ingensomjag
Trådstartare
Jag har ett problem. I veckan fick jag reda på att vi ska iväg med jobbet, min spontana tanke var NEJ!!! Sa till min chef att jag skulle kolla om jag kunde det datumet och fick till svar "vaddå kan? Det är klart du ska med!".
Grejen är den... att jag är ensam tjej och känner mig obekväm med det. Vi var på en ren nöjesresa för ett halvårsen med jobbet. Det slutade med att en (gift!) kollega hoppade ner i min säng och började ta på mig utanpå kläderna. Mellan benen och så, började även "leka" med troskanten och så. Jag sa till honom att gå och efter en stund gjorde han det. Inget allvarligt hände. Jag berättade detta för en annan kollega morgonen efter och han vita bara bort det och försvarade kollegan med att han var "full och kåt".
Jag kan tillägga att denna kollega som gjorde detta är underbar i vanliga fall. Han är sjukt grym på det han gör, uppskattad av alla. Han har lärt mig massor och vi har haft roligt ihop när vi jobbat. En toppenkille helt enkelt. Så händer detta. Han blev uthyrd strax efter att detta hände och jag har inte sett honom sen dess och han ska inte med på denna resan nu. Hade vi fortsatt jobba ihop hade jag letat nytt jobb.
Men jag blev så chockad, att denna kollegan kunde göra detta. Jag som hade respekterat honom och sett upp till honom. Nu ser jag honom bara som en liten lort, patetisk är han. Det sista jag vill är att uppleva detta igen. Jag bestämde mig för att aldrig mer supa med kollegorna, aldrig vara med på en after work eller så igen. Jag vill ha den "fina" bilden av mina kollegor. Jag vet att långt ifrån alla blir "på" när dom dricker, men jag har inte lust att få veta vilka som kan tänkas bli så. Jag säger inte detta av fördomar, utan av erfarenhet från andra gånger på tidigare jobb med.
Så detta med den nya resan slog ner som en bomb. Alla var jättepositiva och ville att alla skulle med (ingen på jobbet vet om händelsen på förra resan, han jag berättade för har slutat.). Dessutom är det ett vattenland vi ska till och bo på hotell. Jag hatar min kropp, har inte sola/badat en enda gång i sommar för jag inte vill visa min kropp. Att då gå runt i bikini som ensam tjej med mina kollegor som innan bara sett mig i heltäckande kläder? Det känns inte lockandes alls.
Dessutom så är vi 22 som är bjudna och det är bokat 11 rum med dubbelsäng. Om alla kommer måste jag dela säng med en kollega. Det spelar inte så stor roll egentligen, för isf kommer jag lägga mig på soffan eller golvet. Men dom har varit tydliga med att det är bara om alla ska med, annars är jag den första som får eget rum.
Men jag vet inte hur jag ska göra. Det kommer pratas mycket om denna resa både innan och efter, om jag inte ska med måste jag komma med en hållbar ursäkt. Ska jag eller ska jag inte? Spontant så vill jag inte, ta den enkla vägen och bara säga nej. Men samtidigt kanske det blir skoj? Vilket jag har svårt att tro, iaf när vi ska bada. Men sen, när vi käkar middag, alla skrattar och pratar och är nöjda.
Men samtidigt har cheferna lagt ner mycket tid på att hitta på något roligt, ansträngt sig mycket för att hitta något som alla kan tänkas gilla. Satt ett datum långt fram så alla ska kunna planera in det och kunna vara med. Som jag skrev tidigare känner jag mig obekväm med att vara ensam tjej och det känns som om jag inte hänger med och nu kommer jag känna mig ännu mer utanför (eller snarare att jag inte passar in) om jag inte följer med. Samtidigt kan jag tänka att kollegorna uppskattar en "grabbresa", men det vet jag inte.
Måste bara skriva av mig, vet inte hur jag ska göra... Eller allt pekar åt att jag inte ska med, men vill gärna höra andras reflektioner.
Grejen är den... att jag är ensam tjej och känner mig obekväm med det. Vi var på en ren nöjesresa för ett halvårsen med jobbet. Det slutade med att en (gift!) kollega hoppade ner i min säng och började ta på mig utanpå kläderna. Mellan benen och så, började även "leka" med troskanten och så. Jag sa till honom att gå och efter en stund gjorde han det. Inget allvarligt hände. Jag berättade detta för en annan kollega morgonen efter och han vita bara bort det och försvarade kollegan med att han var "full och kåt".
Jag kan tillägga att denna kollega som gjorde detta är underbar i vanliga fall. Han är sjukt grym på det han gör, uppskattad av alla. Han har lärt mig massor och vi har haft roligt ihop när vi jobbat. En toppenkille helt enkelt. Så händer detta. Han blev uthyrd strax efter att detta hände och jag har inte sett honom sen dess och han ska inte med på denna resan nu. Hade vi fortsatt jobba ihop hade jag letat nytt jobb.
Men jag blev så chockad, att denna kollegan kunde göra detta. Jag som hade respekterat honom och sett upp till honom. Nu ser jag honom bara som en liten lort, patetisk är han. Det sista jag vill är att uppleva detta igen. Jag bestämde mig för att aldrig mer supa med kollegorna, aldrig vara med på en after work eller så igen. Jag vill ha den "fina" bilden av mina kollegor. Jag vet att långt ifrån alla blir "på" när dom dricker, men jag har inte lust att få veta vilka som kan tänkas bli så. Jag säger inte detta av fördomar, utan av erfarenhet från andra gånger på tidigare jobb med.
Så detta med den nya resan slog ner som en bomb. Alla var jättepositiva och ville att alla skulle med (ingen på jobbet vet om händelsen på förra resan, han jag berättade för har slutat.). Dessutom är det ett vattenland vi ska till och bo på hotell. Jag hatar min kropp, har inte sola/badat en enda gång i sommar för jag inte vill visa min kropp. Att då gå runt i bikini som ensam tjej med mina kollegor som innan bara sett mig i heltäckande kläder? Det känns inte lockandes alls.
Dessutom så är vi 22 som är bjudna och det är bokat 11 rum med dubbelsäng. Om alla kommer måste jag dela säng med en kollega. Det spelar inte så stor roll egentligen, för isf kommer jag lägga mig på soffan eller golvet. Men dom har varit tydliga med att det är bara om alla ska med, annars är jag den första som får eget rum.
Men jag vet inte hur jag ska göra. Det kommer pratas mycket om denna resa både innan och efter, om jag inte ska med måste jag komma med en hållbar ursäkt. Ska jag eller ska jag inte? Spontant så vill jag inte, ta den enkla vägen och bara säga nej. Men samtidigt kanske det blir skoj? Vilket jag har svårt att tro, iaf när vi ska bada. Men sen, när vi käkar middag, alla skrattar och pratar och är nöjda.
Men samtidigt har cheferna lagt ner mycket tid på att hitta på något roligt, ansträngt sig mycket för att hitta något som alla kan tänkas gilla. Satt ett datum långt fram så alla ska kunna planera in det och kunna vara med. Som jag skrev tidigare känner jag mig obekväm med att vara ensam tjej och det känns som om jag inte hänger med och nu kommer jag känna mig ännu mer utanför (eller snarare att jag inte passar in) om jag inte följer med. Samtidigt kan jag tänka att kollegorna uppskattar en "grabbresa", men det vet jag inte.
Måste bara skriva av mig, vet inte hur jag ska göra... Eller allt pekar åt att jag inte ska med, men vill gärna höra andras reflektioner.
. 
