C
CarolineNSV
Har nu haft ett 3 åriga sto sen nov/dec och det har tagit tid att komma dit vi är nu. När man är där varje dag kanske det är svårt att se framstegen, men börjar man tänka så är det enormt. Hon skyggade för allt.
Vet inte exakt vad hon varit med om innan, men det var inte positiva upplevelser.
-Hon skyggar fortfarande för män. Pappa får knappt komma nära. Ögonvitor, och det ser ut som om tror hon ska skjutas när som helst. Tur är att jag har en sån go o snäll pappa som vill förstå sig på djuren men har inte riktigt kunskap. Han brukar få stå och prata med henne och till slut kan de faktiskt stå och kramas. iallafall i boxen. Och pappa sa en väldigt bra grej för att komma från han "Jag måste nog visa för henne att jag inte är farlig, så att jag inte går därifrån och hon får rätt".
-Sen till det mest jobbiga. Hon är inte särskilt huvudskygg när man håller på med henne. Kan borsta/smeka på öronen osv. Men när vi kommer till grimma och uppbinding. Det är väldans farligt.
Så fort hon känner att hon sitter fast så får hon panik o bara drar utan hejd.
Det går bra att binda upp i stallgången. Men inte ute på uppbindningsplatsen.
I boxen är det inga problem att ta på grimman.
Det är ute.
Och idag har hon lyckats trixat av sig grimman.
Och jag ägnade minst en timme åt att sitta o vänta in henne. Klia henne. osv. Men när hon visste att jag ville få på henne grimman lät hon mig inte komma fram till huvuddelen.
Provade muta, men det funka inte heller. Hon har hellre frihet än godis
Så jag byggde en "säker gång" in till stallet så får hon gå efter den andra hästen idag.
Det har gått så bra en period nu. Men plötsligt är hon där igen. Och jag funderar på om hon varit med om någon traumatisk upplevelse i samband med grimma/grimskaft eller om hon bara har fasoner för sig?
Ibland är det verkligen bara som att hon vill retas, som hon vill ha igång mig att springa efter henne ungefär. När jag står still o hon börjar vandra o trava lite lätt runt mig.. eller så står hon bara o glor med öronen rätt fram... snacka om irriterande häst
Frågan är vilket det bästa sättet är att träna henne?
Eller vad det kan bero på?
Jag tror det är det första man måste försöka förstå för att kunna lösa problemen.
Igår satt jag i hagen med henne och hon stod och vaka över mig. pussa på mig. och la huvudet i mitt knä. Vilket är ett väldans framsteg.
Hon är väldigt social och vill vara med Överallt. Men det verkar som hon har en inre konflikt i sig...
Hon har i stort sett hela sitt liv gått på lösdrift o blivit ohanterad. Och av förra ägarna fick man höra att det "inte gick"...
Men jag ser att hon har potensial. Hon behöver inte en chans, utan flera!
Skriv gärna om ni har några tankar kring detta, eller förslag.
Vet inte exakt vad hon varit med om innan, men det var inte positiva upplevelser.
-Hon skyggar fortfarande för män. Pappa får knappt komma nära. Ögonvitor, och det ser ut som om tror hon ska skjutas när som helst. Tur är att jag har en sån go o snäll pappa som vill förstå sig på djuren men har inte riktigt kunskap. Han brukar få stå och prata med henne och till slut kan de faktiskt stå och kramas. iallafall i boxen. Och pappa sa en väldigt bra grej för att komma från han "Jag måste nog visa för henne att jag inte är farlig, så att jag inte går därifrån och hon får rätt".
-Sen till det mest jobbiga. Hon är inte särskilt huvudskygg när man håller på med henne. Kan borsta/smeka på öronen osv. Men när vi kommer till grimma och uppbinding. Det är väldans farligt.
Så fort hon känner att hon sitter fast så får hon panik o bara drar utan hejd.
Det går bra att binda upp i stallgången. Men inte ute på uppbindningsplatsen.
I boxen är det inga problem att ta på grimman.
Det är ute.
Och idag har hon lyckats trixat av sig grimman.
Och jag ägnade minst en timme åt att sitta o vänta in henne. Klia henne. osv. Men när hon visste att jag ville få på henne grimman lät hon mig inte komma fram till huvuddelen.
Provade muta, men det funka inte heller. Hon har hellre frihet än godis
Så jag byggde en "säker gång" in till stallet så får hon gå efter den andra hästen idag.
Det har gått så bra en period nu. Men plötsligt är hon där igen. Och jag funderar på om hon varit med om någon traumatisk upplevelse i samband med grimma/grimskaft eller om hon bara har fasoner för sig?
Ibland är det verkligen bara som att hon vill retas, som hon vill ha igång mig att springa efter henne ungefär. När jag står still o hon börjar vandra o trava lite lätt runt mig.. eller så står hon bara o glor med öronen rätt fram... snacka om irriterande häst
Frågan är vilket det bästa sättet är att träna henne?
Eller vad det kan bero på?
Jag tror det är det första man måste försöka förstå för att kunna lösa problemen.
Igår satt jag i hagen med henne och hon stod och vaka över mig. pussa på mig. och la huvudet i mitt knä. Vilket är ett väldans framsteg.
Hon är väldigt social och vill vara med Överallt. Men det verkar som hon har en inre konflikt i sig...
Hon har i stort sett hela sitt liv gått på lösdrift o blivit ohanterad. Och av förra ägarna fick man höra att det "inte gick"...
Men jag ser att hon har potensial. Hon behöver inte en chans, utan flera!
Skriv gärna om ni har några tankar kring detta, eller förslag.
