Snygg ridning?

mian1

Trådstartare
Hur får man lite stil på hästen även om man rider med långa tyglar? Jag rider min enbart på långa tyglar och sidepull, vi har alltid gjort så och det har inte fungerat att lära om. Tar jag i tyglarna så stannar hon eller backar, hon blir irriterad om jag tar i tyglarna om jag inte "vill nåt".
Visst är det skönt att kunna rida och slippa koncentrara sig på tyglarna mer än då man svänger, men det ser inget vidare ut. Hon håller den gångart jag bestämmer, men ibland är tempot väldigt varierande. Hon känns ibland slängig och kan veva igång med huvud och framben ifall hon anser att farten är väl låg.

Hon är ordentligt musklad, hon bär sig fint, när tempo, underlag och humör stämmer så går hon jättesnyggt, krök i nacken och snyggt steg. Men det är långt ifrån alltid som hon går så fint. Mest är hon som en sprallig hundvalp, upp och ner i dikena, ojämnt tempo som oftast beror på att hon hittar spännande saker att titta på och antingen skyndar på eller saktar in för att se bättre.

Djurjouren kom med ett bra tips om att spänna rumpmusklerna som skulle få hästen att gå bättre och framförallt inte bocka. Det fungerade, men jag kan ju inte sitta och spänna mig hela ridturerna? Jag vill ha den där fina kröken i nacken på henne, de där fina knälyften och farten i steget. Hur?
 
När man rider in en häst är det bra att man inte sliter i munnen, men faktum är att när man har en fin kommunikation så är bettet hjälpen för att ytterligare förfina allt, så var inte rädd för att avancera till det.

När det gäller att samla hästen skall man veta att samlingen inte kommer från halsen eller baken utan från huvudet. En häst som är fokuserad och koncentrerad samlar sig naturligt. Alla hästar ser lite olika ut när de gör det dock, vilket kanske inte ger poäng i dressyrklasser - men det är äkta vara! Så att få hästen med sig är alltså nyckeln.

Som jag skrivit i tidigare inlägg så rekommenderar jag i första hand att välja förebild och jobba efter den, så kommer bitar som dessa att falla på plats.

På det sätt jag rider lägger man in sk. prepatory commands, alltså förberedande kommandon. Dessa skiljer sig markant från den traditionella halvhalten eftersom den är olika beroende på vad jag vill att hästen skall göra. Allt görs stegvis och momenten har direkt anknytning till det man vill skall hända ( när man ex. vill: backa, svänga, gå framåt osv.)

Jag tror att det kan vara idé att lära hästen skilja på moment, för det är ju inte alltid man vill den skall stanna när man tar i den. Och det är inte för sent för att lära om!

Det finns övningar att göra som jag beskrivit lite grann på "hur man för över ....till ryggen" som man kan prova. Sen kan jag rekommendera att göra övningar där man rider med blicken och bara korrigerar med rep/carrotstick/stav. Det gör hästarna mycket fokuserade!

Men som sagt - kolla upp en "NH-linje" som du vill köra på och mycket kommer lösa sig med slänget och det.. ;)

Fråga gärna om det är något...och berätta gärna hur du ridit in hästen och vilka kommandon du har...

/Camilla
 
Som jag ser det så sitter inte ditt problem i att veta hur man samlar på lång tygel, utan istället att hästen inte accepterar dina signaler/ledarskap. Hon låter rent av väldigt bortskämd. ;)
Bra ridning byggs givetvis till stor del på signalerna från skänkel, vikt och säte. Men hästen bör också ta till sig signalerna du ger från handen, för att få ett komplett "signal-lexikon".
Formen kommer när du kan kontrollera och därmed justera hästens olika kroppsdelar så att du kan guida henne genom mjukgörande övningar och till att bära upp sig korrekt.

Av det du beskriver, att hon själv bestämmer tempo och riktning och protesterar om du gör något som inte passar henne, så anser jag att du bör gå tillbaka och befästa tygelsignalerna i markträningen. Jobba med lätta inspänningar med en tygel i taget, så att hon får ett motstånd när hon jobbar emot men eftergift när hon accepterar. När ensidig inspänning fungerar (dvs att hon när hon möter en tygel utan drivning står still och följer tygeln med nosen) så kan du gå vidare till ställning på volten och slutligen dubbel inspänning neråt.
Inspänning handlar inte om tvång eller låsa fast, bara att hon får jobba mot sig själv tills hon finner sig i situationen.

I ridningen jobbar du sedan först med insidans hjälper, tills hon accepterar dessa dvs tar ut bakdelen, rundar sig i innersidan och lyfter innerbog. Sen lär du henne ytterhjälperna, och så småningom samanfogar du dessa för att kunna justera varje kroppsdel för sig.
 
Av det du beskriver, att hon själv bestämmer tempo och riktning och protesterar om du gör något som inte passar henne, så anser jag att du bör gå tillbaka och befästa tygelsignalerna i markträningen.

Gångart och riktning bestämmer jag alltid! Hon protesterar aldrig mot saker hon känner till, men hon blir irriterad och förvirrad om hon inte förstår mig. Att ta i tygeln betyder för henne "stopp", även ett lätt tag. Ett annat kommando hon kan förknippa med tygeltag är att backa.
Svänger gör vi med vikthjälper och genom att jag håller ut tygeln åt det håll jag vill svänga henne. Jag har inga som helst problem att stanna, sakta in, svänga osv. Hon är väldigt snäll och vill gärna vara duktig.

Vi har förut tränat mycket från marken, men rider nu mest. Vi rider uteslutande i skogen och jag har inga ambitioner att få hästen till något mer avancerat än "promenadhäst". Vi påbörjade inridningen för 2,5 år sedan, hon var då drygt 7 år. Hon tycker att det är väldigt obehagligt att "sitta fast" - därför har vi vant henne vid långa tyglar. Början av inridningen skickade jag henne till en riktig inridare och det var han som rådde mig att låta henne ha så långa tyglar som möjligt. Bettlöst alternativ till huvudlag valde vi eftersom hästen reagerar så mot trycket i nacken då man har bett. Hon är inte skadad, men varje gång vi provat träns har varit ett elände för att hon tycker så illa om tränset. Bettet har hon inget emot, det är trycket i nacken som är obehaget.

Vi brukar träna en del slalom i skogen och liknande - kan det vara en bra övning? Visst kan vi hägna in en "paddock" att rida i, men vi trivs nog båda bäst i skogen och hästen är alltid piggare där.
Är det bättre att byta röstkommandona mot skänkel och tygeltag? Jag är nog lite lat, men så har jag också ett ben som inte riktigt funkar som det ska. Därför har jag "fuskat" med att lära henne röstkommandon. Hon fattar skänkel i kombination med röstkommandot, men är mer tveksam om jag inte säjer "trava" eller vad det nu är jag vill att hon ska göra. Det är rätt bekvämt att slippa skänkla och att slippa hålla sån koll på tyglarna... :o
 
"Framåt" är kommandot för skritt från stillastående. Det kombineras ofta med skänkel eller en liten smackning.
"Trava" är trav - både från stillastående, skritt och galopp. Hon kan nu även trava långsamt, kort och mer samlad trav om jag lyfter tyglarna lite (inte tar tag i dem utan lyfter dem lösa) och "håller emot" lite med sätet. I början var traven gärna snabb med jättelånga kliv. Kombinerar med en lätt skänkel, men hon fattar inte att jag vill ha trav om jag inte säjer "trava", enbart skänkel ger ökad skritt, men aldrig trav.
"Galopp" är galopp, oftast från trav. Det är det senaste kommandot och det sitter inte helt. Vi har inte finslipat med galoppskänkel och att jag bestämmer vilken galopp hon faller in i. Än så länge har jag nöjt mig att hon fattar rätt gångart.
"Sakta" betyder att hon ska sakta av till skritt.
"Stanna" eller ett whooo, är stanna och då ska hon stå still.

Vi övar mycket på att svänga enbart med vikthjälper och att jag vänder mig dit hän vi ska. Det funkar om det inte finns något väldigt spännande åt något annat håll, då kan jag behöva ta hjälp av tygeln för att påminna henne om att vi ska svänga. På vår "slalombana" i en lagom gallrad skog kan jag svänga henne med sits och vikt i trav och även någorlunda i galopp (hon vill gärna stila i galoppen och det kan bli väl tvära kast för en trög matte).

Med diken så är det jag som ibland missar att hon tar ett "rakt fram" för vad det är, även om det kommer djupa diken eller sankmark emellan - hon tar sig fram som en pansarvagn. Talar jag inte om att vi ska svänga med vägen utan sitter och stirrar rakt framför mig så traskar hon också rätt ner i diket :o

Jag har bara haft lite hjälp med inridningen. Själva uppsittningen och vana av sadel. Hon var, som jag skrev i inlägget innan, drygt 7 år då inridningen startade och innan dess hade ingen direkt hanterat henne alls.
Efter inridarens arbete så har jag försökt mig på det hela själv. Med hjälp av böcker och videos från en rad olika "NH-gurus", eftersom det finns en liten del hos alla som passar mig och hästen, men långtifrån allt som EN person förespråkar passar in på mig och min häst.

Jag har lyckats med att hästen är snäll, hon är ridbar, hon tycker att det är roligt och vi trivs ihop. Däremot har jag inte fått till nån finess på det hela. :crazy:
 

Liknande trådar

Ridning Hej! Jag har ett sto på åtta år som jag haft i ganska precis två år. Innan jag köpte henne hade hon haft fem hem på tre år och lärt sig...
2
Svar
21
· Visningar
7 268
  • Låst
  • Artikel
Dagbok När jag var barn så tyckte jag att det såg så elegant ut att rida en häst på tygeln. Det ville jag också lära mig att göra. Vem vill...
Svar
0
· Visningar
1 034
Senast: Magiana
·
Träning Hej! Nu tänkte jag starta en sån där tråd som folk går igång på. För nu behöver jag hjälp i mitt tänkande! Jag var nyligen inne med min...
2
Svar
23
· Visningar
2 396
Senast: lil-sis
·
Träning Jag har en grym liten unghäst som hade varit helt perfekt för mig för nästan 20 år sedan, på den tiden då jag hade mer ridkänsla och...
Svar
0
· Visningar
1 346
Senast: moiran
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp