Sonic76

Trådstartare
Eftersom jag är sån att så länge jag inte har nån diagnos kan jag ignorera att jag har ont och intala mig att det är inbillning.
Nu när jag har diagnos så börjar min ångesthjärna att se det värsta av allt igen.
Ska jag ha så här ont resten av mitt liv? Kommer det att bli värre?
Kommer jag att kunna jobba så som jag gör nu?
Osv...
Jag är ju envis och tjurskallig och kommer nog att arbeta även om jag hamnar i rullstol.
Men värken gör mig till en sämre människa. Har mindre tålamod och känner mig som en gnällkärring när värken är som värst på em på jobbet.
Jag ska ju få annan medicin och har gott hopp om lindring och då fixar jag det.
Jag har ju en hög smärttröskel men när smärtan är i ett skov som nu så står jag inte ut.
Smärtan i bäcken och fötter är vidrig.
Jag vet inte riktigt vad jag ville med tråden mer än att gnälla lite.
Jag försöker att inte klaga men känner att jag klagat rätt mycket det sista.
Så, nu ska jag dammsuga och sluta klaga.
Jag har det rätt ok ändå och har fått bra hjälp. Sen att det tar lite tid att få den nya medicinen är för att de måste kolla så min kropp kan tåla den.
 
Eftersom jag är sån att så länge jag inte har nån diagnos kan jag ignorera att jag har ont och intala mig att det är inbillning.
Nu när jag har diagnos så börjar min ångesthjärna att se det värsta av allt igen.
Ska jag ha så här ont resten av mitt liv? Kommer det att bli värre?
Kommer jag att kunna jobba så som jag gör nu?
Osv...
Jag är ju envis och tjurskallig och kommer nog att arbeta även om jag hamnar i rullstol.
Men värken gör mig till en sämre människa. Har mindre tålamod och känner mig som en gnällkärring när värken är som värst på em på jobbet.
Jag ska ju få annan medicin och har gott hopp om lindring och då fixar jag det.
Jag har ju en hög smärttröskel men när smärtan är i ett skov som nu så står jag inte ut.
Smärtan i bäcken och fötter är vidrig.
Jag vet inte riktigt vad jag ville med tråden mer än att gnälla lite.
Jag försöker att inte klaga men känner att jag klagat rätt mycket det sista.
Så, nu ska jag dammsuga och sluta klaga.
Jag har det rätt ok ändå och har fått bra hjälp. Sen att det tar lite tid att få den nya medicinen är för att de måste kolla så min kropp kan tåla den.
Håller tummarna för att du får lindring snart!
 
Har du fått möjlighet med remiss till t ex smärtrehab, vidare hjälp från vårdcentral etc? Det finns ju vissa saker som kan hjälpa vid långvarig smärta som inte är rent medicinska.
Klaga på du - det är skit att ha ont ❤️
Inte än
Det utreds ännu exakt vad som är fel och jag kommer nog dit så småningom.
 
Ett kanske helt tokigt tips men jag fick problem med fötterna för kanske 2 år sedan. Provade ut sulor o köpte superduperskor. Sen hoppade jag i sonens köksträskor för jag hade så ont på hälens baksida och fick skoskav så fort jag blev minsta varm, och jag har varma fötter. Nu har jag gått i arbetsträskor med ergonomisk sula sen i höstas och fötterna är mycket bättre. Även gått i dom i snö i skog även om det var på jämn mark.
 
Ett kanske helt tokigt tips men jag fick problem med fötterna för kanske 2 år sedan. Provade ut sulor o köpte superduperskor. Sen hoppade jag i sonens köksträskor för jag hade så ont på hälens baksida och fick skoskav så fort jag blev minsta varm, och jag har varma fötter. Nu har jag gått i arbetsträskor med ergonomisk sula sen i höstas och fötterna är mycket bättre. Även gått i dom i snö i skog även om det var på jämn mark.
Har så lätt att vricka fötterna tyvärr.
Men jag går för det mesta i scholls biomechanics skor och de hjälper faktiskt.
Rörelse överlag är bättre än att sitta.
Har fått ett höj och sänkbart skrivbord på jobbet med och en ståmatta
 
Jodå
Det kan ta tid att hitta rätt lindring och det är jag medveten om.
Och jag vill ju inte hoppa på de starkaste medicinerna nu för då blir det tufft om 10 år när inget hjälper.
 
Jag har inte läst på så mycket om min diagnos för att inte bli påverkad.
Jag anser att det är bättre att hantera symptomen som är här och nu än att veta vad som komma skall.
Jag vet ju en del sen innan men jag mår bättre av att leva här och nu
 
Jag tänker att man bli van vid smärtstillande och att det då funkar sämre
Sålänge du tar den dos du ska och ändrar/sänker dosen direkt om du blir bättre så blir det inte så. Däremot kan det ju såklart bli värre och att man då behöver höja dosen för det men att bryta smärta är viktigt så att du inte utvecklar central sensitisiering för det kan jag lova att du inte vill ha.
 
Brufen har gett lindring men inte smärtstillande fullt ut.
Återbesök den 26 och lungröntgen den 13.
Så får vi se om jag får börja på den nya medicinen
 
Eftersom jag är sån att så länge jag inte har nån diagnos kan jag ignorera att jag har ont och intala mig att det är inbillning.
Nu när jag har diagnos så börjar min ångesthjärna att se det värsta av allt igen.
Ska jag ha så här ont resten av mitt liv? Kommer det att bli värre?
Kommer jag att kunna jobba så som jag gör nu?
Osv...
Jag är ju envis och tjurskallig och kommer nog att arbeta även om jag hamnar i rullstol.
Men värken gör mig till en sämre människa. Har mindre tålamod och känner mig som en gnällkärring när värken är som värst på em på jobbet.
Jag ska ju få annan medicin och har gott hopp om lindring och då fixar jag det.
Jag har ju en hög smärttröskel men när smärtan är i ett skov som nu så står jag inte ut.
Smärtan i bäcken och fötter är vidrig.
Jag vet inte riktigt vad jag ville med tråden mer än att gnälla lite.
Jag försöker att inte klaga men känner att jag klagat rätt mycket det sista.
Så, nu ska jag dammsuga och sluta klaga.
Jag har det rätt ok ändå och har fått bra hjälp. Sen att det tar lite tid att få den nya medicinen är för att de måste kolla så min kropp kan tåla den.
Ja det kommer du kunna. Om inte ”vanliga” receptfria läkemedel hjälper finns numera biologiska läkemedel med god effekt. Jag har samm diagnos som du och har hittills klarat mig med träning och Ipren men har under våren haft några skov som gör att jag börjar fundera på att be om nästa steg. Spondartrit för 20-30 år sen var förknippat med typ ringaren i notre dame, men så är det inte längre. Jag är inom sjukvården också så träffat en hel del patienter med åkomman.
 
Läkaren var lite glömsk.
Men nu har jag fått svaren på röntgen av händer och fötter
Spondylartrit även där.
Får se vad röntgen av nacke och rygg ger.
Vet inte om jag vill veta egentligen men samtidigt så hjälper det ju mig att träna rätt och få rätt hjälp
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Måste bara få skriva av mig här och få lite råd över min situation. Jag har pluggat 2 terminer snart på universitetet, det har varit en...
Svar
4
· Visningar
846
Senast: monster1
·
  • Låst
Kropp & Själ Tänkte att jag börjar med att dra lite snabb bakgrundsfakta för att göra dagens situation tydligare: Är rent allmänt väldigt smärttålig...
9 10 11
Svar
207
· Visningar
20 673
Senast: LenaH
·
Hästvård Jag skulle vilja läsa om era upplevelser. Jag tycker det har varit svårt att sätta fingret på vad som inte stämt och jag har haft lätt...
2
Svar
21
· Visningar
2 490
Senast: skuggi
·
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
4 150

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 16
  • Födda 2022
  • Artroskopi äldre häst

Omröstningar

Tillbaka
Upp