år måste bli bättre!
 
Nu är det inte ens 3 timmar kvar av 2020. Hur sammanfattar ni ert 2020 och vad har ni för förhoppningar om 2021?

Jag tror att 2020 har varit ett år som jag kommer se tillbaka på med blandade känslor. Det har hänt en del bra saker och det har hänt en del dåliga. Man skulle nog kunna sammanfalla året som "berg- och dalbana", från höga toppar och sen käpprätt åt helvete för att sen gå upp igen. Det är inte ett år jag någonsin vill uppleva igen, och då beror inte det på pandemin i första hand då den inte påverkat mig speciellt mycket i jämförelse.

Jag hoppas att 2021 kommer bli ett år som präglas av att komma tillbaka upp i sadeln, att få båten på rätt köl, lära sig kryssa i motvinden och att inte bara hålla näsan ovanför vattenytan utan snarare klara sig med ett par gummistövlar. Det är iaf det jag siktar mot.
2020 var ju en upplevelse iallafall, om man ska formulera det vänligt :rofl: Rent personligt ska jag inte klaga, jag och alla närstående har hållit oss friska, mina barn mår bra och jag har jobbet i behåll. Det kunde varit så väldigt väldigt mycket värre än så. Ridningen går framåt och har varit en stor ljuspunkt för mig. Jag har hunnit reflektera en hel del över vad som är viktigt för mig också. Önskar att mina morföräldrar varit i livet, för jag hade velat veta mer om hur livet var för dem när de satt med små barn, världskriget rasade och allt var ovisst. Det är inget jag öht ägnat en tanke åt förrän nu i mars-april när allt var ovisst och mina egna barn vände sig till mig för svar.

Mina förhoppningar för 2021 är på snabb distribution av vaccinerna, att jag och närstående ska fortsätta vara friska och att barnen ska må bra. Det räcker så.
 
Det har varit både bra och dåliga saker med året, men jag gillar att fokusera på det som varit bra.

Jag har fått nya vänner, brutit kontakten med några energitjuvar, utvecklats massor inom klättringen och gjort jättemånga roliga saker. Jag har vandrat, tältat, byggt dator, fotograferat, träffat fina hundar, nakenbadat mitt i natten och spenderat vansinnigt många dagar tillsammans med killen jag började umgås med i början av sommaren.
 
2020: första året utan häst. Hade en medryttarhäst i några månader, men den flyttade och jag orkade inte styra upp en ny. Har inte suttit på en häst på över ett halvår nu. Det är lite av en identitetskris bara det!

Positivt: jag har slutfört min kandidatexamen. Jag sökte ett jobb på min praktik som jag fick. Skrev mitt examensarbete åt ett företag, blev erbjuden jobb där. Stolt över det!

2021:
Större fokus på mig själv. Tränat med PT under hösten och kommer fortsätta med det. I och med att hästarna inte finns i vardagen så försvinner massor av vardagsmotion. Jag kommer behöva träna för att kroppen ska hålla och orka. Jag hoppas att jag fortsätter och ökar träningen, det känns viktigt.
 
2020 hade knappt börjat förrän vi fick ett positivt graviditetstest. Vi trodde inte det skulle gå vägen, varken i början eller vartefter tiden gick, så det var mycket oro. Från slutet av sommaren var det mycket kontroller av bebis och i slutet av oktober välkomnade vi henne till världen, en värld med pågående pandemi.
Det har varit lite oro också pga pandemin, dels då jag själv är i riskgrupp men även då ungarnas mormor är det pga ålder.
Sommaren isolerade vi oss en del ute på sommarstället med mormor, så himla härligt vi hade.

2020 var även året då jag avslutade ett års studier och faktiskt kom på vad jag ska jobba med. Förstår inte varför jag tvekade, men behövde nog den pausen för att komma fram till det.

2020 avslutades tyvärr med att vi fick ta farväl väldigt plötsligt av foderponnyn, som blev akut dålig :heart :(.


Vi hoppas 2021 blir ett bättre år. Ett år då vi kan umgås med mormor mer igen och att vi alla, både två- och fyrbenta får hålla oss friska och krya.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Vi i vår familj har under hösten hamnat i en fasansfull situation, som gjort och gör mig så upprörd och ledsen. Den 20:de september i år...
14 15 16
Svar
311
· Visningar
21 591
Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 304
Senast: jemeni
·
Kropp & Själ Det här kommer bli ett väldigt långt inlägg :angel: :p Jag är 31 år, har aldrig varit gravid, och började i vintras (december) få...
2
Svar
21
· Visningar
2 926
Senast: __sofia__
·
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
28 483
Senast: Elendil
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Barn och djur
  • Vi som letar hus
  • Hat

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp