Sommar och spelande

[Bluefish]

Det får bli en tråd på buke om mitt upplevda dilemma med lovet och all tid det innebär. Jag har en son på drygt 10 år vars största intresse är att spela på datorn och telefonen. Han är enda barnet hos mig och vi bor lantligt utan kompisar i närheten. Dvs ganska ensamma dagar, jag jobbar varannan vecka så under vår vecka har jag i regel en del som rör hemmet att komma ikapp med. Vi har en del djur som ska tas om hand, lite odling/trädgård och sådant. Men det här spelandet vet jag inte hur jag ska angripa..

I dagsläget har vi speltid varje dag, och den är han inte särskilt bra på att portionera ut utan det bränns oftast under förmiddagen. Jag påminner men låter honom ta eget ansvar vilket kanske inte är optimalt. Hans fritidsaktivitet har uppehåll under sommaren och att styra upp umgänge med någon kompis kommer han alltid på först när tristessen är ett faktum och det är alldeles för sent att skjutsa någonstans. Jag frågar tidigare under dagen men då är det inte aktuellt. När speltiden är slut sitter han oftast vid köksbordet tills han somnar (?!) eller också kan han råka somna i sitt rum. Ligger på studsmattan, men utan att direkt hoppa på den. Vill gärna se på tv men i övrigt inte intresserad av något, varken som jag föreslår eller som han själv kan komma på. Jo spela sällskapsspel med mig men jag har liksom inte tid eller lust med det halva dagarna.

Jag vet inte hur jag ska tänka riktigt. Var själv något av en gamer som barn och vet hur roligt det kan vara, men precis varje vaken timme? Å ena sidan är det ju hans tid/liv så man kanske borde släppa det fritt och hoppas att han tröttnar såsmåningom och söker sig även till annat? Kompisarna finns ju på datorn de med. Men å andra sidan känns det snudd på sjukligt att ha ett så trist liv att man inte ens kan hålla sig vaken om ingen roar en eller datorn är igång.

Att själv aktivera honom genom att åka till stranden, badhus, bio, restaurang etc fungerar delvis men ärligt talat så orkar jag inte ställa till med något varje dag. Allt annat som är mitt ansvar måste också fungera och dygnet blir inte längre. Vi har försökt introducera fler aktiviteter men det uppstår aldrig något riktigt intresse. I sitt andra hem leker han mycket med syskon men här finns ju inte den möjligheten.

Jag kan inte vara ensam om detta men tanke på hur många barn som finns där i datorn hela dagarna, så jag hoppas få höra hur andra föräldrar resonerar och gör för själv blir jag bara uppgiven och frustrerad numera.. Har ju tänkt att får han tillräckligt tråkigt under tillräckligt lång tid kommer fantasin sprätta igång men det enda som händer är att han går och lägger sig klockan 19 för att få spela igen så snart som möjligt..

 

[Lingon]

Spelar han med vänner (som är online) eller sitter han helt ensam?

Ett tips är att spela med honom. Det finns ett jätteroligt co-op spel som heter Split Fiction! Det är Josef Fares som ligger bakom det.

Kan läsning intressera honom? I många spel följer man ju en storyline och kanske kan det gå att överföra lite till läsning om rätt bok hittas.

Kan ni bestämma med vänner i förväg? Dagen innan?

 

[LadySara]

Det får bli en tråd på buke om mitt upplevda dilemma med lovet och all tid det innebär. Jag har en son på drygt 10 år vars största intresse är att spela på datorn och telefonen. Han är enda barnet hos mig och vi bor lantligt utan kompisar i närheten. Dvs ganska ensamma dagar, jag jobbar varannan vecka så under vår vecka har jag i regel en del som rör hemmet att komma ikapp med. Vi har en del djur som ska tas om hand, lite odling/trädgård och sådant. Men det här spelandet vet jag inte hur jag ska angripa..

I dagsläget har vi speltid varje dag, och den är han inte särskilt bra på att portionera ut utan det bränns oftast under förmiddagen. Jag påminner men låter honom ta eget ansvar vilket kanske inte är optimalt. Hans fritidsaktivitet har uppehåll under sommaren och att styra upp umgänge med någon kompis kommer han alltid på först när tristessen är ett faktum och det är alldeles för sent att skjutsa någonstans. Jag frågar tidigare under dagen men då är det inte aktuellt. När speltiden är slut sitter han oftast vid köksbordet tills han somnar (?!) eller också kan han råka somna i sitt rum. Ligger på studsmattan, men utan att direkt hoppa på den. Vill gärna se på tv men i övrigt inte intresserad av något, varken som jag föreslår eller som han själv kan komma på. Jo spela sällskapsspel med mig men jag har liksom inte tid eller lust med det halva dagarna.

Jag vet inte hur jag ska tänka riktigt. Var själv något av en gamer som barn och vet hur roligt det kan vara, men precis varje vaken timme? Å ena sidan är det ju hans tid/liv så man kanske borde släppa det fritt och hoppas att han tröttnar såsmåningom och söker sig även till annat? Kompisarna finns ju på datorn de med. Men å andra sidan känns det snudd på sjukligt att ha ett så trist liv att man inte ens kan hålla sig vaken om ingen roar en eller datorn är igång.

Att själv aktivera honom genom att åka till stranden, badhus, bio, restaurang etc fungerar delvis men ärligt talat så orkar jag inte ställa till med något varje dag. Allt annat som är mitt ansvar måste också fungera och dygnet blir inte längre. Vi har försökt introducera fler aktiviteter men det uppstår aldrig något riktigt intresse. I sitt andra hem leker han mycket med syskon men här finns ju inte den möjligheten.

Jag kan inte vara ensam om detta men tanke på hur många barn som finns där i datorn hela dagarna, så jag hoppas få höra hur andra föräldrar resonerar och gör för själv blir jag bara uppgiven och frustrerad numera.. Har ju tänkt att får han tillräckligt tråkigt under tillräckligt lång tid kommer fantasin sprätta igång men det enda som händer är att han går och lägger sig klockan 19 för att få spela igen så snart som möjligt..

Om speltiden flyttas? Tex han får endast spela efter ett visst klockslag. Finns då ett sug efter att boka nått med kompisar?

Sen hoppas jag han är aktiv med att göra saker med dig av det som finns på gården som måste göras.

 

[Skrottiskrott]

Jag arbetar bland annat med 10-åringar och slås ofta av hur bra de "fungerar" med lite samma tankesätt och rutiner som jag har för mina egna barn, trots att de är betydligt yngre (6 och snart 3 år). Att saker och ting är ganska fyrkantigt och förutbestämt. Ni kanske kan prova att göra ett enkelt schema över dagen när ni sitter och äter frukost, jag upplever att det underlättar även för mig som vuxen. I det schemat låter det absolut som att skärmtiden bör förläggas till sen eftermiddag (inte kväll med tanke på att det då kan påverka sömnen). Då finns det energi till annat under dagen, och när energin dippar på eftermiddagen kan det passa bra att ta sin skärmtid.

På schemat kan du variera mellan aktiviteter som ni gör tillsammans för ren nytta, t.ex. sysslor på gården, laga mat, städa osv., med aktiviteter som ni gör tillsammans för nöjets skull, gärna något barnet har varit med och valt - till exempel spela sällskapsspel. Inte halva dagen utan kanske en timma några dagar i veckan? I schemat kan du också lägga in aktiviteter där barnet får sköta sig själv medan du får gjort annat - men det låter som att du behöver sätta ramarna även för den tiden. T.ex. en timma då barnet väljer något ur en låda att sysselsätta sig med. Du kan ha en utelåda med hopprep, boll, ett häfte med trix att lära sig på studsmattan osv. Du kan ha en innelåda med korsord, böcker, pyssel osv. På schemat är det också guld att ha med läsning så blir den stunden av varje dag. Med en tioåring kan man ju till exempel läsa en bok som är lite över barnets nivå, för läser man tillsammans kan man dels turas om med själva läsandet och framförallt samtala om handlingen.

Det låter kanske som ett jättejobb men själv tycker jag tvärtom, att dagen blir så mycket mer hanterbar när den är uppdelad i olika "pass", och passens innehåll behöver absolut inte vara avancerade, de behöver inte heller vara roande för barnet hela tiden. Sedan tycker jag att det är jätteviktigt att barn lär sig att "hitta på saker" när de har tråkigt, men barn har mer eller mindre lätt för det och det kan vara olika i olika åldrar. I er situation just nu låter det som att det skulle kunna vara värt att prova en lite mer styrd vardag, förmodligen leder det till att barnet plötsligt kan hitta på grejer helt på egen hand om några veckor.

 

[Bluefish]

Spelar han med vänner (som är online) eller sitter han helt ensam?

Ett tips är att spela med honom. Det finns ett jätteroligt co-op spel som heter Split Fiction! Det är Josef Fares som ligger bakom det.

Kan läsning intressera honom? I många spel följer man ju en storyline och kanske kan det gå att överföra lite till läsning om rätt bok hittas.

Kan ni bestämma med vänner i förväg? Dagen innan?

Han spelar med sina kompisar från skola och aktivitet, oftast samma gäng men med viss variation. Vi har spelat en del tillsammans, både tv-spel och mitt hjärtespel på PC, det är fin tid tillsammans men löser inte skärmtiden tyvärr. Men jag har förståelse för intresset, jag vet hur mycket man kan längta efter spelvärlden, det är bara oroande att den verkliga ter sig så vansinnigt ointressant.

Tyvärr läser han ingenting, trots massor med böcker i olika genres. Det är min go to som jag föreslår när det klagas över att det inte finns något att göra men han väljer aldrig det. Och ja, det här med att faktiskt ta sig iväg och hänga med en kompis behöver jag nog engagera mig betydligt mer i om det ska bli av.. Så vi får bättra på framförhållningen väsentligt där.

 

[Bluefish]

Om speltiden flyttas? Tex han får endast spela efter ett visst klockslag. Finns då ett sug efter att boka nått med kompisar?

Sen hoppas jag han är aktiv med att göra saker med dig av det som finns på gården som måste göras.

Ja det kanske kan göra skillnad, när han inte får spela är ju kompisar intressant. Jag får nog prova förlägga tiden annorlunda, det är ju betydligt större sannolikhet att få napp när man ringer kl 10 istället för 18. Han rastar hunden men det rör sig väl om 10 min om dagen, hönsen hjälper han bara till med om jag ber honom. Men jag kanske borde ta med honom när det ska rensas ogräs i potatislandet, har inte tänkt tanken för det tycker ju inte ens jag är kul men han skulle ju inte vägra.

 

[Sryoqwe]

Undrar också vad som händer om du tar med honom i vad du gör, fix runt i huset/på gården, promenader, djurskötsel osv. Behöver inte vara självständigt, utan bara hjälpa dig med diverse mer eller mindre roliga sysslor. Energin kanske behöver dras igång för att kreativiteten ska starta, så kanske att han hittar på egna påhitt istället för att göra det du bad honom om efter ett tag.

Datorspel/skärmar är beroendeframkallande, mycket dopamin för liten och obalanserad ansträngning. Kanske är det bäst att helt utesluta skärmar under sommaren, alternativt längre?

Struktur är bra, tillochmed vuxna kan behöva hjälp med det. Tror att ganska få tioåringar är redo för att helt sköta sitt schema själv.

 

[Bluefish]

@Skrottiskrott Det låter inte som ett jättejobb, vi kan nog hjälpas åt med upplägget dessutom, bra tips! Även om en inne-låda inte innehåller något revolutionerande roligt i hans ögon kan han nog vara motiverad att ta sig för något om han har varit med och valt alternativ. Jag ska fundera på det under veckan och se vad vi kan åstadkomma.

 

[Askur2017]

Kan ni styra upp träffar med kompisar dagen innan? Så det är bestämt och inplanerat i förväg, chansen att det blir av är kanske större då tänker jag.

 

[McFlurry]

Ni kan inte bygga något tillsammans under sommaren? Tex en trädkoja eller lekstuga av något slag som han sen kan leka i/med när det är klart. Då kan han tänka ut hur det ska se ut och får lära sig designa samt bygga lite med enkla metoder. Det går ju enkelt att involvera kompisar också, både under byggandet och sen när det är klart.

 

[Islandshästryttare]

Det får bli en tråd på buke om mitt upplevda dilemma med lovet och all tid det innebär. Jag har en son på drygt 10 år vars största intresse är att spela på datorn och telefonen. Han är enda barnet hos mig och vi bor lantligt utan kompisar i närheten. Dvs ganska ensamma dagar, jag jobbar varannan vecka så under vår vecka har jag i regel en del som rör hemmet att komma ikapp med. Vi har en del djur som ska tas om hand, lite odling/trädgård och sådant. Men det här spelandet vet jag inte hur jag ska angripa..

I dagsläget har vi speltid varje dag, och den är han inte särskilt bra på att portionera ut utan det bränns oftast under förmiddagen. Jag påminner men låter honom ta eget ansvar vilket kanske inte är optimalt. Hans fritidsaktivitet har uppehåll under sommaren och att styra upp umgänge med någon kompis kommer han alltid på först när tristessen är ett faktum och det är alldeles för sent att skjutsa någonstans. Jag frågar tidigare under dagen men då är det inte aktuellt. När speltiden är slut sitter han oftast vid köksbordet tills han somnar (?!) eller också kan han råka somna i sitt rum. Ligger på studsmattan, men utan att direkt hoppa på den. Vill gärna se på tv men i övrigt inte intresserad av något, varken som jag föreslår eller som han själv kan komma på. Jo spela sällskapsspel med mig men jag har liksom inte tid eller lust med det halva dagarna.

Jag vet inte hur jag ska tänka riktigt. Var själv något av en gamer som barn och vet hur roligt det kan vara, men precis varje vaken timme? Å ena sidan är det ju hans tid/liv så man kanske borde släppa det fritt och hoppas att han tröttnar såsmåningom och söker sig även till annat? Kompisarna finns ju på datorn de med. Men å andra sidan känns det snudd på sjukligt att ha ett så trist liv att man inte ens kan hålla sig vaken om ingen roar en eller datorn är igång.

Att själv aktivera honom genom att åka till stranden, badhus, bio, restaurang etc fungerar delvis men ärligt talat så orkar jag inte ställa till med något varje dag. Allt annat som är mitt ansvar måste också fungera och dygnet blir inte längre. Vi har försökt introducera fler aktiviteter men det uppstår aldrig något riktigt intresse. I sitt andra hem leker han mycket med syskon men här finns ju inte den möjligheten.

Jag kan inte vara ensam om detta men tanke på hur många barn som finns där i datorn hela dagarna, så jag hoppas få höra hur andra föräldrar resonerar och gör för själv blir jag bara uppgiven och frustrerad numera.. Har ju tänkt att får han tillräckligt tråkigt under tillräckligt lång tid kommer fantasin sprätta igång men det enda som händer är att han går och lägger sig klockan 19 för att få spela igen så snart som möjligt..

Det får bli en tråd på buke om mitt upplevda dilemma med lovet och all tid det innebär. Jag har en son på drygt 10 år vars största intresse är att spela på datorn och telefonen. Han är enda barnet hos mig och vi bor lantligt utan kompisar i närheten. Dvs ganska ensamma dagar, jag jobbar varannan vecka så under vår vecka har jag i regel en del som rör hemmet att komma ikapp med. Vi har en del djur som ska tas om hand, lite odling/trädgård och sådant. Men det här spelandet vet jag inte hur jag ska angripa..

I dagsläget har vi speltid varje dag, och den är han inte särskilt bra på att portionera ut utan det bränns oftast under förmiddagen. Jag påminner men låter honom ta eget ansvar vilket kanske inte är optimalt. Hans fritidsaktivitet har uppehåll under sommaren och att styra upp umgänge med någon kompis kommer han alltid på först när tristessen är ett faktum och det är alldeles för sent att skjutsa någonstans. Jag frågar tidigare under dagen men då är det inte aktuellt. När speltiden är slut sitter han oftast vid köksbordet tills han somnar (?!) eller också kan han råka somna i sitt rum. Ligger på studsmattan, men utan att direkt hoppa på den. Vill gärna se på tv men i övrigt inte intresserad av något, varken som jag föreslår eller som han själv kan komma på. Jo spela sällskapsspel med mig men jag har liksom inte tid eller lust med det halva dagarna.

Jag vet inte hur jag ska tänka riktigt. Var själv något av en gamer som barn och vet hur roligt det kan vara, men precis varje vaken timme? Å ena sidan är det ju hans tid/liv så man kanske borde släppa det fritt och hoppas att han tröttnar såsmåningom och söker sig även till annat? Kompisarna finns ju på datorn de med. Men å andra sidan känns det snudd på sjukligt att ha ett så trist liv att man inte ens kan hålla sig vaken om ingen roar en eller datorn är igång.

Att själv aktivera honom genom att åka till stranden, badhus, bio, restaurang etc fungerar delvis men ärligt talat så orkar jag inte ställa till med något varje dag. Allt annat som är mitt ansvar måste också fungera och dygnet blir inte längre. Vi har försökt introducera fler aktiviteter men det uppstår aldrig något riktigt intresse. I sitt andra hem leker han mycket med syskon men här finns ju inte den möjligheten.

Jag kan inte vara ensam om detta men tanke på hur många barn som finns där i datorn hela dagarna, så jag hoppas få höra hur andra föräldrar resonerar och gör för själv blir jag bara uppgiven och frustrerad numera.. Har ju tänkt att får han tillräckligt tråkigt under tillräckligt lång tid kommer fantasin sprätta igång men det enda som händer är att han går och lägger sig klockan 19 för att få spela igen så snart som möjligt..

Kan rollspel i verkliga livet vara något som lockar? Om det finns något sådant i närheten av där du bor? Sommarlovsaktiviteter för barn anordnar kommunen sånt? I vår kommun finns mycket gratis aktiviteter listade på kommunens hemsida.

Om det fungerar bättre hos pappan för att det finns syskon kanske det finns något läger, kollo eller liknande med andra barn som kan locka? Sen kanske han behöver stöd i att portionera ut sin speltid under dagen. Till exempel en timme på morgonen och sen gör ni något på gården. Så kan han spela en timme efter lunch och sen gör ni något tillsammans. Att hjälpa till med vissa sysslor i den åldern är bara rimligt.

 

[Bluefish]

@Askur2017 Jo jag får se till att det blir så, planera i början av veckan och gå mer via föräldrarna än barnen själva.

@McFlurry Det blir svårt, jag har mycket snickrande och arbete att göra som det är i och runtom huset. Det vill jag inte att han ska "hjälpa till" med heller, rädd att det ryker fingrar när de verktygen är inblandade. Men de har gjort så hos andra föräldern, byggt en koja, engagemanget från barnet är dock väldigt lågt att använda den. Tälta vill han prova däremot och det går ju att ordna, kanske så ett frö att vara utomhus även om det bara är på gräsmattan till att börja med.

@Islandshästryttare Bra idé, han tycker om att gå och se på teater och sitter trollbunden under föreställningarna. Men han skulle aldrig våga spela själv, har försökt peppa i några år nu. Vår kommun har säkert också liknande aktiviteter, det ska jag kolla upp! Han hjälper till med hunden som sagt, sköter sin hamster, går ut med sopor och bär undan disk och sådant så han är inte även att bidra hemma. Men det är ju väldigt korta avbrott det rör sig om. Jag kan absolut involvera honom mer i mina "måsten"!

 

[jeennnnyy]

Det får bli en tråd på buke om mitt upplevda dilemma med lovet och all tid det innebär. Jag har en son på drygt 10 år vars största intresse är att spela på datorn och telefonen. Han är enda barnet hos mig och vi bor lantligt utan kompisar i närheten. Dvs ganska ensamma dagar, jag jobbar varannan vecka så under vår vecka har jag i regel en del som rör hemmet att komma ikapp med. Vi har en del djur som ska tas om hand, lite odling/trädgård och sådant. Men det här spelandet vet jag inte hur jag ska angripa..

I dagsläget har vi speltid varje dag, och den är han inte särskilt bra på att portionera ut utan det bränns oftast under förmiddagen. Jag påminner men låter honom ta eget ansvar vilket kanske inte är optimalt. Hans fritidsaktivitet har uppehåll under sommaren och att styra upp umgänge med någon kompis kommer han alltid på först när tristessen är ett faktum och det är alldeles för sent att skjutsa någonstans. Jag frågar tidigare under dagen men då är det inte aktuellt. När speltiden är slut sitter han oftast vid köksbordet tills han somnar (?!) eller också kan han råka somna i sitt rum. Ligger på studsmattan, men utan att direkt hoppa på den. Vill gärna se på tv men i övrigt inte intresserad av något, varken som jag föreslår eller som han själv kan komma på. Jo spela sällskapsspel med mig men jag har liksom inte tid eller lust med det halva dagarna.

Jag vet inte hur jag ska tänka riktigt. Var själv något av en gamer som barn och vet hur roligt det kan vara, men precis varje vaken timme? Å ena sidan är det ju hans tid/liv så man kanske borde släppa det fritt och hoppas att han tröttnar såsmåningom och söker sig även till annat? Kompisarna finns ju på datorn de med. Men å andra sidan känns det snudd på sjukligt att ha ett så trist liv att man inte ens kan hålla sig vaken om ingen roar en eller datorn är igång.

Att själv aktivera honom genom att åka till stranden, badhus, bio, restaurang etc fungerar delvis men ärligt talat så orkar jag inte ställa till med något varje dag. Allt annat som är mitt ansvar måste också fungera och dygnet blir inte längre. Vi har försökt introducera fler aktiviteter men det uppstår aldrig något riktigt intresse. I sitt andra hem leker han mycket med syskon men här finns ju inte den möjligheten.

Jag kan inte vara ensam om detta men tanke på hur många barn som finns där i datorn hela dagarna, så jag hoppas få höra hur andra föräldrar resonerar och gör för själv blir jag bara uppgiven och frustrerad numera.. Har ju tänkt att får han tillräckligt tråkigt under tillräckligt lång tid kommer fantasin sprätta igång men det enda som händer är att han går och lägger sig klockan 19 för att få spela igen så snart som möjligt..

Jag har en son i samma ålder. Han (tror också) att han gillar att spela mer än allt annat.. Jag har rätt hårda skärmegler, för jag tycker han verkar ha mkt roligare när han gör annat, bara han kommer igång. Vilket han inte gör om han tillåts sitta med skärm. Vi har 45 min skärmtid om dagen, är det slut så är det..Jag styr upp mkt med kompisar, men rätt mkt tid finns kvar där han behöver lösa sin egen underhållning - vilket han också gör när han förstått att skärmtiden inte är förhandlingsbar
Så vi löst det, vet inte rätt eller fel, men jag har så svårt att relatera till skärmar och spel då jag själv aldrig varit intresserad. Jag upplever också det som att han har roligare och blir mer harmonisk när han skärmar upptar mindre del av hans tid.

 

[bettysmatte]

@Askur2017 Jo jag får se till att det blir så, planera i början av veckan och gå mer via föräldrarna än barnen själva.

@McFlurry Det blir svårt, jag har mycket snickrande och arbete att göra som det är i och runtom huset. Det vill jag inte att han ska "hjälpa till" med heller, rädd att det ryker fingrar när de verktygen är inblandade. Men de har gjort så hos andra föräldern, byggt en koja, engagemanget från barnet är dock väldigt lågt att använda den. Tälta vill han prova däremot och det går ju att ordna, kanske så ett frö att vara utomhus även om det bara är på gräsmattan till att börja med.

@Islandshästryttare Bra idé, han tycker om att gå och se på teater och sitter trollbunden under föreställningarna. Men han skulle aldrig våga spela själv, har försökt peppa i några år nu. Vår kommun har säkert också liknande aktiviteter, det ska jag kolla upp! Han hjälper till med hunden som sagt, sköter sin hamster, går ut med sopor och bär undan disk och sådant så han är inte även att bidra hemma. Men det är ju väldigt korta avbrott det rör sig om. Jag kan absolut involvera honom mer i mina "måsten"!

Nog måste det väl gå att ha med en 10-åring när man snickrar? Tänk vad härligt att få lära sig sådant från en tidig ålder ! Vissa verktyg måste ju såklart vara "off-limits" men att hjälpa till med att hämta och hålla saker, mäta, hamra, dra in skruvar med skruvdragare, det måste ju vara okej för en 10-åring?

 

[McFlurry]

@Askur2017 Jo jag får se till att det blir så, planera i början av veckan och gå mer via föräldrarna än barnen själva.

@McFlurry Det blir svårt, jag har mycket snickrande och arbete att göra som det är i och runtom huset. Det vill jag inte att han ska "hjälpa till" med heller, rädd att det ryker fingrar när de verktygen är inblandade. Men de har gjort så hos andra föräldern, byggt en koja, engagemanget från barnet är dock väldigt lågt att använda den. Tälta vill han prova däremot och det går ju att ordna, kanske så ett frö att vara utomhus även om det bara är på gräsmattan till att börja med.

@Islandshästryttare Bra idé, han tycker om att gå och se på teater och sitter trollbunden under föreställningarna. Men han skulle aldrig våga spela själv, har försökt peppa i några år nu. Vår kommun har säkert också liknande aktiviteter, det ska jag kolla upp! Han hjälper till med hunden som sagt, sköter sin hamster, går ut med sopor och bär undan disk och sådant så han är inte även att bidra hemma. Men det är ju väldigt korta avbrott det rör sig om. Jag kan absolut involvera honom mer i mina "måsten"!

Jag förstår! Men man kan ju göra något så enkelt som ett svärd eller något annat han sen kan leka med. Kanske något som förekommer i spelen han gillar, så att han sen kan "leka spelen" i verkligheten?

 

[LadySara]

Nog måste det väl gå att ha med en 10-åring när man snickrar? Tänk vad härligt att få lära sig sådant från en tidig ålder ! Vissa verktyg måste ju såklart vara "off-limits" men att hjälpa till med att hämta och hålla saker, mäta, hamra, dra in skruvar med skruvdragare, det måste ju vara okej för en 10-åring?

Sånt är alla barn runt mig med å gör. Vi vill åka å hjälpa tant sara brukar det låta.

 

[miumiu]

Vi har absolut samma situation hemma, men vår son har ingen bestämd skärmtid utan vi går bara in och bryter när vi känner att det blir för mycket typ. Men han spelar mycket Roblox just nu med sina vänner och då sitter dom och pratar i telefon samtidigt som dom spelar och det blir ju en slags social aktivitet också tänker jag?

Tänker att det inte är hela världen om det blir lite mer några veckor typ, vi ska på semester snart så passar på att vila upp mig lite inför detta och låter honom hållas. Ofta känner han sig själv mätt när kompisarna loggar ut och vill gå ut och sparka lite boll eller nåt en stund istället. Men han är också sån att han behöver en "sparringpartner" ofta i aktiviteter, han tycker inte det är jättekul att sysselsätta sig själv eller leka på egen hand. Så det kan absolut bli rastlöst här hemma också om han kommer på för sent att han hade velat göra nånting eller leka med någon den dagen.

Vi är dock precis i starten av vår semester (jobbade sista dagen i fredags, sonen har haft fritids fram till nu vilket han är jäkligt leds på) så vi har inte riktigt hunnit landa och njuta av friheten ännu någon av oss, kanske känns annorlunda om en vecka

 

[Tantan]

@Askur2017 Jo jag får se till att det blir så, planera i början av veckan och gå mer via föräldrarna än barnen själva.

@McFlurry Det blir svårt, jag har mycket snickrande och arbete att göra som det är i och runtom huset. Det vill jag inte att han ska "hjälpa till" med heller, rädd att det ryker fingrar när de verktygen är inblandade. Men de har gjort så hos andra föräldern, byggt en koja, engagemanget från barnet är dock väldigt lågt att använda den. Tälta vill han prova däremot och det går ju att ordna, kanske så ett frö att vara utomhus även om det bara är på gräsmattan till att börja med.

@Islandshästryttare Bra idé, han tycker om att gå och se på teater och sitter trollbunden under föreställningarna. Men han skulle aldrig våga spela själv, har försökt peppa i några år nu. Vår kommun har säkert också liknande aktiviteter, det ska jag kolla upp! Han hjälper till med hunden som sagt, sköter sin hamster, går ut med sopor och bär undan disk och sådant så han är inte även att bidra hemma. Men det är ju väldigt korta avbrott det rör sig om. Jag kan absolut involvera honom mer i mina "måsten"!

Jag tänker att om han spelar med vänner så har han ju ett socialt umgänge där. Så länge man inte väljer bort att träffa vänner irl för spel så ser jag ingen större fara med det. Sen kan ni dra till en sjö eller nåt när ni vill men jag kan tycka att spel också är att göra saker. Helt ointresserad själv men hade lätt föredragit att min unge spelade framför att sitta ensam vid köksbordet och glo.

 

[piratskepp]

Undrar också vad som händer om du tar med honom i vad du gör, fix runt i huset/på gården, promenader, djurskötsel osv. Behöver inte vara självständigt, utan bara hjälpa dig med diverse mer eller mindre roliga sysslor. Energin kanske behöver dras igång för att kreativiteten ska starta, så kanske att han hittar på egna påhitt istället för att göra det du bad honom om efter ett tag.

Datorspel/skärmar är beroendeframkallande, mycket dopamin för liten och obalanserad ansträngning. Kanske är det bäst att helt utesluta skärmar under sommaren, alternativt längre?

Struktur är bra, tillochmed vuxna kan behöva hjälp med det. Tror att ganska få tioåringar är redo för att helt sköta sitt schema själv.

Jag håller med om detta!
Tänker att man kan vara ganska säker på en sak; skärmen, tack vare sitt snabba, enkla dopaminaktiverande, kommer alltid smälla högre än alla andra aktiviteter.
Och i likhet med alla andra droger kommer det upplevda behovet inte bli mindre av sig självt hur mycket det än får tillfredsställas.

Tror du gör både barnet och dig själv en tjänst om du utesluter skärmar helt för barnets del nu under sommaren. Kommer förstås vara tufft i början men i mina ögon är det det finaste och bästa du kan göra för ditt barn nu. Cred till dig för att du ser och tar tag i saken!!

 

[jeennnnyy]

Jag tänker att om han spelar med vänner så har han ju ett socialt umgänge där. Så länge man inte väljer bort att träffa vänner irl för spel så ser jag ingen större fara med det. Sen kan ni dra till en sjö eller nåt när ni vill men jag kan tycka att spel också är att göra saker. Helt ointresserad själv men hade lätt föredragit att min unge spelade framför att sitta ensam vid köksbordet och glo.

Jag tycker det låter som att barnet väljer bort fysiskt socialt umgänge för att kunna spela. Jag trycker det är deppigt när det blir så, men är antagligen mest en personlig preferens… Jag får nästan panik när jag ser mitt barn böjd över en skärm.
Min erfarenhet från barn som verkligen gillar skärmar som sagt att man kraftigt behöver begränsa eller utseluta skärm för att de ska inse att annat är minst lika kul som skärm. Inget annat tenderar verka kul när barnet är för inne i spelande. De blir som besatta.