Jag skulle inte ge mig in i tråden men vad är det du säger?! Jag har VÄLDIGT liten tro till att många på det här forumet inte skulle göra vad som helst för sina hundar, om det så är rädslor, hälsa eller bara vanlig daglig omvårdnad. Det där var bara fult sagt.
Av svaren jag läst så är det ingen här som tycker att rädsla är konstigt, det är inte underligt att bli rädd och då visa det på ett eller annat sätt. Utan det är rädsla som gör hundens liv odrägligt och svårt som folk sätter sig emot och som man ska vara uppmärksam på och inte avla vidare. Detta gäller ju såväl sällskapshundar som brukshundar?
Du skriver ju själv i tråden att du “tränar bort” rädsla, detta måste ju betyda att du betingar ett beteende som hunden ska utföra när den blir rädd, eller? Detta betyder ju inte att hunden inte är rädd när den genomför beteendet utan betyder ju endast att den utför ett beteende som den vet är önskvärt som reaktion till känslan att vara rädd. Det kan tillslut verka som att hunden inte är rädd men i själva verket är den det.
Såg någonstans i tråden att man diskuterade sällskapshundar (kanske dina egna uppfödningar?), en sällskapshund för mig ska vara en enkel, trevlig hund i vardagen. En rädd hund är sällan en enkel hund beroende på rädslan. Visst, man kan jobba med rädslan och dämpa den/byta ut den mot önskvärt beteende i vissa fall men ska någon som vill ha en enkel och trevlig sällskapshund behöva göra det om det går så långt som du säger till ren ångest hos hundarna?
Man vet ju idag att rädsla är ytterst genetiskt (OBS inte endast), så varför ska man då inte fokusera på att avla på individer som inte har samma förutsättning att bli rädda för fyrverkerier, glansiga golv osv för att ge bästa förutsättningarna för valparna? Det handlar inte om att hunden inte får bli rädd utan att den ska i bagaget ha förutsättningarna till att känna sig säker nog att inte behöva bli rädd. Överraskad? Absolut. Skrämd men snabb avreaktion? Great! Det är rädsla med bestående reaktion som man vill åt. Här är det viktigt att MÅNGA (helst alla) släktingar testas och inte bara mamma - pappa hund, det säger bara något om dessa individer och är i sig ingen merit för avel, samma gäller HD, ED, Patella osv osv. Kollar du bara avelsdjuren så vet du bara hur det ser ut för den individen men valparna i sin tur kan få hälsostatus som morbror eller moster som har långt ifrån samma status.
Jag tror att många raser idag hade mått bra av att flera kollade just mentaliteten genom exempel BPH där det dokumenteras, vilket gör det lätt för valpköpare att kolla i efterhand och någon får se hunden med färska ögon. För rädslor, åter igen vi talar inte om att bli rädd utan att ha rädslor, är ingen dans på rosor. En uppfödare SKA enligt mig jobba för att inte avla på hundar med starka reaktioner vid rädsla, just för att valpköparen i sin tur (båda nybörjare och ’expert’) inte ska behöva jobba med att dämpa detta i efterhand.
