Socialt, jobbrelaterat på fikapauser och utanför arbetstid (Utbruten från "Vad kommer du INTE att gå tillbaka till att göra när pandemin är över?")

Fy fasen vilka trista arbetskamrater du har på jobbet! Fråga om de ställer upp och byter liv med dig för en vecka! Ett riktigt pissigt beteende oavsett om det är "mot dig personligen", vilket jag tycker att det är indirekt, eller inte. Så gör man inte!

Sedan funderar jag på om du inte skulle kunna testa skrivtolk på sådana möten? Visst, det är ju boka och inte spontant, men i just mötessituationerna tänker jag, så slipper du be arbetskamraterna.

I övrigt mycket tråkigt med hjälpmedel som inte fungerar fullt ut som tänkt, det är ju inget vi som använder dem kan hjälpa!

För mig personligen är fikarasterna jobbiga. Så mycket ljud och jag hör då inte vad ens den som sitter bredvid mig säger. Jag kan ju inte läsa på läpparna så kan inte se vad de säger, med tanke på min dåliga syn så känns det inte heller som något att ta till eftersom jag inte ser dem så tydligt. I den miljön känns det som att förlora värdefullt språk, att göra sig hörd, förstå och kommunicera. Jag ser och hör att folk prata, men hänger inte med i samtalen. Nu när vi fikar i mycket mindre grupper fungerar det lite bättre faktiskt.

Jag kan ändå se att fikarasterna kan vara givande både för arbetet och för en själv, man får ju lite skvaller, är liksom med och kommunicerar med kollegorna om allt och inget som på något vis ändå kan vara till gagn för jobbet. Samtidigt som man ju inte rakt av pratar om jobbet. Den som alltid drar sig undan och inte är med de stunder eller kommunicerar med kollegor i korridorerna missar ju ändå något känns det som.
Tolk som tolk, det är tekniken det faller på 😅 Jag fick en högtalare men när jag försökte koppla den till paddan så gick det inte :confused::cautious:

Absolut! Och jag går miste om allt det, så är det bara. Under fikat så sitter jag mest på mobilen, jag kan inte hänga med även om jag försöker så jag försöker inte ens. Ett par gånger har en (ny) kollega försökt berätta för mig vad de pratar om, det uppskattas, men samtidigt om jag försöker hänga med så blir det långt ifrån en paus för mig. Det är jobbigt även om de försöker prata till mig direkt på tu man hand. Skvaller får jag alltid höra i efterhand, typ sist av alla 😅
 
Har du inga introverta, eller "ensamma tänkare", i ditt team? Jag frågar för att jag själv är en sån. Jag känner igen den arbetssituation du beskriver, och jag kan funka väldigt väl i den under en period (och jag tror också, precis som du, att den är nödvändig ibland). Men sedan bara måste jag ha paus. Inte nödvändigtvis paus från själva arbetet (vilket i mitt fall ofta består av problemlösning), men paus från människor och intryck. Jag behöver då få lov att tänka själv en stund, utan att bli avbruten, och sortera alla intryck och idéer jag fått från kollegorna, reflektera, komma på mina egna idéer (som jag då såklart presenterar för gruppen nästa gång vi träffas). Jag har också ett starkt behov av att "göra ingenting" för att den kreativa delen av min hjärna ska fungera bra - till exempel sitta ensam och äta lunch, ta en promenad, helt enkelt "icke-jobba". Det är ofta efter en sån paus (eller efter en natts sömn) som jag får mina bästa idéer. Hur hanterar ni (när det inte är pandemi, då) den sortens människor som jag är? För jag inbillar mig dels att det finns en hel del människor som funkar som jag, och dels att många av oss har en hel del att tillföra i just innovation, problemlösning etc. om vi får möjlighet att arbeta på ett sätt som fungerar för oss.

Jo, det gäller de flesta hos oss. På något sätt tror jag att jag uppfattats som att alla måste delta i daglig ej schemalagd samvaro med kollegor - det jag inte tror är särskilt bra är att ta bort den helt, dvs team på hel distans. Nu har jag jobbat med globala team sedan 2004 som inte har haft hela teamet i samma lokaler, och det finns saker man kan göra för att motverka det som uppstår.

De flesta behöver och uppskattar en dynamisk mix av egen tanke och analystid, bollplankstid med både kollegor och chefer och mer otvungen samvaro med kollegor - men hur önskemålet om den mixen ser ut är ganska olika.

Jag har även jobbat mycket med individuella anpassningar, både pga sjukdom, funktionsnedsättningar och "bara" önskemål.
 
Då innebär det väl att det inte är självklart att man ska diskutera arbetet under pausen?
Många negationer! Nej, paustidens eventuella ämnen eller icke-ämnen styrs inte av arbetsgivaren. Här använder hyfsat många paustid för att ta en promenad, ibland gemensamt med fler och ibland på egen hand.
 
Många negationer! Nej, paustidens eventuella ämnen eller icke-ämnen styrs inte av arbetsgivaren. Här använder hyfsat många paustid för att ta en promenad, ibland gemensamt med fler och ibland på egen hand.
Ja men precis, då blir det dumt om chefen anser att det är viktigt att de anställda tar pauserna tillsammans för att kunna diskutera jobbet om man samtidigt säger som du gör ovan. Chefen har ju inget med att göra vad man gör under pauserna så länge man finns tillgänglig för att återgå till jobbet när/om man behövs.
 
Jo, det gäller de flesta hos oss. På något sätt tror jag att jag uppfattats som att alla måste delta i daglig ej schemalagd samvaro med kollegor - det jag inte tror är särskilt bra är att ta bort den helt, dvs team på hel distans. Nu har jag jobbat med globala team sedan 2004 som inte har haft hela teamet i samma lokaler, och det finns saker man kan göra för att motverka det som uppstår.

De flesta behöver och uppskattar en dynamisk mix av egen tanke och analystid, bollplankstid med både kollegor och chefer och mer otvungen samvaro med kollegor - men hur önskemålet om den mixen ser ut är ganska olika.

Jag har även jobbat mycket med individuella anpassningar, både pga sjukdom, funktionsnedsättningar och "bara" önskemål.
Nej, jag trodde inte att du förespråkade "fikatvång" eller något, det var bara att du beskrev ett sätt att arbeta som i alla fall för mig blir oerhört intensivt och som jag bara klarar 2-3 dagar i sträck innan jag måste ha en paus.

Jag tycker också att en blandning av olika samarbetssätt är bäst, helst också blandat med ensamarbete. Och det jag tycker att pandemin mest har lärt mig och den organisation jag arbetar i är att göra rätt sak vid rätt tillfälle. Jag hoppas att vi aldrig mer tvingar folk att åka från Göteborg till Stockholm för ett 2-timmars internt möte som hade kunnat klaras av via Teams. Men jag hoppas också att jag får starta mitt nästa projekt på plats hos kunden, tillsammans med dem, innan vi sedan under projektets gång blandar olika samarbetsformer så som det fungerar bäst. Alltså varken renodlat det ena eller det andra, men absolut en annorlunda mix jämfört med före pandemin.
 
Tolk som tolk, det är tekniken det faller på 😅 Jag fick en högtalare men när jag försökte koppla den till paddan så gick det inte :confused::cautious:

Absolut! Och jag går miste om allt det, så är det bara. Under fikat så sitter jag mest på mobilen, jag kan inte hänga med även om jag försöker så jag försöker inte ens. Ett par gånger har en (ny) kollega försökt berätta för mig vad de pratar om, det uppskattas, men samtidigt om jag försöker hänga med så blir det långt ifrån en paus för mig. Det är jobbigt även om de försöker prata till mig direkt på tu man hand. Skvaller får jag alltid höra i efterhand, typ sist av alla 😅
Mja, skrivtolken kommer ju till dig på plats istället tänker jag. Jag testade på det för några år sedan, väldigt smidigt och skönt för hjärnan och koppla av från öronen lite grann.

Svårt det där när man inte kan följa med på fikarasterna. Kände av det i dag, var väldigt stimmigt i rummet vi hade fika, några var högljudda och jag hörde då inte vad som sas. Då kände jag att jag lika gärna hade kunnat strunta i rasten och jobba istället för rasten som sådan gav mig inget alls. Den är vanligtvis väldigt viktig för att jag ska orka med, men tog i dag bara energi pga de som var högljudda- och de hade ju ingen tanke på hur det påverkar någon annan liksom.
 
Mja, skrivtolken kommer ju till dig på plats istället tänker jag. Jag testade på det för några år sedan, väldigt smidigt och skönt för hjärnan och koppla av från öronen lite grann.

Svårt det där när man inte kan följa med på fikarasterna. Kände av det i dag, var väldigt stimmigt i rummet vi hade fika, några var högljudda och jag hörde då inte vad som sas. Då kände jag att jag lika gärna hade kunnat strunta i rasten och jobba istället för rasten som sådan gav mig inget alls. Den är vanligtvis väldigt viktig för att jag ska orka med, men tog i dag bara energi pga de som var högljudda- och de hade ju ingen tanke på hur det påverkar någon annan liksom.
Då skulle jag lika gärna kunna ha en teckentolk. Men jag kan inte riktigt ha en varje vecka, jag har ett visst max antal tolktillfällen som jag kan ha per månad. Plus att covid-19 gör att det inte är så smart.

Jag brukar som sagt sitta och surfa på mobilen, det ger mig ändå en paus från arbetet och jag får koppla av. Jag sitter med mina kollegor medan de pratar men tittar på mobilen som sagt, så jag känner mig inte så ensam eftersom folk pratar runt omkring mig. Men jag får en paus ändå.
 
Då skulle jag lika gärna kunna ha en teckentolk. Men jag kan inte riktigt ha en varje vecka, jag har ett visst max antal tolktillfällen som jag kan ha per månad. Plus att covid-19 gör att det inte är så smart.

Jag brukar som sagt sitta och surfa på mobilen, det ger mig ändå en paus från arbetet och jag får koppla av. Jag sitter med mina kollegor medan de pratar men tittar på mobilen som sagt, så jag känner mig inte så ensam eftersom folk pratar runt omkring mig. Men jag får en paus ändå.
Jag måste ju säga att om jag hade haft en hörselskadad kollega som satt med på fikarasterna utan att höra ordentligt, så hade jag nog försökt inkludera henne/honom genom att chatta på mobilen eller nåt. Känns så oartigt att bara ignorera - hade där varit en person som inte pratade svenska så hade ju alla (hoppas jag!) anpassat sig och pratat engelska istället. Och nuförtiden finns det ju faktiskt verktyg i form av smartphones som gör att det är ganska enkelt att inkludera någon som inte hör!
 
Då skulle jag lika gärna kunna ha en teckentolk. Men jag kan inte riktigt ha en varje vecka, jag har ett visst max antal tolktillfällen som jag kan ha per månad. Plus att covid-19 gör att det inte är så smart.

Jag brukar som sagt sitta och surfa på mobilen, det ger mig ändå en paus från arbetet och jag får koppla av. Jag sitter med mina kollegor medan de pratar men tittar på mobilen som sagt, så jag känner mig inte så ensam eftersom folk pratar runt omkring mig. Men jag får en paus ändå.
Ah, jag tänkte inte längre än näsan räckte i dag! :D
 
Jag måste ju säga att om jag hade haft en hörselskadad kollega som satt med på fikarasterna utan att höra ordentligt, så hade jag nog försökt inkludera henne/honom genom att chatta på mobilen eller nåt. Känns så oartigt att bara ignorera - hade där varit en person som inte pratade svenska så hade ju alla (hoppas jag!) anpassat sig och pratat engelska istället. Och nuförtiden finns det ju faktiskt verktyg i form av smartphones som gör att det är ganska enkelt att inkludera någon som inte hör!
Snällt av dig 😊
Nu är det tur att jag är en sådan person som oftast inte tar illa upp av det utan tycker att det är rätt skönt att kunna kolla på buke (:angel:) under rasterna. Men det är jättebra att tänka på det! Inte alla gör det 😅
 
Jag förstår bara inte varför ”folks” behov av att träffas ska vara viktigare än mitt behov av att vara själv?

Det handlar inte om folks behov utan verksamhetens behov. Företaget och verksamheten presterar bättre av personer som arbetar ihop. När ni beskriver hur ni gärna aldrig igen träffar kollegor
Tja jag har iaf upplevt båda sidor/extremer under åratal. Och då menar jag inte enbart distansjobb pga corona.

Det är en total felaktighet att säga "100% distansarbete finns inte en chans att det kommer att funka tillräckligt bra.". Jag har gjort det själv ett par år, gick utmärkt. Eller okej, fine, 99,7% distansarbete, vi träffades ju faktiskt några gånger om året.

"Jo, i alla företag jag varit verksam finns det tusentals saker utöver arbetsbeskrivningen som man ska vara beredd att göra."
Nämn 500 ;)

haha, ha en bra dag.

Jag är på intet sätt emot distansarbete, arbetar själv i en global organisation där vi sällan möts fysiskt. Men vi möts en hel del online, både formellt och informellt. Det jag nämnt måste inte vara fysiskt men jo, verksamheten mår bra av att folk pratar och möts. När man beskriver att man hoppas slippa träffa kollegor och lägga tid på sociala sammanhang innebär det inte för mig att man är högst tillgänglig via nätet heller.
 
Alltså, jag förstår att det förekommer spontana diskussioner på jobbet. Jag vill inte ta bort dem, utan mina kollegor får gärna hänge sig åt dem.
Men man bör också förstå att när det börjar bli ett krav på de anställda att kunna göra detta så går det ut över de som inte kan. Ens värde på arbetsplatsen eller arbetsmarknaden minskar, och ingen vill ta ansvaret utan bara ha de bästa möjliga.

Men du vill vara med och delta? ditt problem är nonchalanta kollegor?
För mig är de samma personer som anser sig inte behöva delta i saker, de anser sig stå över sånt och att fika endast är tillför skvaller och strunt ungefär. Det är ju superviktigt för kulturen att alla kan delta och att alla deltar.
 
