Skapa blomsteräng

Tack för erbjudandet :) men 2 kvm räcker inte långt, ytan jag tänker mig är betydligt större än så, ett par hundra kvm skulle jag tro... Så de kommer nog bättre till nytta hos någon annan.

Jo, just det där med gräsfröna känns lite överflödigt eftersom min tanke är att försöka lägga till blommor i befintlig gräsväxt. Jag tänker att eftersom blommor fröar av sig själva, när de växer vilt, så borde det funka att fejka avfröade blommor och mest bara sprida ut en del frön. Men det kanske inte går?

Jag minns inte storlek på ekarna som blev kvar. De som togs ner var rejäla (sålda för att bli ekgolv hos kommunens golvtillverkare...), förmodligen 50-100 år. Vi har tagit ner alla ekar som släpper ekollon i våra hästhagar, plus gallrat området jag funderar på att lägga till blommor i. Där är kvar en del ekar på tillväxt, i olika åldrar, varav de flesta har "fel form" för att göra säljbar ekstock av.
Tyvärr är det ingen vidare metod att försöka få ängsblommor att gro i befintlig grässvål. De är ganska konkurrenssvaga, det är därför man måste slåttra varje år för deras skull.

Det du kan göra är att krafsa/gräva bort grässvålen på något ställe och så in ängsblommor i små rutor. Med tiden om du även slår gräset varje år kommer de sprida sig, men det kommer ju ta lite tid. Pratensis har även pluggplantor om man vill att det ska gå lite fortare. :) Alternativt gräv upp plantor från andra delar av er mark och flytta dit.
 
Är johannesört ett problem för häst, vi har alltid haft det i alla beteshagar vi stått i, den ingår ju i normal betesflora typ som smörblomma.
Nja, de verkar inte äta dom i beteshagarna, de är duktiga att välja bort giftigt. Men till slut är det ju bara Johannesört och det där andra helsiket "som står i alla beteshagar och jag inte kommer på namnet på just nu", kvar*. Speciellt i vinterhagar. Spelar ingen roll att vi putsar tidigt och flera gånger.
* Kom på det, skräppor! ;)

Men när det är torrt, så slinker ju det mesta ned. Tar man sitt eget hö, vill man ju ha det man sår och inget annat.

Här är SLU/SLA:s lista.
Här är listan över vanliga växter som kan vara giftiga för hästar. Bland de växter med högst risk för häst finns idegran och sprängört.
Alsikeklöver
Belladonna
Besksöta
Brakved
Ek och ekollon
Fingerborgsblomma
Hästkastanj
Idegran
Johannesört
Kabbeleka
Liljekonvalj
Lupin
Ormbär
Skelört
Smörblomma
Sprängört
Stånds
Sötväppling
Tysklönn
Åkerfräken
Ängsbräsma
Ängssyra
Örnbräken
TIPS FÖR SÄKRARE BETEN
Generellt gäller att försöka tillräcklig storlek på hagarna så att det finns tillräckligt med gräs för hästarna att äta så de kan välja bort mindre smakliga växter. Stödutfodra om hagen eller betet är hårt nedbetat. Lägg om eller så in mer gräs i betesvallarna.
Rensa bort stånds från hagarna och bränn växten.
Hägna in ekar där både blad och gröna ekollon är giftiga.
Ta bort tysklönn.
Ta bort alsikeklöver.
Ge inte hästar trädgårdsavfall, varken gräsklipp eller något annat.
Finns hagar intill äldre trädgårdar, parker eller lundar – kolla så inga giftiga trädgårdsväxter förvildats och spridit sig.
Häpp! :)
 
I mitt fall är det väl snarast att återskapa en äng, jag vill att det ska se ut som det gjorde när jag var liten :heart

Problemet med Pratensis blandningar är att flera innehåller johannesört och jag har en bonde som tar hö på en del av min åker så jag vill inte att det ska spridas johannesört dit.

Aha, då kanske "lösa" frön är bättre.

Jag har tomtmark som har varit lite ingenmansland, nu är det en stor yta som är lite för kväverik där jag slår gräset och lägger på komposten och sen finns det glesa plättar här och där. Har strösslat Humleblandning och Fjärilsblandning i det glesa på vinst och förlust efter principen att om det inte klarar sig har det inget i min trädgård att göra. 😁
 
Känner som jag skulle vilja prova på vår gräsmatta på baksidan. Vi använder den aldrig (är så förbaskat mycket rödmyror :wtf: )och den blir sällan klippt för jag är gräspollenallergiker och sambon har aldrig tid.
Så varför inte konvertera den till en äng istället :rofl:
Vår gräsmatta är väldigt artrik, vet inte om den nånsin blivit insådd med gräs egentligen utan den klipps och det som överlever regelbunden klippning finns där. Genom att vi inte klipper jätteofta och det är mager mark så finns där en stor artrikedom. :) Exempelvis blommor med bladrosetter nära marken och höga blomställningar brukar klara gräsklippning bra, t.ex. olika slags fibblor. Jag kör också runt blommor och lämnar gräset precis där medan de blommar, t.ex. revsuga, påskliljor och rödfibblor.

Man kan också lämna en bård utmed trädgårdskanten som får bli till en äng. Det är som sagt svårt att generellt få ängsblommor att gro i befintlig grässvål. Speciellt om det är fet, mullrik trädgårdsjord. Vill man ha fin blomning där det nu är gräsmatta får man göra lite större insatser eller nöja sig med det som vandrar in frivilligt genom att man klipper lite mer sällan. :)
 
Nja, de verkar inte äta dom i beteshagarna, de är duktiga att välja bort giftigt. Men till slut är det ju bara Johannesört och det där andra helsiket "som står i alla beteshagar och jag inte kommer på namnet på just nu", kvar*. Speciellt i vinterhagar. Spelar ingen roll att vi putsar tidigt och flera gånger.
* Kom på det, skräppor! ;)

Men när det är torrt, så slinker ju det mesta ned. Tar man sitt eget hö, vill man ju ha det man sår och inget annat.

Här är SLU/SLA:s lista.
Här är listan över vanliga växter som kan vara giftiga för hästar. Bland de växter med högst risk för häst finns idegran och sprängört.
Alsikeklöver
Belladonna
Besksöta
Brakved
Ek och ekollon
Fingerborgsblomma
Hästkastanj
Idegran
Johannesört
Kabbeleka
Liljekonvalj
Lupin
Ormbär
Skelört
Smörblomma
Sprängört
Stånds
Sötväppling
Tysklönn
Åkerfräken
Ängsbräsma
Ängssyra
Örnbräken
TIPS FÖR SÄKRARE BETEN
Generellt gäller att försöka tillräcklig storlek på hagarna så att det finns tillräckligt med gräs för hästarna att äta så de kan välja bort mindre smakliga växter. Stödutfodra om hagen eller betet är hårt nedbetat. Lägg om eller så in mer gräs i betesvallarna.
Rensa bort stånds från hagarna och bränn växten.
Hägna in ekar där både blad och gröna ekollon är giftiga.
Ta bort tysklönn.
Ta bort alsikeklöver.
Ge inte hästar trädgårdsavfall, varken gräsklipp eller något annat.
Finns hagar intill äldre trädgårdar, parker eller lundar – kolla så inga giftiga trädgårdsväxter förvildats och spridit sig.
Häpp! :)
Ja om betestrycket blir för hårt så blir det så, har man enskilda arter som smörblomma eller johannesört som tar över så är det sannolikt alldeles för högt betestryck på den marken. Då är risken att de äter fel mycket högre. Någon större risk att de rymmer ut i vallen bredvid är det dock oftast inte eftersom dessa arter inte kan konkurrera med den gödslade vallens arter.
 
Tyvärr är det ingen vidare metod att försöka få ängsblommor att gro i befintlig grässvål. De är ganska konkurrenssvaga, det är därför man måste slåttra varje år för deras skull.
Finns det några blommor som är mindre känsliga för konkurrens?
(utom hundkex och pinuler… Äh, de heter väl egentligen lupiner)

Och en annan fråga.
Kan man göra blomsteräng i en hästhage? Den kommer ju betas en del, tänker jag.
 
Finns det några blommor som är mindre känsliga för konkurrens?
(utom hundkex och pinuler… Äh, de heter väl egentligen lupiner)

Och en annan fråga.
Kan man göra blomsteräng i en hästhage? Den kommer ju betas en del, tänker jag.
Det går bra att beta ängar. men då får man anpassa floran efter det. Du får mer av en betesflora, men det behöver ju inte vara fel. Om du släpper hästarna efter midsommar har ju mycket hunnit blomma redan. Växter som har en rosett är mer gynnade vid bete (eftersom de har en låg tillväxtpunkt) pratensis normaläng innehåller många betesgynnade växter. http://www.pratensis.se/froblandning/froblandning-101
 
Finns det några blommor som är mindre känsliga för konkurrens?
(utom hundkex och pinuler… Äh, de heter väl egentligen lupiner)

Och en annan fråga.
Kan man göra blomsteräng i en hästhage? Den kommer ju betas en del, tänker jag.
Alltså, jag har aldrig haft så mycket insekter i trädgården som när trädgårdslandet utgjordes av ett hav av blommande kirskål... Men de sprider sig lätt överallt och tar över. Dessutom blir det väldigt skralt med blommor när de blommat över. Inte så mycket annat som kunde konkurrera. Men annars är ju dessa flockblomstriga växter väldigt poppis hos insekter. Dit hör också hundkex.

Blåklint är en bra dragväxt för bin (rik på pollen och nektar) och beskrivs ibland som ett ogräs. Jag har aldrig upplevt den så, men jag antar att den är konkurrensstark. Även bergklint är tålig och kan bli väldigt talrik. Klätt beskrivs som ogräs i USA och är en trevlig insektsväxt. Ljung, hallon, klöver och björnbär är andra bra växter som också tål en del.

Angående bete så kan hästar vara ypperliga naturvårdare, det största problemet är att vi håller dem på alldeles för liten yta och låter gräset betas ner för hårt. Samt att de ofta betar på gammal åkermark som är välgödd. Om betestrycket inte är så hårt och marken mager kan trevliga arter vandra in, jag skulle inte satsa på att så in blommor själv. Det är lite andra typer av arter som trivs i beteshagar än de som normalt finns i ängsfröblandningar, som generellt är till slåtterängar (inte alltid, se länk ovan). Betesgynnade arter klarar (i vissa fall behöver) lite tramp och att det aldrig får bli för vildvuxet men inte heller helt nerskavt. I våra hästhagar finns en stor artrikedom med bland annat nattviol, slåttergubbe, svinrot, ängssyra och skallror vilka alla är signalarter för artrika betesmarker och bra insektsblommor. De har hittat sin väg dit på egen hand, men under väldigt lång tid.

Kantzoner skulle jag säga har god potential i hästhagar som insektsfoder. Typ dikesrenar eller andra ytor intill hagarna där man kan slå 1-2 ggr per år. Eller buskbryn med sälg/salix, äppelträd, körsbär och blommande buskar.
 
Nja, de verkar inte äta dom i beteshagarna, de är duktiga att välja bort giftigt. Men till slut är det ju bara Johannesört och det där andra helsiket "som står i alla beteshagar och jag inte kommer på namnet på just nu", kvar*. Speciellt i vinterhagar. Spelar ingen roll att vi putsar tidigt och flera gånger.
* Kom på det, skräppor! ;)

Men när det är torrt, så slinker ju det mesta ned. Tar man sitt eget hö, vill man ju ha det man sår och inget annat.

Här är SLU/SLA:s lista.
Här är listan över vanliga växter som kan vara giftiga för hästar. Bland de växter med högst risk för häst finns idegran och sprängört.
Alsikeklöver
Belladonna
Besksöta
Brakved
Ek och ekollon
Fingerborgsblomma
Hästkastanj
Idegran
Johannesört
Kabbeleka
Liljekonvalj
Lupin
Ormbär
Skelört
Smörblomma
Sprängört
Stånds
Sötväppling
Tysklönn
Åkerfräken
Ängsbräsma
Ängssyra
Örnbräken
TIPS FÖR SÄKRARE BETEN
Generellt gäller att försöka tillräcklig storlek på hagarna så att det finns tillräckligt med gräs för hästarna att äta så de kan välja bort mindre smakliga växter. Stödutfodra om hagen eller betet är hårt nedbetat. Lägg om eller så in mer gräs i betesvallarna.
Rensa bort stånds från hagarna och bränn växten.
Hägna in ekar där både blad och gröna ekollon är giftiga.
Ta bort tysklönn.
Ta bort alsikeklöver.
Ge inte hästar trädgårdsavfall, varken gräsklipp eller något annat.
Finns hagar intill äldre trädgårdar, parker eller lundar – kolla så inga giftiga trädgårdsväxter förvildats och spridit sig.
Häpp! :)

Skräpporna får du gräva upp och bränna :devil:
 
Angående skräppor har vi märkt att de dör även om man bara gräver av den övre delen av roten. :) Vi trodde de överlevde allt men skär man av toppen av roten med en spade innan/medan de blommar (innan de fröar!) har vi märkt en signifikant effekt. De kan ju ha väldigt djupa rötter så det kan vara ett himla jobb att gräva upp hela paketet...
 
En äng är mager, d v s näringsfattig. Att låta den sköta sig själv och inte slå av växterna och ta bort växtmaterialet gödslar marken och gynnar kväveindikatorer, alltså växter som gillar näring. De flesta av de klassiska ängsörterna gillar inte näring. De behöver, för att kunna vinna kampen om plats och luft, lite tuffare levnadsvillkor; näringsfattigt och tufft (t ex liten jordmån, torrt/blött o s v).

Bete på ängsmark funkar, men då får man anpassa sig efter arterna. T ex kan man låta marken vara ifred maj-juni, så att blommorna får blomma över. Man kan behöva mocka efter hästarna, för att få bort näringen - å andra sidan finns det insekter som gynnas av att bajshögarna får ligga kvar i några dagar, så man behöver kanske inte vara så "snabb". Beror helt på syftet och hur man prioriterar. (Mycket näring i bajset > det ger resultat att mocka. Man behöver inte göra det varje dag.)

Marktramp och blottor gynnar vissa arter. Så länge det inte handlar om ingången till hagen eller en populär samlingsplats så är det ingen fara.

Pratensis har svenska frön. De odlar själva. De har stor kunskap. Det är skillnaden mot andra frösäljare med färdiga fröblandningar.

Och ja, gräsfrön finns i Prantensis färdiga blandningar. Gräs är grundorsaken till att man hade ängen - för att ha vinterfoder till djuren. Vill man komplettera med bara mer blommande arter finns en blandning för det eller frön man fixar till själv. Att göra blottor och plantera pluggplantor kanske känns fånigt eller som "lite", men tanken är ju att växterna ska kunna slippa konkurrera och lättare kunna sprida sig. De är ju många steg före som plantor än de som ska etablera sig som frön.

I @ameos fall handlar det om ekmark. Jag antar att det redan finns en del små örter där...? Finns tålamodet att bara slå av det befintliga 1-2 ggr/år och se vad som kommer upp?

Att etablera en blomsteräng tar tid, flera år, beroende på grundförutsättningar.
 
Angående bete så kan hästar vara ypperliga naturvårdare, det största problemet är att vi håller dem på alldeles för liten yta och låter gräset betas ner för hårt. Samt att de ofta betar på gammal åkermark som är välgödd. Om betestrycket inte är så hårt och marken mager kan trevliga arter vandra in, jag skulle inte satsa på att så in blommor själv. Det är lite andra typer av arter som trivs i beteshagar än de som normalt finns i ängsfröblandningar, som generellt är till slåtterängar (inte alltid, se länk ovan). Betesgynnade arter klarar (i vissa fall behöver) lite tramp och att det aldrig får bli för vildvuxet men inte heller helt nerskavt. I våra hästhagar finns en stor artrikedom med bland annat nattviol, slåttergubbe, svinrot, ängssyra och skallror vilka alla är signalarter för artrika betesmarker och bra insektsblommor. De har hittat sin väg dit på egen hand, men under väldigt lång tid.

Kantzoner skulle jag säga har god potential i hästhagar som insektsfoder. Typ dikesrenar eller andra ytor intill hagarna där man kan slå 1-2 ggr per år. Eller buskbryn med sälg/salix, äppelträd, körsbär och blommande buskar.
Bra info!
Jag har generellt rätt mager mark. Skulle kunna tänka mig att så in lite blommor i en av mina hagar, förvisso på en gammal åker men det är typ 20 år sen den såddes in senast och 10 år sen den senast gödslades. Chansen att några "nya" blommor ska flytta in där nu är ganska obefintlig, eftersom de i så fall måste förflytta sig långa sträckor genom skogen. Där växer just nu en hel del smörblommor, lite johannesört och i övrigt mest vanligt gräs - som förvisso också ska pollineras när det blommar. Ska det komma dit några nya växter måste jag tillföra dem och se vad som händer, om de dör ut eller förökar sig.

Jag har också ett annat litet område som just nu inte används till något alls, men jag har tänkt hägna in det och låta shetlandsponnyerna beta av det. Ingen vinterhage alltså, utan mer bara för att underlätta skötseln av det -> avbetat = mindre att slå med slåtterbalken eller trimmern...
 
Bra info!
Jag har generellt rätt mager mark. Skulle kunna tänka mig att så in lite blommor i en av mina hagar, förvisso på en gammal åker men det är typ 20 år sen den såddes in senast och 10 år sen den senast gödslades. Chansen att några "nya" blommor ska flytta in där nu är ganska obefintlig, eftersom de i så fall måste förflytta sig långa sträckor genom skogen. Där växer just nu en hel del smörblommor, lite johannesört och i övrigt mest vanligt gräs - som förvisso också ska pollineras när det blommar. Ska det komma dit några nya växter måste jag tillföra dem och se vad som händer, om de dör ut eller förökar sig.

Jag har också ett annat litet område som just nu inte används till något alls, men jag har tänkt hägna in det och låta shetlandsponnyerna beta av det. Ingen vinterhage alltså, utan mer bara för att underlätta skötseln av det -> avbetat = mindre att slå med slåtterbalken eller trimmern...
Det finns en fröbank i marken. Vissa frön kan ligga länge. Om du får till en förändring (minska näringstillförseln, göra blottor, stressa smörblommorna, vårelda fjolprsgräset) så kan det dyka upp nya arter från fröbanken.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hundrädda
  • Hjälp mig utvärdera rasförslag?
  • Uppdateringstråd 29

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp