skadad av häst - sjukhus?

Jag tillhör sorten som sökt med icke-akuta saker på akuten. En gång själv. Fick visserligen vänta 10 timmar men det var helt ok. Hade då njursten, hade varit på vc två gånger till olika läkare som bortförklarade min smärta (den ena med orden "man kan inte ha ont i njurarna, det sitter mellan öronen på dig"). På akuten fick jag genomgå ct, fick diagnos och - bäst av allt - recept på smärtstillande att ta vid behov.

Tillägg: i min värld är det ok att söka akuten för smärtan jag gissar man kan ha vid en bruten tå. Särskilt om vc är stängt tex.

Andra gången jag varit med och sökt var när pappa var "dålig" (inte normal, snarare) och vc sa "skaffa rutiner" och i jounalen skrev "troligen begynnande demens" utan att säga det till oss. Då pappa blev sämre och sämre (mer och mer onormal) sökte vi på akuten ett par gånger. Sista gången tvingade mamma dom till mr (eller nåt) av hjärnan - och där satt en gigantisk tumör av värsta sorten och pappa gick bort pga denna 6 månader senare.
Hur vi orkat hans förändringar utan diagnos vågar jag inte tänka på.

Skäms inte det minsta för att vi tagit upp plats och tid på akuten dessa gånger.
 
Generellt.

Man kan ha olika uppfattning om vad en akutmottagning ska vara till för.
En definition som jag känner mig hemma med är "överhängande behov av sjukhusets resurser".
Där kvalar ett antal situationer in som inte är av typen hjärtinfarkt eller stroke: även de personer som plötsligt hamnat i situationen "klarar sig inte hemma" kan behöva akuten eftersom vårdcentraler inte kan hantera problemet. Det kanske inte är något "värre" än en ordentlig infektion hos gammal, allmänt multisjuk person som "välter vederbörande över kanten", det kanske är dålig framförhållning från kommunens sida, det kanske är en person som klarat sig själv så "ingen" vet om att personen är på gränsen.
Det kan vara svår akut njurstenssmärta (inte alltid vårdcentralerna är så lämpliga att hantera den typen av problem), det kan vara trafikolyckor.
Och beroende på lokal organisation kan det vara misstänkta frakturer på handleder, fotleder och så vidare.

Just tår har jag personligen lite svårt att se som akut och i överhängande behov av sjukhusets resurser, eftersom egentligen inga perifera frakturer är farliga på det sättet, och man har som regel någon vecka på sig att lägga rätt utan att försämra prognosen, så en tå kan säkert vänta ett par dagar. Det kan egentligen de flesta fotleder också...
men som sagt, vad som "ska" till akuten kan bero på lokala rutiner så det som är sant för Stockholm behöver inte vara sant för Karlstad. Och tvärt om.
 
Generellt.

Man kan ha olika uppfattning om vad en akutmottagning ska vara till för.
En definition som jag känner mig hemma med är "överhängande behov av sjukhusets resurser".
Där kvalar ett antal situationer in som inte är av typen hjärtinfarkt eller stroke: även de personer som plötsligt hamnat i situationen "klarar sig inte hemma" kan behöva akuten eftersom vårdcentraler inte kan hantera problemet. Det kanske inte är något "värre" än en ordentlig infektion hos gammal, allmänt multisjuk person som "välter vederbörande över kanten", det kanske är dålig framförhållning från kommunens sida, det kanske är en person som klarat sig själv så "ingen" vet om att personen är på gränsen.
Det kan vara svår akut njurstenssmärta (inte alltid vårdcentralerna är så lämpliga att hantera den typen av problem), det kan vara trafikolyckor.
Och beroende på lokal organisation kan det vara misstänkta frakturer på handleder, fotleder och så vidare.

Just tår har jag personligen lite svårt att se som akut och i överhängande behov av sjukhusets resurser, eftersom egentligen inga perifera frakturer är farliga på det sättet, och man har som regel någon vecka på sig att lägga rätt utan att försämra prognosen, så en tå kan säkert vänta ett par dagar. Det kan egentligen de flesta fotleder också...
men som sagt, vad som "ska" till akuten kan bero på lokala rutiner så det som är sant för Stockholm behöver inte vara sant för Karlstad. Och tvärt om.

Svarar mig själv...
Sedan att sjukvården har problem med tillgänlighet och resurser är väl de flesta av oss medvetna om.
I det läget tror jag också att de flesta är eniga om att den med största behoven bör få gå först - men det är svårt i praktiken.

På distriktsläkarjourer kvällstid, ett slags akut mottagning för ärenden som inte kräver sjukhusets resurser, vimlar det av onda halsar, förkylningar sedan ett par veckor och liknande.
Jag personligen anser att de kvällsmottagningarna till viss del dränerar dagverksamheten på personal: det avsätts både sjuksköterskor och läkare för att hålla verksamheten öppen.
Och om man har varit förkyld i en vecka så kan man rimligen vänta tills nästa morgon i stället för att söka en torsdag kväll?

Man ser också stor skillnad på "söktrycket" beroende på sociala faktorer. På julaftons eftermiddag/kväll är det ganska få som har akut behov av distriktsläkare jämfört med julaftons förmiddag eller juldagen. Slump eller sociala önskemål?

Man kan analysera ihjäl sjukvårdens organisation.
Man kan ropa högröstat att alla ska ha rätt till kontakt med läkare (i första hand det som annonseras och ropas).
Det är inte enkelt.
Men jag tror att de flesta av oss åtminstone i ett teoretiskt sammanhang är eniga om att en person med förkylning sedan en vecka, inte har behov av sjukhusets resurser och därmed inte borde gå till en sjukhusbunden akutmottagning eftersom man då stoppar upp flödet och resurserna för dem som har större behov.

Sedan slängs det skuld här och där "vårdcentralerna gör inte sitt jobb"...
nej, kanske det.
men de kanske gör så mycket de kan med befintliga resurser.
Och en del patienter kanske inte, ur ett mer objektivt perspektiv, behöver vara patienter. Utan kanske klarar sig utan sjukvårdens inblandning. Men så får man ju inte säga i Sverige.
 
Imorse steg min häst på foten.:rage::arghh::meh: Helt onödigt tyckte jag.:crazy:
j:devil:la ont i lilltån och svullen, blåröd runt i kring.
Velar om att fara in och visa upp det för en doktor... De är väl bara att bita ihop.

HUr gör ni när ni får några lättare skador? biter ni ihop?
Säkert kan de inte göra så mycket men när man använder foten så pass mycket.
Jag menar inte kan jag ligga på soffan å vila foten, hästarna måste ha mat, barnen måste tas hand om. :(
I med llite värkmedicin bara! :banghead:

Jag biter ihop.
 
Vi har fått en smått fantastisk vc här. Faktiskt. De har akuttider som är lätta att få på kort varsel, dvs 10-15 min som man hamnar hos den läkare som har tid. Detta är till för små akuta grejer, tex när jag fick ett sandkorn att kila fast sig i ögat, eller när jag misstänkte halsfluss. De har också 'vanliga tider' som är längre, men man ofta får vänta längre på. Tex misstänkte jag hälsporre och fick tid veckan efter. Något som var obehagligt men inget jag behövde akut hjälp med.

De har även drop-in för sådant som tex en sköterska kan lösa, stygntagning, provtagningar osv. Jag tror detta gör att de får undan en del vårdtagare ganska snabbt.

Det lokala sjukhuset har dessutom drop-in på röntgen så blir man skickad från vc och dit blir man röntgad och får utlåtande samma dag.

På deras akut har jag varit två gånger; en gång för att jag hade grava självmordstankar och en gång för att min häst kastat av mig och krossat min fot lite. Båda gångerna snabb hjälp, men det var kanske inte så konstigt.

Dock vill politikerna stänga ner det lokala sjukhusets akut på kvällar och helger för att istället hänvisa folk in till de stora akuterna i Gbg. Tack o lov har de inte fått rätt att göra det. Inte än i alla fall.
 
Jag red omkull för en del år sedan och slog i axeln, inte värre än att jag kunde rida vidare men illa nog för att inte klara av kvällsfodringen (ordentligt smärtsamt med vissa rörelser).

Jag ringde sjukvårdsupplysningen för råd men de ville inte ens höra vilka symptom jag hade utan insisterade att jag skulle åka till akuten (karolinska) och att få en tid på närakuten senare på kvällen var utesluten, det var bråttom helt utan att veta symptomen. Jag ringde istället en bekant (pensionerad sjuksköterska) och han hjälpte mig att avgöra att det inte var akut nog att åka in en lördag kväll -inget brutet. Jag hade för ont för att sitta i timmar på akuten med en lindrig skada och så var jag i stort sett smärtfri om jag låg ner.

Det är inte mycket till sjukvårdsupplysning om de vägrar att ens höra vad som är fel innan de försöker skicka en till akuten. Hade jag inte haft en sjukvårdskunnig som kunde bekräfta mina egna misstankar så gott det går (inget brutet och troligen inte allvarligt) så hade jag förmodligen släpat mig in och varit en av dem som satt där i onödan. Och det för att sköterskan i telefon på sjukvårdsupplysningen förmodligen inte vågade något annat än att skicka en ridrelaterad skada till akuten.
 
Man ringer sin vårdcentral och pratar med dem. När man pratar med dem kan man få tid för alla professioner som finns på vårdcentralen. Är det på tid då vårdcentralen inte är öppen och man är osäker på om det är okej att vänta tills de öppnar så ringer man 1177.

Och om 1177 oftast säger åt en att åka till akuten om man är orolig? Som t.ex. när vi ringt om ett barn som haft hög feber i flera dygn. Vi undrade när man ska vara orolig och åka in och hur man ska veta när man kan ha is i magen och stanna hemma eller vänta till VC har öppet. Då får man alltid svaret: "Åk till akuten om ni är oroliga". Har man ingen sjukvårdsutbildning så är det svårt att låta bli att åka till akuten i det läget.
 
Jag hade åkt till VC dagen därpå för att få det dokumenterat till försäkringsbolaget. Exets brutna tå gav honom 5000kr från sitt försäkringsbolag!
 
Trampad har man blivit många ggr, men faktiskt aldrig åkt in med. Det har självläkt på kortare eller längre tid. När jag har haft allvarligare skador har jag ena gången åkt in med ambulans samma dag, de andra gångerna fått en läkartid dagen efter på VC som sedan remitterat mig vidare till röntgen på sjukhus. Första gången var det en bäckenfraktur, andra gången misstänkt inre skada och tredje gången tre brutna tvärutskott. En annan gång ringde jag 1177 efter att ha värk i nacken efter en avfallning, de hänvisade mig till akuten omgående, vilka istället hänvisade mig till en ortoped, då kände jag mig "på fel ställe" men gjorde ju som 1177 uppmanat mig till.
 
som motpol - jag satt på akuten med en icke-akut åkomma. folk i väntrummet störde sig säkert på mig.

Bokade tid på jourcentralen (via 1177) pga hade så jävla ont i min stortå, den var svullen och kanske lite sned. Jag kunde inte gå framlänges eftersom jag då spände musklerna som drog i tån. Jag blev skickad på röntgen och eftersom det var helg fanns ingen röntgenläkare på plats som kunde kolla plåtarna så jag blev nedskickad till akutens väntrum. Kändes skitdumt att sitta där med en öm tå men vår akut är tydliga med vilka olika färg/priokategorier som finns och grova kriterier för dessa. Jag var i lägsta kategorin och kunde ju absolut vänta på lämplig lucka. Diagnos: ett av benen i tån var splittat på längden, men det låg som tur var fint. hade bitarna flyttat sig hade jag behövt behandling.

Övriga i väntrummet undrade säkert vad en till synes frisk ung vuxen med bara en sko hade på akuten att göra och var säkert lite irriterad på att "folk söker akutvård för ingenting!!!!!!!!!" när jag verkligen inte sprungit till akuten för en liten skitgrej utan blivit skickad dit av läkaren på jourcentralen. jourcentral = kvällsöppen vårdcentral.

Lite samma här. Morbus Crohn (dvs syns inte på utsidan) med strikta order att uppsöka akut vård vid vissa symptom. Nu är jag allergisk mot vården/sjukhus men har suttit och väntat på akuten några gånger (givetvis lågt prioriterad) och jag kan tänka mig att de andra undrade varför i hela friden jag satt där, till synes frisk. Första gången var det inget allvarligt men läkaren var glad att jag kommit in med tanke på sjukdom och symptom. Andra gången blev jag inlagd i en vecka. Jag lyckades ta mig in i sista sekunden på en vårdcentral när jag kört in en pinne i benet när jag jobbade (de stängde typ en halvtimme senare). Hade den inte haft öppet hade det varit akuten som gällde eftersom den typen av sår måste ses över av sjukvårdspersonal iom min medicinering, det är stränga order på det från min behandlande läkare. I det fallet hade det ju räckt med en jourvårdcentral/närakut men de finns mer eller mindre inte i mitt område.

Jag är mao försiktig att döma de som sitter på akuten enbart pga att se ser friska ut. Däremot är det ett satans otyg att folk uppsöker akuten med saker som inte har där att göra, där är jag helt enig med flera övriga i tråden.
 
Hur jag gör är lite olika. I fallet du beskriver, med reservation för att vi alla upplever smärta och skador olika, skulle jag antagligen ha avvaktat någon-några dagar. Verkar det gå åt "fel håll" efter några dagar rådfrågar jag "någon".

För mig beror det på vad det är för typ av skada. Jag högg en skitig skalpell i långfingerbasen för ett par veckor sen. Det blev bara ett ca 1 cm långt jack och jag tänkte bara slänga ett plåster på det. Men efter lite "övertalning" så åkte jag till vår närakut (nej jag lovar jag tog inte upp plats på stora akuten). Det blev stygn och antibiotika eftersom det var djupt, lednära och jag hade skurit i formalinfixerade vävnader. Jag har en gång för många år sedan kört in en använd hästskosöm i handen precis vid en led, blev också antibiotika och stelkrampsspruta.
Nu ville jag inte bara flasha mina krigsskador och jag kommer inte heller dra några "hjältehistorier" om hur svårt skadad jag kan vara utan att söka vård. Min poäng är att vissa "småskador" kan verka harmlösa men kan behöva snabb vård ändå. Jag har respekt för djupa lednära sår även om de är mycket små. Små frakturer gör förb. ont men det spelar mindre roll om det tar någon dag innan de behandlas(om de behöver behandlas). Sårskador med infektionsrisk har bättre prognos ju tidigare de kommer under behandling.

Vart man sen åker beror på förutsättningarna där man bor. Vi har en närakut för mindre grejer, de har korta väntetider.
Ringa och rådfråga är mitt tips.
Jag har samma erfarenhet. Jag blev biten av en katt, och tänkte att det är såklart inget att besvära läkare med. Några dagar senare hade handen svullnat upp, och jag hade en sån där begynnande blodförgiftning som kryper som ett rött streck längs en åder på underarmen. Då åkte jag till akuten, där läkarna tyckte jag var dum i huvudet som inte kommit tidigare, eftersom man nästan alltid behöver antibiotika efter djupa kattbett.

När jag har suttit på akuten har det då inte varit folk där som inte borde ha varit där. Alla vet ju att akuten har långa väntetider, man åker inte dit i onödan. Man åker dit när det uppenbarligen är så att det inte funkar annars.
 
För att svara på ursprungsfrågan.
En tå eller ett finger som verkar "ligga rätt", dvs inte pekar åt fel håll efter skadan, löser jag själv. Min senaste skada var en krossad fingertopp utan att någon led var inblandad och den läkte alldeles utmärkt med stöd av lite sporttejp. Ett par avsparkade småtår har jag också överlevt.
Däremot ville sjukvården ha in (den nästan döende :p ) maken när han tappat en stor sten över stortån, eftersom stortån är "viktigare" än de andra tårna. Den var bruten, men låg rätt så de gjorde inget åt det.

Alla vet ju att akuten har långa väntetider, man åker inte dit i onödan. Man åker dit när det uppenbarligen är så att det inte funkar annars.
Det är tyvärr inte riktigt så det fungerar i verkligheten. Det är ju bevisligen folk som åker dit med nageltrång och veckogamla förkylningar, även om de inte fanns där de gånger du varit där.

När dottern hade en radiusfraktur (handleden) hamnade vi på akuten efter först vårdcentral, sen vidare till röntgen på sjukhuset. Och väl där var vi nog de minst gnälliga som satt där och väntade i några timmar för att få gipsat. Det var ju liksom på vintern samtidigt som tanter med lårbenshalsar och allehanda trafikolyckor skulle tas omhand med högre prioritet än oss...
 
För att svara på ursprungsfrågan.
En tå eller ett finger som verkar "ligga rätt", dvs inte pekar åt fel håll efter skadan, löser jag själv. Min senaste skada var en krossad fingertopp utan att någon led var inblandad och den läkte alldeles utmärkt med stöd av lite sporttejp. Ett par avsparkade småtår har jag också överlevt.
Däremot ville sjukvården ha in (den nästan döende :p ) maken när han tappat en stor sten över stortån, eftersom stortån är "viktigare" än de andra tårna. Den var bruten, men låg rätt så de gjorde inget åt det.


Det är tyvärr inte riktigt så det fungerar i verkligheten. Det är ju bevisligen folk som åker dit med nageltrång och veckogamla förkylningar, även om de inte fanns där de gånger du varit där.

När dottern hade en radiusfraktur (handleden) hamnade vi på akuten efter först vårdcentral, sen vidare till röntgen på sjukhuset. Och väl där var vi nog de minst gnälliga som satt där och väntade i några timmar för att få gipsat. Det var ju liksom på vintern samtidigt som tanter med lårbenshalsar och allehanda trafikolyckor skulle tas omhand med högre prioritet än oss...
Vilka bevis är det du har för att folk åker till akuten i onödan?
 
För mig är det akuten som gäller om jag misstänker att det är något som inte självläker korrekt, riskerar förvärras om det inte diagnostiseras/behandlas tidigt, eller gör för ont för att kunna gå (och inte är övergående) . Men jag upplever att akuten delar in i vettiga prio-kategorier och säger helt enkelt till om de tycker det ska tas via vc istället (har bara hänt mig en gång - då för att det var fullbelamrat så det skulle ta lika lång tid oavsett).
Ridningen är det bästa i mitt liv och jag vill hålla så att jag fortfarande kan rida långt efter pensionsålder. Likaså vill jag att skador upptäcks och behandlas snabbt så jag inte behöver vara borta från ridningen längre än nödvändigt. Går dock alltid till vc i första hand om jag inte är säker på att de kommer vilja röntga.
 
På akuten här så kommer en och kollar det man söker för och bedömer om det är akut eller om det går att vänta till nästa dag när vårdcentralen öppnar. Sällan det sitter folk på akuten med ickeakuta saker här iallafall. Långa väntetider är det ju ändå men inte pga att folk sitter och väntar med en förkylning.
 
På akuten här så kommer en och kollar det man söker för och bedömer om det är akut eller om det går att vänta till nästa dag när vårdcentralen öppnar. Sällan det sitter folk på akuten med ickeakuta saker här iallafall. Långa väntetider är det ju endå men inte pga att folk sitter och väntar med en förkylning.

Ett väldigt bra system, särskilt om den som gör bedömningen inte riskerar livet om denne meddelar att det är VC som ska ta hand om vederbörande patient (se akuten i Malmö som får ha ordningsvakter).
 
Imorse steg min häst på foten.:rage::arghh::meh: Helt onödigt tyckte jag.:crazy:
j:devil:la ont i lilltån och svullen, blåröd runt i kring.
Velar om att fara in och visa upp det för en doktor... De är väl bara att bita ihop.

HUr gör ni när ni får några lättare skador? biter ni ihop?
Säkert kan de inte göra så mycket men när man använder foten så pass mycket.
Jag menar inte kan jag ligga på soffan å vila foten, hästarna måste ha mat, barnen måste tas hand om. :(
I med llite värkmedicin bara! :banghead:
Trampad på lilltån har jag blivit många gånger, förmodligen har den brutits eller fått en spricka en del gånger också. Har ett par av gångerna varit på vårdcentralen och röntgat men dom gångerna har inget varit brutet. Dock så borde nog något gjorts åt tån då den förmodligen inte läkte som den skulle sist och jag har hyfsat stora problem med den lilltån nu. Så det är inte fel att iallafall kolla upp tår.
 
Här haglar det tätt med egna bedömningar, antaganden och kategoriseringar av ”typer av folk som åker till akuten för minsta lilla” läser jag .

Min vårdcentral har drop in på vardagarna för ”allmän skjukdom” 8-9.00 . Brukar vara lång väntetid även om du hänger på låset . Influensa sen en vecka så du behöver läkarintyg till AG för du är fortfarande svinsjuk. Barn som är sjuka och spyr i väntrummet osv.

Akuten åker jag aldrig till om det inte är nödläge. Vad nödläge är kan ju variera . De gånger jag varit där har jag haft fraktur på arm, fotled eller grav sårskada.
Alla de (få) gånger har jag haft zipline prioriteringsmässigt dvs gått raka vägen före i kön.

Jag har inte besökt akuten på åratal nu men var där för två veckor sedan då jag fått en sårskada som jag inte tyckte var ngt akut alls utan räknade med att ”det är ingen fara” . Sen blev det lite större än så trots att jag behöll attityd att ”nä det är inte så farligt”
När många personer reagerat starkt på hur det såg ut så åkte jag ändå in. Bad typ om ursäkt på akuten att jag var där . Det var många i väntrummet så jag insåg att det blir timmar av väntan att komma in med detta . (Och jag tyckte ju allmänt att jag var där helt i onödan och hade verkligen inte tid med detta osv).

Det tog 15 min så var jag före i kön och på utredning . 2 timmar senare var jag ute. Blodprov som tog en timma innan resultaten kom, och jag fick absolut inte gå därifrån för senare svar på proven . Skrapning på såren. Stelkramps booster . En veckas antibiotika . Noga förtydligat att boka tid på VC 5 dagar in på antibiotikan för koll igen att det verkligen var rätt läkning .
Sårskadan tog sig bra även om det var segt i förbättring trots antibiotikan . Men på 5-6 dagar såg det ändå bra ut så nej - jag ”slösade” inte VC tid att kolla .

Så summa summarum : nej . Jag känner inte att akuten är något folk generellt besöker för minsta lilla. Och heller inte att när jag de gånger jag varit där att väntrummet/köerna är fulla av folk med ”förkylning” /nageltrång som tar upp prio .
Om folk har intrycket att det generellt sitter mycket folk på akuten som inte bör vara där så måste de ju själva besöka akuten rätt frekvent de också känner jag med saker som av akuten då inte ger prio just då . För att kunna ”bedöma” vilka övriga som sitter i väntrummet samtidigt .
 
Senast ändrad:
Akuten är för hjärtinfarkt, svåra sårskador, axlar ur led, avsvimmade - den typen av fall. I min värld. Inte folk som vandrar omkring och svär över att det inte finns något att äta...

(ja, jag har tillbringat mycket tid på akuten som anhörig)
Vad menar du ang ”folk” du beskriver här ? Vilka folk vandrar omkring och svär över att det inte finns något att äta ?
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Konstig rubrik, men det är en fråga som gnagt i mig sedan en tid tillbaka. Hur ska en bära sig åt för att ge upp något som en inte själv...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
17 977
Senast: sorbifolia
·
Hästmänniskan Hej! Jag behöver lite råd,förslag och även skriva av mig lite. så den som orkar läsa allt är guld värd :bow: På skolan har vi så...
2
Svar
30
· Visningar
3 138
Senast: Gotthard
·
Ridning Ja jag tänkte bara starta en liten disskution, kanske lite onödig, jag vet inte. Men jag vill gärna diskutera med andra och deras...
Svar
10
· Visningar
2 448
Senast: MattiZ
·
Hästvård För snart 6 veckor sen fick min gamla underbara ponny vandra vidare.:( Tillsammans med henne gick en äldre ponny som vi prova släppa...
2 3 4
Svar
62
· Visningar
13 416
Senast: Legolaz
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp