Skaffa en hund TILL?

[YorkWann]

Hur togs den emot av hunden ni redan hade? Vi funderar lite på att skaffa en liten hund till om något/några år. Just nu har vi en liten blandrastik, som är relativt dominant mot andra hundar. Hon är oftast högst i rang. Det är därför vi avvaktat lite, med undran hur det kommer gå med tiken vi redan har? Hon går bäst ihop med mindre hannar. Vi har tänkt oss en tax.
Så, hur har det gått hos er med mer än en hund??

 

[YorkWann]

*puttar*

 

[mian1]

Ester är dominant och går bäst med andra tikar, hon gillar inte hanar. Vi letade efter en tikvalp av mjuk ras för att det skulle gå så bra som möjligt. Man brukar ju kunna se i valpkullen vilken hund som är tuff och vilken som är vek. Fast när det sedan skulle bli av så hade vi inte pengar nog till att köpa en valp utan fick se oss om efter en foderhund eller en yngre omplacering. Då fick vi Doris av Esters uppfödare. De är jämngamla och vi trodde inte alls att det skulle gå bra.
Ester var själaglad, men lite spänd för att den nya hunden var en främlig som skulle flytta in. Och ganska besviken på att Doris inte ville leka. Inte ens med pipkrokodilen. Doris var nog mest rädd för allt det nya som hände.

De har flugit ihop några få gånger och alltid om mat. Det händer att Ester är lite svartsjuk och att de försöker knuffa bort varann från matte eller husse för att få ensamrätt, men de samsas bra och är oskiljaktiga.
Vi har klara regler och ser till att de aldrig ska få anledning till att gruffa med varandra. Ben och grisöron får de var sitt samtidigt och det är inte tillåtet för en hund att närma sig den andra, det passar vi. När benen är avgnagda är de inte intressanta längre så då kan de ligga framme, men när de är nya finns det en risk för slagsmål.

Ester är tuffare och modigare än Doris, men annars är de nog jämna i rang. Båda hundarna är mycket modigare när de har varandra och vi ångrar inte en sekund att vi skaffade en hund till.
Men sen är det ju väldigt individuellt hur roligt ens hund tycker att det är med andra hundar. Ester vantrivdes som ensamhund och älskade sitt dagis där de var flera tikar. Min förra hund, en goldenhane, hade inte alls uppskattat ett hundsällskap i huset. Han var en ensamhund som gärna lekte med andra hundar, men som inte ville ha nån mer hund i sitt hus.

 

[egwyne]

Vi gjorde misstaget i våran familj att köpa hund nr två lite för tidigt, våran han hund var 1½ när vi tog hem han hund nr2. Första hunden är en stentuff hund som aldrig ger sig och hund nr två var vek och rädd (hade blivit något fel behandlad av uppfödaren vilket vi märkte för sent) de rök ihop en hel del. Ideen om en till hund var nog lite hastigt påtänkt... Tyvärr fick vi ta bort hund nr2 (min älskade Harry!!!) efter tre år, först då märktes det på Pompe (nr1) att han saknade sällskapet och efter ett år fick vi hem en halv års tik och det har gått jätte bra! Pompe hade fått växa till sig lite och bli av med unghunds beteendet, han och Fia är bästa kompisar de leker och busar för fullt men pompe bestämmer fortfarande efter 7års "samboskap"
Jag tror att bara man inte har för bråttom så går allt jätte bra och att man låter hundarna göra upp i fred i början!
Lycka till!!!!

 

[Mirre]

det gick bara bra, vi hade Dixie då som var 14 år gammal och inte orka bry sig så värst mycket om nykomlingen. (Nallo) Han fick hennes leksaker och så. (hon gav dom till honom aå alltså )

 

[lady_vip]

Vi har nu tre hundar, den äldsta 12 år, den andra 6 år och den tredje är snart 4 månader. Alla tre dominanta tikar. (Labrador, terrierkorsning, weimaraner)

När "mittenhunden" kom blev den gamla som en ny hund, hon hade alltid varit själv. De har varit som ler och långhalm och håller ihop jättefint. Vi hade lite problem i somras med att den yngre skulle ta över ledarrollen, ngn den äldre inte accepterade, så det var lite gruff, men den yngre fick snällt ge med sig.

Det har varit mer problem med valpen (hör morr just i denna stund), den äldsta vill inte ha med valpen att göra, så fort valpen kommer så är det morr och tandvisning. Hon tycker att hon har fått stå ut med tillräckligt av valpar förr
Däremot är den yngre hunden störtförtjust, äntligen någon som kan leka dagarna i ända... men hon gillar inte att hon tar mattes uppmärksamhet och har blivit väldigt nonchalant, kan gå åt andra hållet om man ropar osv...

men ingen större skada skedd... Vi har alltid gjort klart vilka som bestämmer, så det har bara blivit gruff när inte vi har varit med och lite nu med valpen som försöker stjäla de äldres saker, vilket inte går så himla bra..

//E