Skaffa barn med någon man inte är kär i?

Jag tror personligen att diverse appar och sociala medier har en bra kapacitet att orsaka sämre mående hos folk, i synnerhet de som kanske inte har världens starkaste sociala nätverk.

Här ett citat från en artikel, angående dejtingappar:

"... found that compulsive use of dating apps made swipers feel lonelier than they did in the first place. This was particularly true of those with low self-esteem who became trapped in a vicious cycle of swiping, feeling lonely, and then swiping more."
Källa
 
"... found that compulsive use of dating apps made swipers feel lonelier than they did in the first place. This was particularly true of those with low self-esteem who became trapped in a vicious cycle of swiping, feeling lonely, and then swiping more."
Låter lite likt spelmissbruk. För varje gång jag förlorar så blir det ännu viktigare med en ny chans att vinna, och att en allt mer enkelspårigt fokuserar den vinsten som ens enda mål - det som ska lösa alla problem och få allt att bli bra...
 
Va jag tycker detsamma om mig, hade jag varit snygg hade jag inte varit singel
Du ser helt vanlig ut, dvs du är inte fulare än gemene man så det borde inte hindra dig, däremot verkar din sociala kompetens och självkänsla vara en bit under medel och du har en del skeva värderingar vilket säkert kan göra det svårare för dig att träffa människor. Men att du har problem med självbilden och hur du ser på förhållanden och andra människor, saker som du faktiskt skulle kunna åtgärda om du anstränger dig, verkar vara en sanning du inte är beredd att acceptera.
 
Samhället, får jag inga matchningar så är jag oattraktiv. Ni här vill inte ens säga vad jag bör ändra på i mitt utseende
Kan vara för att det finns inte ett utseende i världen som spelar högre roll en personligheten. Tyvärr är det så.

Och därför är det också viktigt att kanske skippa appar, eller skippa bilder i apparna. Lär känna folk genom personlighet innan träff? Jag har inte dragits till appar någonsin men dom gånger jag varit inne på sådana har jag inte haft bild, folk har pratat med mig iallafall. Så uppenbarligen så är det långt ifrån alla som går direkt på utseendet på dessa appar. Jag har alltid fått så mycket svar att jag inte ens orkar ha kvar apparna längre och tar bort dom. I många fall så kan nog det vara mera spännande om man inte har en bild att gå på.
 
Nu är det bara kvinnor i tråden, men en man hade sagt dr

jag håller inte med. Men håller man inte med är man en hemsk människa enligt folk här.
Om du vill att någon ska haka på ditt spår om att du skulle vara ful så kan jag i och för sig ställa en följdfråga: Om du anser att både du och mannen du vill ha barn med är "fula" och oattraktiva, hur tänker du kring möjligheten att få "fula" barn? Allvarligt talat, om du nu anser att det här verkligen är roten till alla dina problem hur skulle du hantera det om ditt barn ärver vad du anser vara ett oattraktivt utseende? Vad skulle du säga till ditt, enligt dig fula, barn om hen blir ensamt? "Du är ful, det är därför du är ensam"? Eller något annat? Om svaret är "något annat", skulle du kunna tänka dig att bemöta dig själv och andra människor så också?
 
@Ramlösa . Har sagt det förut och säger det igen: Du behöver hjälp. Och nej, det sista du faktiskt behöver är ett barn. Du kommer troligen att skicka över dina skeva (för de är helt sanslöst skeva) ideal till barnet, och det tror jag inte du vill.

Jag har sett din bild i den tråden du skickade ut en bild och nej, jag skulle säga att det säkerligen finns många som skulle anse att du ser väldigt bra ut. Däremot är det ingen klyscha att utseende inte är allt. Jag har sned stor näsa, skulle nog säga själv att jag inte är normsnygg och dessutom överviktig, introvert och högkänslig, men däremot, om man lär känna mig, är jag rätt snäll, givmild, jobbar med mänskliga rättigheter och hjälper människor och matar fåglarna och tänker på djuren på vintern. Jag har inte varit singel sedan jag var 15 och nuvarande man blev attraherad just för att jag har ett stort hjärta och älskar djur (i hans land sägs det att är man snäll mot djur, då är man snäll mot människor).

Däremot är skeva ideal och skeva inställningar till sig själv inget som är attraherande över huvud taget. Hade en pojkvän som hela tiden drog upp vilken liten utrustning han hade, det var så fruktansvärt oattraherande att det faktiskt blev slut mer eller mindre på grund av det. Jag tycker nog att du ska söka hjälp, oavsett om du går vidare med den här killen eller inte. Jag tycker också att du ska vänta med barn, det kommer inte att bli en sund miljö för barnet så länge som du mår som du gör, för det är helt uppenbart att du inte mår bra.

Att skaffa barn med en kompis ser jag egentligen inget problem med, men det förutsätter ju att båda är helt med på spelreglerna (har en vän som skaffade barn med sin gaykompis, insemination då, det barnet har tre kärleksfulla föräldrar på varsitt håll, vännen och "papporna", det går utmärkt men som sagt, alla visste spelreglerna).
 
Ärligt talat, problemet med att skaffa barn är inte att du inte är kär i din partner. Åtminstone inte i mina ögon. Problemet är att din partner är kär i dig, att du säger att du tycker om honom men samtidigt uttrycker dig som om han i dina ögon är helt värdelös - sättet du skriver om honom här är helt fruktansvärt. Han är snäll och fertil, utöver det är han inte vatten värd utan du är med honom för att det inte dykt upp nåt bättre. Jag orkar inte återge allt, dina ord finns att läsa i tråden så bläddra om du behöver påminnas. Du påstår att du respekterar honom, men det låter inte så.

Det är skillnad på en relation där båda tycker om och respekterar varandra, och väljer att skaffa barn ihop för att partnern är en fantastisk förälder och en person som en kan samarbeta med kring föräldraskapet. Där kanske alla komponenter förutom just romantisk kärlek finns på plats, och båda är överens om förutsättningarna. Det du beskriver, är inte det. I det som skrivs här i tråden, känns det verkligen inte okej att sätta ett barn till världen. Lägg inte på ett barns axlar att göra dig lycklig - det är ett fruktansvärt tungt ok att bära och inget barn borde behöva göra det. En behöver inte vara en perfekt människa för att bli en bra förälder. Och en behöver inte alltid vara glad. Långt ifrån. Men en bör kunna sätta sitt barn i första hand, alltid. Och det tror jag är väldigt, väldigt svårt när en har en så skev självbild. Och den verkar du dessutom applicera på andra. Det betyder inte att du aldrig ska skaffa barn. Men vänta. Du vill inte ge den självbilden till ett barn.

Du. Ta hand om dig. Och förstå skillnaden på att folk reagerar på hur du beter dig, och på hur du är. Ingen har påstått att du är en hemsk människa. Som en person som stod mig nära sa: "Jag älskar dig, men jag älskar fan inte allt du gör!".
 
Fyller på lite utifrån de sista inläggen i tråden. Jag har känt precis likadant som TS (bortsett från att det tack och lov aldrig var någon annan inblandad som märkte av det, så den enda som led av mitt självförakt och självhat var jag själv) och jag inbillade mig hela tiden under de åren att bara jag fick en pojkvän skulle allting bli bra. Lite den känslan fick jag av TS inlägg i dejtingtråden i våras. Nu har TS tydligen skaffat en pojkvän men är ändå inte nöjd, och vill då skaffa ett barn istället för att se om det blir bättre.

Och ärligt - det kommer det inte bli. För problemet är inte avsaknaden av man/barn i TS liv, utan TS kassa inställning till sig själv. Jag talar av egen erfarenhet, jag vet precis hur det känns. Jag träffade också en man som var kär i mig och jag försökte tvinga mig att bli kär i honom, för det var ju smidigt att han gillade mig och det kanske aldrig mer skulle komma någon som gör det. (Viss attraktion fanns dock även från min sida till en början, men den dog rätt kvickt.) Som tur var så insåg jag att problemet låg hos mig efter det, och tog tag i mitt liv. Idag är jag en helt annan person och blir riktigt beklämd över hur jag såg på mig själv tidigare. Tack gode gud att jag aldrig blandade in något oskyldigt barn i det hela, det hade nog mycket väl kunnat hända om jag fortsatt med den mannen.
 
Jag vill be om ursäkt för många av mina inlägg, skrev dem när jag hade druckit lite för mycket. Är egentligen en snäll person men mår inte så bra just nu.

Med tanke på vilken tid på dygnet tråden begav sig tycker jag du ska fundera på att försöka få hjälp. Det är kanske inte jättelyckat att fundera på barn om en är påverkad en söndag för- till eftermiddag. Du verkar ha så mycket bekymmer i ditt liv, och det är nog inte den bästa grunden varken för en varaktig och fungerande relation eller för ett föräldraskap.

Det finns vettig hjälp att få, och jag tror att den enda varaktiga förändringen börjar hos dig själv.
 
Jag vill be om ursäkt för många av mina inlägg, skrev dem när jag hade druckit lite för mycket. Är egentligen en snäll person men mår inte så bra just nu.
Jättebra att du ber om ursäkt!
Men om du var överförfriskad på en söndagseftermiddag i din ensamhet känns det som att du behöver hjälp för även den biten.
Du kan inte dra in ett barn i den sörjan som iaf nu är ditt liv och mående.
 
Denna bild tog jag igår, vet inte, men är jag så ful?
Nu blev jag ännu mer förbluffad. Det finns de som skulle ge tio år av sitt liv för att få se ut som du. Du är ju JÄTTEsnygg!!! Är detta verkligen ditt foto så kan du lägga ner ful-pratet på studs. Du är verkligen inte ful, du är helt klart VACKER! Riktigt riktigt snygg!

Ditt problem måste handla om nåt helt annat - men kanske är det enklast att skylla på utseendet? Det är liksom lättast att greppa. Men nu kan du faktiskt inte det heller, för du ser riktigt, riktigt bra ut. Försök istället komma till botten med problemet det verkligen handlar om.
 
Nu blev jag ännu mer förbluffad. Det finns de som skulle ge tio år av sitt liv för att få se ut som du. Du är ju JÄTTEsnygg!!! Är detta verkligen ditt foto så kan du lägga ner ful-pratet på studs. Du är verkligen inte ful, du är helt klart VACKER! Riktigt riktigt snygg!

Ditt problem måste handla om nåt helt annat - men kanske är det enklast att skylla på utseendet? Det är liksom lättast att greppa. Men nu kan du faktiskt inte det heller, för du ser riktigt, riktigt bra ut. Försök istället komma till botten med problemet det verkligen handlar om.

Det kan vara läge att läsa ikapp tråden som utvecklats markant efter det inlägg du kommenterar.
 
Alltså, nu finns det risk för att jag uppfattas som taskig, men jag tycker att man inte kan skriva vad som helst och dagen efter vifta bort det med att man var full och hade dåligt omdöme.

Vet man med sig att man har en tendens att vara nasty när man dricker är det bäst att antingen inte skriva, eller inte dricka.

Jag godkänner faktiskt inte att man säger vad som helst till folk och dagen efter "ångrar sig" med ursäkten att man druckit.

(Jag är lite trött på att alkohol ger vuxna människor ett frikort att bete sig svinigt och intr ta ansvar för sig själva).
 
Men ni säger ju även att jag är en hemsk person
Tar ett av de här inläggen i högen och andra kanske redan skrivit detta.
Den känsla jag får när jag läser dina inlägg är att de är skrivna av någon som är mycket yngre än du är. Jag misstänker att det beror på en stor osäkerhet hos dig själv. Innan du funderar på barn måste du mogna rejält och lära dig skilja på sak och person. Att någon säger att något man gör är dåligt betyder inte att personen säger att du som person är dålig.
Att lära sig detta är grunden i att kunna fungera som en god vän och att kunna ha bra förhållanden.

En annan sak du borde fundera på är om du skulle vilja visa de inlägg du skrivit om din "partner" för honom. Om inte kan du visa dem med små modifieringar (alltså inte ta bort information som att du anser honom oatraktiv)? För mig låter det som om du föraktar den människa du planerar att skapa en familj med.
 
Alltså, nu finns det risk för att jag uppfattas som taskig, men jag tycker att man inte kan skriva vad som helst och dagen efter vifta bort det med att man var full och hade dåligt omdöme.

Vet man med sig att man har en tendens att vara nasty när man dricker är det bäst att antingen inte skriva, eller inte dricka.

Jag godkänner faktiskt inte att man säger vad som helst till folk och dagen efter "ångrar sig" med ursäkten att man druckit.

(Jag är lite trött på att alkohol ger vuxna människor ett frikort att bete sig svinigt och intr ta ansvar för sig själva).
Håller med och jag tycker ibland det är dumt att inlägg tas bort
Man får lära sig att stå för det man skriver
 
Nu blev jag ännu mer förbluffad. Det finns de som skulle ge tio år av sitt liv för att få se ut som du. Du är ju JÄTTEsnygg!!! Är detta verkligen ditt foto så kan du lägga ner ful-pratet på studs. Du är verkligen inte ful, du är helt klart VACKER! Riktigt riktigt snygg!
Jag förstå faktiskt inte värdet i att kommentera något sådant här, NÅGONSIN (oavsett trådens utveckling). Det enda det gör är ju att spä på hela diskusen att ens värde ligger i ens attraktivitet.
 

Liknande trådar

Relationer Hej Då jag inte har någon i min krets att vända mig till kollar jag om det finns någon på buke. Kanske blir ett långt inlägg, så ni...
Svar
11
· Visningar
1 814
Senast: Twihard
·
Relationer Hejhopp. Bönar och ber efter nått svar från någon klok människa med lite livs erfarenhet. Har visserligen lite själv betoning på lite...
2 3
Svar
52
· Visningar
3 737
Senast: Mabuse
·
Kultur Om man vill åka till Stockholm över dagen med ett barn, vad gör man då? Barnet i fråga är 7 år. Gärna relativt nära station, alt smidigt...
Svar
15
· Visningar
723
Senast: Blyger
·
Kropp & Själ Ok varning för triggande ämne kanske, men känner att jag behöver bolla mina tankar. Har nog alltid eller iaf sedan väldigt ung ålder...
2
Svar
20
· Visningar
1 488
Senast: miumiu
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp