Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Kanske finns det någon mer som vill hänga i en tråd tillsammans?
Jag ska erkänna att jag verkligen hoppades att någon av er som hängt i "vill bli gravida"-tråden skulle hamna här, stort grattis! Och det finns plats för flerJag vill gärna hänga i en sån här tråd! Som jag längtat! Går in i v7 imorgon, så det är tidigt än. Är andra barnet för min del, beräknat 10 juli enl apparna.
Mått hyfsat fram tills nu - bara haft lätt molvärk, lite ömma bröst och sporadiskt illamående "i bakgrunden". Men nu senaste två dagarna har jag besvärats av ganska mycket illamående, blä! Mådde bara illa två veckor med dottern så jag hoppas detta är går över fort. Illamående är fan kämpigt!
Känner mig också ganska ledsen och låg, men det gjorde jag typ hela första trimestern även i förra graviditeten. Är väl alla hormoner. Men det är lite kämpigt. Det är nästan så det blir på nivån att jag knappt glädjs åt det som är, vilket jag minns var exakt likadsnt förra gången.
Första trimestern är inte toppenkul kanske vi kan enas om?![]()
Jag håller alla tummarna att det bara är en ytlig blödning någonstans!Rosa blod nu på kvällen när jag torkade mig
När man äntligen börjat hoppas pga alla symtom, ökande gravtest osv. Skrivit in mig på mödrahälsovården, haft hälsosamtal med min förra barnmorska osv
Det sjuka är att jag hade en blödning EXAKT samma dag i graviditeten med dottern. Också på kvällen. Men då var det bara lite brunrött och efter sex, så det kändes relaterat till det på nåt sätt. Nu är det utan annan förklaring.
Kände mig bara helt tom när jag torkade mig. Tar fortfarande progresteron så det håller väl undan en ordentlig blödning...
Jag håller alla tummarna att det bara är en ytlig blödning någonstans!![]()
TackHar tyvärr haft mer ont än vanligt nu i natt, på ett annat sätt än molvärken. Vaknade nyss av smärtan och ligget här och vågar inte resa mig upp för att gå på toa, är så rädd för känslan av att det bara rinner till när jag ställer mig upp eller att pappret ska vara helt fyllt med blod när jag torkat.
Bläää!
Åh, håller tummarna för att det inte blir mer än så här.
Har haft tre blödningar denna graviditeten, inget med ettan. Man tror ju det är kört varje gång. Första var precis i början av v.9.
Ja, man kan ju blöda ibland litegrann under första trimestern. Känns ju dock inte spontant som ett gott tecken... Och är nog mest orolig för att det också kom med denna ömma värk i hela magregionen som nu hållt i sig. Har ingen bra magkänsla. Men svårt att avgöra vad i det som är oro förstås.
Nytt blod nu igen på morgonen, samma mängd och färg. Blodet kommer ut med resterna från progrestronvagitorerna, både igår kväll och nu på morgonen. Hade jag inte haft värken hade jag hoppats att det typ var livmodertappen/slemhinnorna som blödde efter att jag fört in vagitorerna, men nu tror jag faktiskt inte det...
Jaja, finns inget annat än att vänta och se. Blöder jag såhär lite sporadiskt till och från kommande dagarna så ringer jag nog gyn iaf, med tanke
på historiken för utomkveds.
En eller ett par veckor hann vi glädjas utan oro i alla fall![]()
Hur har det gått för dig?![]()
Tack för omtanken!
Hade svagt blodblandade flytningar fram till lunch igår ungefär. Mycket konstig ömmande, värk i magen och i perioder var det mest på vänster sida så då fick jag plötsligt tankar om utomkveds. Har ju inte alls tänkt det förut. Ringde därför gyn och de tyckte absolut att jag skulle komma in pga min historik - men väl där väntade jag i 4 timmar och sen åkte jag hem utan undersökning. Läkaren hade det helt galet på förlossningen så hon kom aldrig loss. Och mitt är ju inte akut på något sätt, mest oro. Och när jag var där tyckte jag smärtan växlade över till hela magen igen. Så jag valde att åka hem.
Nu har jag inte blött något mer och har inte haft ont under natten, men haft lite värk i ländryggen från och till både igår och nu på morgonen och det känns sådär. Allt är ju också lite lömskt eftersom jag tar mina progrestrontabletter, som ju kan skjuta upp en större blödning och missfall...
Har ett tidigt ultraljud inbokat om 1,5 vecka. Känns långt bort nu, men om jag inte börjar blöda och får ont igen så är det väl tills dess jag får vänta. Har iaf frågat den privata gynekologen jag går till om hon har någon tid tidigare än så.
Min första graviditet var helt fri från sån här typ av oro (inte ens blödningen fick mig ur balans då) så detta känns både ovant och plågsamt... Vill bara veta nu om detta är nåt livskraftigt eller inte. Så jag antingen kan glädjas eller få bli ledsen, arg och besviken (och sluta med progrestronet så jag kan blöda ut skiten).
Jag mår i all fall förfärligt illa och är så jävla trött. Uhhhh. Vad är bästa tipsen mot illamående?