Det handlar inte om folks behov utan verksamhetens behov. Företaget och verksamheten presterar bättre av personer som arbetar ihop. När ni beskriver hur ni gärna aldrig igen träffar kollegor


Jag är på intet sätt emot distansarbete, arbetar själv i en global organisation där vi sällan möts fysiskt. Men vi möts en hel del online, både formellt och informellt. Det jag nämnt måste inte vara fysiskt men jo, verksamheten mår bra av att folk pratar och möts. När man beskriver att man hoppas slippa träffa kollegor och lägga tid på sociala sammanhang innebär det inte för mig att man är högst tillgänglig via nätet heller.

Ja alltså, jag förstår funktionen av att umgås med kollegor, ha trevligt mm. Absolut! Men ofta blir det rätt skevt när man försöker forcera fram sånt via planerade, obligatoriska moment, tycker jag.
 
Det handlar inte om folks behov utan verksamhetens behov. Företaget och verksamheten presterar bättre av personer som arbetar ihop. När ni beskriver hur ni gärna aldrig igen träffar kollegor


Jag är på intet sätt emot distansarbete, arbetar själv i en global organisation där vi sällan möts fysiskt. Men vi möts en hel del online, både formellt och informellt. Det jag nämnt måste inte vara fysiskt men jo, verksamheten mår bra av att folk pratar och möts. När man beskriver att man hoppas slippa träffa kollegor och lägga tid på sociala sammanhang innebär det inte för mig att man är högst tillgänglig via nätet heller.

Fast du vet väl inte hur just mitt företag och verksamhet fungerar? Jag verkar inte få dig att förstå att jag har x % energi och det är definitivt i företagets intresse att jag lägger den energin på det som gör nytta. Inte på fikaraster med kollegor jag aldrig jobbar tillsammans med.
 
Men du vill vara med och delta? ditt problem är nonchalanta kollegor?
För mig är de samma personer som anser sig inte behöva delta i saker, de anser sig stå över sånt och att fika endast är tillför skvaller och strunt ungefär. Det är ju superviktigt för kulturen att alla kan delta och att alla deltar.
Vilka är "de samma personer"? Menar du att jag anser att jag står över sånt? Isåfall kan jag informera att det är skitsnack, jag hade väldigt gärna kunnat delta i fikapauser och umgås med mina kollegor, du anar inte hur många gånger under mitt liv jag funderat på hur det skulle vara om jag var hörande.
Kollegorna tycker säkert att det är viktigt med fikapauserna också, de orkar bara inte med att försöka få mig att hänga med på samtalen. (Och jag förstår dem, det blir mindre roligt och jag blir också trött av att försöka hänga med på samtal.)
 
Jag skulle personligen nästa tycka det var obehagligt med en kollega som aldrig deltar på någon form av social samvaro...!
Förstår verkligen varför chefer lägger sig i det då det skapar en väldig snedfördelning i gruppen och jag som chef skulle nästan se det som något som sabbar verksamheten. Mycket av utvecklingen på en arbetsplats sker i kön till kaffemaskinen där en anställd ber en annan om input, det blir liksom en mer avslappnad icke prestationsbaserad miljö.
Vill inte ha kollegor som gömmer och häckar på ett kontor utan någon som bidrar till arbetet, inte som sitter i ett hörn!
 
Ja alltså, jag förstår funktionen av att umgås med kollegor, ha trevligt mm. Absolut! Men ofta blir det rätt skevt när man försöker forcera fram sånt via planerade, obligatoriska moment, tycker jag.

Jag tycker det beror på hur man lägger upp det. Jag avskyr själv "mingel" eller dåliga samarbetsövningar.
 
Fast du vet väl inte hur just mitt företag och verksamhet fungerar? Jag verkar inte få dig att förstå att jag har x % energi och det är definitivt i företagets intresse att jag lägger den energin på det som gör nytta. Inte på fikaraster med kollegor jag aldrig jobbar tillsammans med.

Det jag säger är att det du anser gör nytta kanske inte alltid stämmer överens om man ser det i ett större perspektiv över hela verksamheten.
 
Vilka är "de samma personer"? Menar du att jag anser att jag står över sånt? Isåfall kan jag informera att det är skitsnack, jag hade väldigt gärna kunnat delta i fikapauser och umgås med mina kollegor, du anar inte hur många gånger under mitt liv jag funderat på hur det skulle vara om jag var hörande.
Kollegorna tycker säkert att det är viktigt med fikapauserna också, de orkar bara inte med att försöka få mig att hänga med på samtalen. (Och jag förstår dem, det blir mindre roligt och jag blir också trött av att försöka hänga med på samtal.)

Nej nu missförstod du mig. Jag tycker du belyser vikten av att alla deltar. Om folk bara pratar och umgås med de de själva väljer så kommer vissa inte få delta och då missar man viktig input. Om du inte får möjlighet att delta, hur ska du då kunna bidra? Det är en självklarhet att du ska inkluderas.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp