Schäfer - är vi redo?

[Ssofie_]

Hej alla hundtokiga människor!

Jag och sambon är i valptankar och schäfern har alltid varit min favoritras och efter att exet hade två stycken kan jag väl inte påstå att suget blev mindre efter en egen.
Jag har läst på allt vad jag bara kan om rasen men jag tycker att det verkar vara så delade meningar kring aktivering av schäfern. Jag vet att det är en brukshund och kräver där efter också.
Men jag vill vara hundra procent säker att jag kan ge schäfern den aktivering den behöver innan jag skaffar en. Sen självklart vet jag att det kan skilja sig mellan individer men rent generellt undrar jag om vi har vad som krävs.
Jag har ganska mycket erfarenhet av hundar sedan tidigare då jag alltid varit "upp i hundar" och läst väldigt mycket om träning/mentalitet osv. Sambon är ganska ny med hundar men har börjat läsa på och verkar väldigt intresserad av att lära sig.

Det vi kan ge vår hund utöver vanliga kissrundor:
- Ca 45 min morgonpromenad med enklare aktivering så som lydnadsträning under promenaden.
- Jag har möjlighet att ta med hunden på jobbet och på lunchen kommer den att få busa ca 30 min med en annan hund på ett fält/skogen.
- Efter jobbet ca 1 timmes långpromenad/skogspromenad lös + aktivering med tex lydnad.

Annars har jag många vänner som har hundar så, så fort tillfälle ges får de busa av sig i skogen eller hundrastgård. Jag är själv intresserad av att börja med nosework som man kan ha som alternativ de dagar man kanske inte vill ge sig ut i skogen för att lägga spår.
Sen står även spår och lydnad högt upp på listan med vad jag skulle vilja pyssla med. Just nu känner jag dock bara att det skulle vara på hobbynivå för att ha roligt med hunden och utvecklas tillsammans. Jag har än så länge inga planer på att tävla...

Alla dessa grenar är nya för mig förutom att jag har läst på väldigt mycket. Men jag har inte tränat dem själv praktiskt. Har en vän som är duktig på spår så därifrån kommer jag få hjälp/stöttning.
Sambon har börjat läsa om IPO, men vi får se hur det blir med det.

Men generellt skulle vardagarna se ut som jag beskrev ovan och på helgerna får man lägga mer krut på att vara ute i skogen och lägga spår osv. Ca 1-2 timmar/dagen utöver promenaderna. Eller besöka hundklubben för ett lydnadspass.

Vi kommer självklart gå valpkurs/allmänlydnadskurs med valpen och sedan är det stor chans att vi vill gå mer kurser då vi har fått känna på vad som intresserad oss mest.

Så kort och gott, tror ni att vi är redo att skaffa en schäfer?

Tack på förhand!
//Sofie

 

[Fruentimber]

@Voff @linnsan @Jadzia

 

[Fruentimber]

Spontant: om man har noll praktisk erfarenhet av t ex spår och lydnad och därför inte vet att detta kommer man brinna för tillsammans med sin hund (det kan ju vara så att man tycker det är skittråkigt), så skulle jag inte börja med en brukshund. Spår och lydnad på hobbynivå kan man hålla på med med många olika raser - varför just en brukshund? Vad har du för erfarenhet av hund sen innan?

 

[Problematisk]

Spontant: om man har noll praktisk erfarenhet av t ex spår och lydnad och därför inte vet att detta kommer man brinna för tillsammans med sin hund (det kan ju vara så att man tycker det är skittråkigt), så skulle jag inte börja med en brukshund. Spår och lydnad på hobbynivå kan man hålla på med med många olika raser - varför just en brukshund? Vad har du för erfarenhet av hund sen innan?

Håller med om det här. Bara för att man tror att man skulle gilla något, betyder det inte att man gör det när man faktiskt provar.
Jag trodde jag skulle vilja satsa på lydnad när vi skaffade första nuvarande hunden. Visade sig att det inte alls var så kul som jag tänkt mig . Och då hade jag ändå provat lite med min ena barndomshund.

 

[Lyraolissy]

Jag håller också med. Jag skaffade brukshund,ettårig omplacering som första egna hund och hade inte hållt på hundar sen barndomen och livet ändrades dramatiskt,dagarna planerades efter henne i princip.
Men jag tyckte det var roligt för det mesta och hade jag råkat skaffa en sällskapshund så hade jag kanske aldrig upptäckt hur roligt det är med hundträning.
Tycker man inte det är roligt blir det ett helvete,de flesta brukshundar accepterar inte att ligga på soffan och vänder sig inte inåt som en golden om de är understimulerade
Min första hund var ett spontanköp efter utseendet,hade lika gärna kunnat bli vadsomhelst med ett utseende jag gillat
Man har lärt sig mer med åren.
Skulle rekommendera dig att följa med nån hundtokig ut och träna med lånad hund. Spår tar tid och förberedelser, lydnad kräver mycket motivering och tragglande ibland

 

[Lingon]

Är inte schäfern som ras väldigt diversifierad numera? Inte lika enhetlig längre. Väldigt många dåliga schäfrar utan driv förutom de som är som schäfrar ska vara d.v.s. en allsidig brukshund med mycket motor?

 

[Grazing]

Hej alla hundtokiga människor!

Jag och sambon är i valptankar och schäfern har alltid varit min favoritras och efter att exet hade två stycken kan jag väl inte påstå att suget blev mindre efter en egen.
Jag har läst på allt vad jag bara kan om rasen men jag tycker att det verkar vara så delade meningar kring aktivering av schäfern. Jag vet att det är en brukshund och kräver där efter också.
Men jag vill vara hundra procent säker att jag kan ge schäfern den aktivering den behöver innan jag skaffar en. Sen självklart vet jag att det kan skilja sig mellan individer men rent generellt undrar jag om vi har vad som krävs.
Jag har ganska mycket erfarenhet av hundar sedan tidigare då jag alltid varit "upp i hundar" och läst väldigt mycket om träning/mentalitet osv. Sambon är ganska ny med hundar men har börjat läsa på och verkar väldigt intresserad av att lära sig.

Det vi kan ge vår hund utöver vanliga kissrundor:
- Ca 45 min morgonpromenad med enklare aktivering så som lydnadsträning under promenaden.
- Jag har möjlighet att ta med hunden på jobbet och på lunchen kommer den att få busa ca 30 min med en annan hund på ett fält/skogen.
- Efter jobbet ca 1 timmes långpromenad/skogspromenad lös + aktivering med tex lydnad.

Annars har jag många vänner som har hundar så, så fort tillfälle ges får de busa av sig i skogen eller hundrastgård. Jag är själv intresserad av att börja med nosework som man kan ha som alternativ de dagar man kanske inte vill ge sig ut i skogen för att lägga spår.
Sen står även spår och lydnad högt upp på listan med vad jag skulle vilja pyssla med. Just nu känner jag dock bara att det skulle vara på hobbynivå för att ha roligt med hunden och utvecklas tillsammans. Jag har än så länge inga planer på att tävla...

Alla dessa grenar är nya för mig förutom att jag har läst på väldigt mycket. Men jag har inte tränat dem själv praktiskt. Har en vän som är duktig på spår så därifrån kommer jag få hjälp/stöttning.
Sambon har börjat läsa om IPO, men vi får se hur det blir med det.

Men generellt skulle vardagarna se ut som jag beskrev ovan och på helgerna får man lägga mer krut på att vara ute i skogen och lägga spår osv. Ca 1-2 timmar/dagen utöver promenaderna. Eller besöka hundklubben för ett lydnadspass.

Vi kommer självklart gå valpkurs/allmänlydnadskurs med valpen och sedan är det stor chans att vi vill gå mer kurser då vi har fått känna på vad som intresserad oss mest.

Så kort och gott, tror ni att vi är redo att skaffa en schäfer?

Tack på förhand!
//Sofie

Schäfrar verkar komma i många former.En del som jag träffat har varit gårdshundar som har nöjt sig med att hänga med på ridturer. En del har jag träffat som är har galet med motor och väldigt energiska och kräver mycket från ägaren. Och då främst kunskapen om att kunna kontrollera energin och göra något vettigt av den, vissa jag träffat har haft energin men inte kunnat kontrollera den och det blir mindre bra. All energi går ju liksom inte att motionera bort.

 

[Inte_Ung]

Vi var de största nybörjarna man kan tänka sig. Det blev en försvarsmakts-schäfer för oss. Vi lever ett aktivt uteliv på en gård och hunden har uppgifter att sköta. Vakta - larma - visa.

 

[Raderad medlem 94602]

Schäfer som ras är spretig. Det finns stor variation på drifter och behov mellan olika typer och linjer.
Jag anser att ni kan ha en Schäfer bara ni väljer från "rätt" typ.
Jag skulle avråda från vissa kennlar som inriktar sig på riktigt driftstarka linjer som främst avlar för tjänst och tävling. En sån hund kan lätt bli för mycket.
Och jag skulle även avråda från en del exteriörkennlar som inte lägger vikt vid hälsa och mentalitet.
Sen skulle jag rekommendera tik före hane till nybörjare.
Men det finns faktiskt bra kennlar med hundar av mer Showlinjer och det finns brukskennlar som får fram arbetsvilliga och trevliga hundar utan extrema överdrifter och jag tycker absolut att dessa hundar kan passa er. Jag har själv sålt till nybörjare som haft en inställing till hundägandet som jag trott på.
Men jag skulle verkligen be er att ta hjälp i ert letande och vara mycket nogranna för det är en djungel när man är ny i rasen att skilja typerna åt och samtidigt sortera bort kennlar som kan ha ett å annat i sina linjer som inte syns på avelsdata.

 

[Unafraid]

Vi har haft fyra schäfrar med ungefär samma liv som det du beskriver och dom har varit nöjda. Inte jättekrävande hundar när det kommer till aktivering, lite mentala grejer men främst följa med överallt och vara gårdshund/följa på ridturer.

Jag har också träffat riktiga arbetsmaskiner, så som någon nämnde längre upp i tråden så får du välja kennel med omsorg, eller vuxen omplacering kanske?

Min nuvarande kommer via ett polisärende, en fantastisk kille! Lycka till!

 

[Ssofie_]

Till att börja med, tack för alla svar!
Jag förstår absolut hur ni tänker angående att jag kanske inte kommer veta om jag vill träna lydnad/spår om jag inte har testat.
Det jag vet med säkerhet är att jag vill göra någonting med min hund. Självklart måste man prova sig fram för att hitta det som både jag och hunden tycker är roligt.
Och varför jag vet att jag vill träna seriösare beror väl främst på att jag har väldigt många vänner som har hundar (främst från grupp 9) som jag flertalet gånger lånat för att få testa lite träning med. Dock har jag alltid upplevt att de är totalt ointresserade och svårmotiverade. Som exempel, jag tränar ena hunden på att gå fot och han kan väl göra det. Men känslan är att han enbart gör det för att han får en godbit efteråt och inte för att det är kul. Det jag söker är en hund som vill träna tillsammans med mig med glädje och entusiasm. Sen kanske det är jag som är dålig på att motivera hunden, jag vet inte. Men jag upplever att man inte kommer framåt med någon av dessa hundarna. Men ni kanske förstår vad det är jag menar.

Sen sitter jag dagligen på nätet och kollar videor på de som tränar tex lydnad och läst på om de olika grenarna. Och jag tänker varje gång att "Så här vill jag lyckas med min hund en dag". Det är väldigt inspirerande och jag älskar att se samarbetet mellan hund och ägare.
Det som får mig att vilja ha en hund är absolut inte de vardagliga promenaderna och sällskapet. Utan det är att främst att lära mig och hunden någonting och arbeta tillsammans. Förstå mig rätt, sällskapet av en hund är ju underbart.

Den egentliga hunderfarenheten jag har är bland annat från att jag var liten, då vi ägde en dvärgschnauzer. Redan som åttaåring började jag att öva agility med henne på baksidan, övade olika tricks och gömde oss i skogen. Nu var ju allt detta enbart för skojs skull och jag hade inte mer erfarenhet än det jag då hade läst. Hon var dock en otroligt lättsam hund, då jag som åttaåring aldrig hade ett koppel med mig på promenaderna.
I övrigt kommer väl kunskaperna främst från att jag alltid ställt upp och varit hundvakt åt exets schäfrar (lite drift i dom) och alla mina vänners hundar. Jag har aldrig varit bangen att ta på mig det. Jag har även följt med en vän på allmänlydnadskurs några gånger och då hon har lagt spår. Men annars så är väl kunskaperna främst från det jag läst.

Nu blev det ännu ett långt och luddigt inlägg, men ni kanske hänger med ändå.

 

[Ssofie_]

Schäfer som ras är spretig. Det finns stor variation på drifter och behov mellan olika typer och linjer.
Jag anser att ni kan ha en Schäfer bara ni väljer från "rätt" typ.
Jag skulle avråda från vissa kennlar som inriktar sig på riktigt driftstarka linjer som främst avlar för tjänst och tävling. En sån hund kan lätt bli för mycket.
Och jag skulle även avråda från en del exteriörkennlar som inte lägger vikt vid hälsa och mentalitet.
Sen skulle jag rekommendera tik före hane till nybörjare.
Men det finns faktiskt bra kennlar med hundar av mer Showlinjer och det finns brukskennlar som får fram arbetsvilliga och trevliga hundar utan extrema överdrifter och jag tycker absolut att dessa hundar kan passa er. Jag har själv sålt till nybörjare som haft en inställing till hundägandet som jag trott på.
Men jag skulle verkligen be er att ta hjälp i ert letande och vara mycket nogranna för det är en djungel när man är ny i rasen att skilja typerna åt och samtidigt sortera bort kennlar som kan ha ett å annat i sina linjer som inte syns på avelsdata.

Jag är helt med på dina banor och skulle absolut inte välja en kennel med linjer för tjänst och tävling och inte heller de kennlar som avlar på exteriör.
Har du erfarenhet av både tik och hane och kan beskriva skillnaden på varför man just skulle välja en tik? Många gånger har jag upplevt tikarna jag träffat som väldigt egna medan hanarna har varit mer tillmötesgående osv. Dock skulle en hane passa bäst in i det liv vi lever idag och utifrån vad mina vänner har för hundar skulle det vara lättsammare. Men förklara gärna
Jag är ny i detta forum så jag vet inte riktigt hur man svarar på inlägg. Vi får se om jag lyckas.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag har just kombon Dvärgschnauzer och Schäfrar (uppfödning) och när det gäller träning är Schäfrarna enklare på många sätt just för att de är framavlade för samarbete med människan. Dvärgen ger mig långfingret i det mesta utom spår

Så länge man vill aktivera sin Schäfer både mentalt och fysiskt så brukar det faktiskt gå jättebra. Det är en ganska tålmodig och förlåtande ras. Däremot ett understimulerad schäfer är ett aber. Sen brukar de inte vara kräsna med vad stimulansen är av för typ, bara den utmanar hjärnan. Schäfrar älskar att få JOBBA med hjärnan och lösa problem.
Vad husse/matte sen serverar för uppgifter brukar inte vara så noga.

 

[Raderad medlem 94602]

Jag är helt med på dina banor och skulle absolut inte välja en kennel med linjer för tjänst och tävling och inte heller de kennlar som avlar på exteriör.
Har du erfarenhet av både tik och hane och kan beskriva skillnaden på varför man just skulle välja en tik? Många gånger har jag upplevt tikarna jag träffat som väldigt egna medan hanarna har varit mer tillmötesgående osv. Dock skulle en hane passa bäst in i det liv vi lever idag och utifrån vad mina vänner har för hundar skulle det vara lättsammare. Men förklara gärna
Jag är ny i detta forum så jag vet inte riktigt hur man svarar på inlägg. Vi får se om jag lyckas.

Tikar är mjukare och de har inte de perioder av hormoner i unga år där det kan bli tufft för en nybörjare. Vi har precis fått hem en sådan hane här och den ägaren var ändå inte nybörjare, tvärt om. Men drifter, hormoner, omognad och mycket vilja i en vuxen hanekropp kan bli svårt. Hanar sitter också ofta på en annan typ av allvarspaket.

Sen gillar vi tikarna mer här för de har en extra växel lägga i. Det är lite mer av och på än hanarna som är mer samma hela tiden. Svårt att förklara i text

 

[Liran]

Till att börja med, tack för alla svar!
Jag förstår absolut hur ni tänker angående att jag kanske inte kommer veta om jag vill träna lydnad/spår om jag inte har testat.
Det jag vet med säkerhet är att jag vill göra någonting med min hund. Självklart måste man prova sig fram för att hitta det som både jag och hunden tycker är roligt.
Och varför jag vet att jag vill träna seriösare beror väl främst på att jag har väldigt många vänner som har hundar (främst från grupp 9) som jag flertalet gånger lånat för att få testa lite träning med. Dock har jag alltid upplevt att de är totalt ointresserade och svårmotiverade. Som exempel, jag tränar ena hunden på att gå fot och han kan väl göra det. Men känslan är att han enbart gör det för att han får en godbit efteråt och inte för att det är kul. Det jag söker är en hund som vill träna tillsammans med mig med glädje och entusiasm. Sen kanske det är jag som är dålig på att motivera hunden, jag vet inte. Men jag upplever att man inte kommer framåt med någon av dessa hundarna. Men ni kanske förstår vad det är jag menar.

Sen sitter jag dagligen på nätet och kollar videor på de som tränar tex lydnad och läst på om de olika grenarna. Och jag tänker varje gång att "Så här vill jag lyckas med min hund en dag". Det är väldigt inspirerande och jag älskar att se samarbetet mellan hund och ägare.
Det som får mig att vilja ha en hund är absolut inte de vardagliga promenaderna och sällskapet. Utan det är att främst att lära mig och hunden någonting och arbeta tillsammans. Förstå mig rätt, sällskapet av en hund är ju underbart.

Den egentliga hunderfarenheten jag har är bland annat från att jag var liten, då vi ägde en dvärgschnauzer. Redan som åttaåring började jag att öva agility med henne på baksidan, övade olika tricks och gömde oss i skogen. Nu var ju allt detta enbart för skojs skull och jag hade inte mer erfarenhet än det jag då hade läst. Hon var dock en otroligt lättsam hund, då jag som åttaåring aldrig hade ett koppel med mig på promenaderna.
I övrigt kommer väl kunskaperna främst från att jag alltid ställt upp och varit hundvakt åt exets schäfrar (lite drift i dom) och alla mina vänners hundar. Jag har aldrig varit bangen att ta på mig det. Jag har även följt med en vän på allmänlydnadskurs några gånger och då hon har lagt spår. Men annars så är väl kunskaperna främst från det jag läst.

Nu blev det ännu ett långt och luddigt inlägg, men ni kanske hänger med ändå.

Håller med dig om att det är mycket roligare och enklare att träna med en brukshund än hundar som inte avlats för att samarbeta med människor på samma sätt. Så vet du att du vill vara aktiv med din hund, skaffa en hund som har uthålligheten, arbetsviljan och nerverna för att tycka det är kul att vara aktiv med dig!

Däremot tycker jag inte att det låter bra att du inte är sugen på vardagspromenaderna. Det kommer att bli många, många fler timmar promenader än träning för det behöver även den mest specialiserade tävlingshund för att må bra. Promenader bygger kondition och ger möjlighet till avspänt och kravfritt umgänge mellan hund och förare, något som gynnar relationen på appellplanen och i skogsarbetet.

 

[Ssofie_]

Tikar är mjukare och de har inte de perioder av hormoner i unga år där det kan bli tufft för en nybörjare. Vi har precis fått hem en sådan hane här och den ägaren var ändå inte nybörjare, tvärt om. Men drifter, hormoner, omognad och mycket vilja i en vuxen hanekropp kan bli svårt. Hanar sitter också ofta på en annan typ av allvarspaket.

Sen gillar vi tikarna mer här för de har en extra växel lägga i. Det är lite mer av och på än hanarna som är mer samma hela tiden. Svårt att förklara i text

Jag tror ändå att jag förstår vad du menar
Och vad roligt att du faktiskt har både schnauzer och schäfer.
Jag förstår också vad du menar om hormoner i unga år vad det gäller hanar. En bekant har en 50% schäfer, 25% amstaff och 25% rottweiler hane. Hur mysig och lugn som helst och jag har varit väldigt mycket hundvakt åt honom. Men då han var 9-12 månader gammal... Man ville slita sitt hår bokstavligt talat. Han var inte alls rolig att ha och göra med.
Nu är han 1½ år och världens filbunke. Jätte mysig men något tråkig enligt mig. Då hon skaffade honom och jag hörde vilka raser de hade blandat tänkte jag att hon skulle ha mycket att göra, men inte alls. Han måste ha blivit 1 på 10

 

[Ssofie_]

Håller med dig om att det är mycket roligare och enklare att träna med en brukshund än hundar som inte avlats för att samarbeta med människor på samma sätt. Så vet du att du vill vara aktiv med din hund, skaffa en hund som har uthålligheten, arbetsviljan och nerverna för att tycka det är kul att vara aktiv med dig!

Däremot tycker jag inte att det låter bra att du inte är sugen på vardagspromenaderna. Det kommer att bli många, många fler timmar promenader än träning för det behöver även den mest specialiserade tävlingshund för att må bra. Promenader bygger kondition och ger möjlighet till avspänt och kravfritt umgänge mellan hund och förare, något som gynnar relationen på appellplanen och i skogsarbetet.

Absolut! Jag vet vad en hund behöver vad det gäller motion och alla promenader ser jag som en självklarhet då man skaffar hund och det vet jag att jag kan ge den. Jag menar bara att jag inte är en person som skaffar en hund för att gå promenader och ha den som sällskap. Utan jag vill ha en hund som tycker om att jobba utöver de vardagliga promenaderna.
Jag kanske skrev lite oklart tidigare

 

[linnsan]

Fördelen med schäfer som @Voff redan tagit upp är ju att man kan aktivera de med lite vad som helst. Sålänge kropp och knopp utmanas är det en väldigt allsidig arbetande ras.

Jag har en tik som precis har blivit 1 år. Och trots att hon är en väldigt intensiv tik när vi tränar så kräver hon absolut inte multimycket träning. 1-2 h lösspring i skogen och lite lättare mentala övningar dagligen + 2-3 dagar i veckan då hon verkligen får bli ordentligt trött räcker gott. Men detta räknar jag som absolut minimum. Även om hon kanske inte skulle tugga sönder lägenheten och bli helt förstörd av mindre så skulle jag inte tycka att det var schysst.

Sen klarar hon med lätthet vilodagar ibland också.

Som flera andra varit inne på så är rasen väldigt spretig. Tjänstelinjer BEHÖVER inte innebära svårare hund, även där föredrar ju folk olika. Men lättast är att du kollar MHn och MT, pratar med uppfödarna om deras kullar om vad som kan passa och vad du söker. Ofta kan de ha lite olika typer även hos en uppfödare.

Här är en kort liten film på min tik när hon var 11 månader

 

[linnsan]

En sak jag tycker är viktig att komma ihåg dock är att man måste ha en bra balans mellan olika aktiviteter. Promenader (eller motsvarande) där hunden bara får vara hund är lika viktigt som träningen.
Sen är det viktigt att träningen inte bara innehåller aktivitetshöjande aktiviteter som tex agility eller annan träning där man vill ha hög aktivitetsnivå men där hunden inte jobbar så länge att den blir ordentligt trött. Då finns risken att hunden bygger stress och får svårare att slappna av.

Så. En bra balans mellan promenader, nosarbete, "hetsande" övningar och ordentlig fysträning är viktigt tycker jag

 

[machafuko]

Fördelen med schäfer som @Voff redan tagit upp är ju att man kan aktivera de med lite vad som helst. Sålänge kropp och knopp utmanas är det en väldigt allsidig arbetande ras.

Jag har en tik som precis har blivit 1 år. Och trots att hon är en väldigt intensiv tik när vi tränar så kräver hon absolut inte multimycket träning. 1-2 h lösspring i skogen och lite lättare mentala övningar dagligen + 2-3 dagar i veckan då hon verkligen får bli ordentligt trött räcker gott. Men detta räknar jag som absolut minimum. Även om hon kanske inte skulle tugga sönder lägenheten och bli helt förstörd av mindre så skulle jag inte tycka att det var schysst.

Sen klarar hon med lätthet vilodagar ibland också.

Som flera andra varit inne på så är rasen väldigt spretig. Tjänstelinjer BEHÖVER inte innebära svårare hund, även där föredrar ju folk olika. Men lättast är att du kollar MHn och MT, pratar med uppfödarna om deras kullar om vad som kan passa och vad du söker. Ofta kan de ha lite olika typer även hos en uppfödare.

Här är en kort liten film på min tik när hon var 11 månader

Gla' rumpan