Sommarföräldrar 2020

[MalanMjöl]

Tack tack, ja ett hett tips är att åka in tidigt, det gick väldigt mycket fortare denna gången än sist. Jag fick lite panik när jag insåg att alternativet med Eda inte ens fanns längre för jag var 9 cm öppen och hade det värsta kvar... Å andra sidan tror jag att det var det som gjorde att allt ändå flöt på så snabbt och smidigt, jag var extremt mycket mer med denna förlossningen. Visst gjorde den brutalt ont, men det gör det ju alltid, då är det iaf skönt att pinan blev förhållandevis kort.

Ska komma in tidigt oavsett pga diabetesen, men mest orolig över att barnvakten skal hinna ta sig hit storasyster kom ju snett ner i bäckenet så det hela stod stilla ett tag mitt i, det var då min kontroll försvann och barnmorskan själv föreslog epidural. Kan ju hoppas på att slippa det denna gången men tänker definitivt be om epidural tidigare denna gången om jag känner att det börjar braka iväg åt det hållet igen!

 

[Fritidsryttare]

Lilla Ebba är hemma och har fått OK - stämpel i rumpan av både barnläkare igår innan hemgång och på återkollen idag. Hon hade gått ner till 3440 nånting gram, inom referensvärdet trots två megabajsar idag och tre första dygnet. Vi körde amningsvikt för skojs skull då mjölken dragit igång på mig och jag kommer ihåg att jag mjölkade utav ******* med stora barnet rent ut sagt, det stod som fontäner och idag rann det ur det vänstra bröstet medan hon åt ur det högra.
På kollen tröståt hon lite förstrött i några minuter och vägde nästan 30 gram mer efteråt, så vill ungen bara äta så finns det nog mat åt henne.

Över lag är hon en rätt nöjd tjej. Hon får haka på, men gillar bäst att ligga på bröstet eller i bilbarnstolen. Jag skrattade gott åt henne nu när vi kom hem för hon sov sig igenom en kvarts treårstrots med en vansinnig storebror som inte fick äta upp alla kanelbullarna. Välkommen hem liksom, storebror fick ett lite lugnande välkomstmottagande

 

[Fritidsryttare]

Hur går det, kommer det några fler bebisar? Här har vi hunnit bli sex dagar gamla och större delen av dygnet går åt till att tutta, tutta, tutta och tutta lite till. Jag fick låna en trikåsjal av en bekant, tack gode gud för den, då får jag iaf händerna fria en liten stund varje dag. Trist att jag inte upptäckte sjalen med storebror, men han var rätt duktig på att ligga själv och sova.

Det är en fantastiskt lättsam tjej vi fått ändå måste jag säga, hon är nöjd så länge hon får ligga nära bröstet och gör inte mycket väsen av sig. Hon var ju rätt spenslig och saknade mycket underhudsfett när hon kom, vet inte om det berodde på att jag hade en rätt stor propp i placentan. Nu börjar hon tjocka på sig lite och det börjar bli lite mer kraft i skriken.

Jag har varit rätt mör i kroppen. Kommer inte ihåg att jag var så medtagen sist men då spenderade vi en vecka på sjukhus innan vi kom hem och vi hade inget barn sen innan. Jag ska inte gnälla, jag gick en promenad igår och så där, men jobbet med djuren har fått bli lidande, jag börjar blöda mer och får ont om jag gör för mycket. Var sak har sin tid så jag får blunda lite och låta kroppen läka i lugn och ro, men gud vad glad jag är att detta är sista barnet och att jag har fått tillbaka min kropp.

 

[SummerOfJoy]

BF+4 och inte minsta känning, är rädd för att jag kommer vara gravid resten av mitt liv

 

[Fritidsryttare]

BF+4 och inte minsta känning, är rädd för att jag kommer vara gravid resten av mitt liv

Åh vad jobbigt, jag förstår känslan precis!!

 

[MalanMjöl]

Hur går det, kommer det några fler bebisar? Här har vi hunnit bli sex dagar gamla och större delen av dygnet går åt till att tutta, tutta, tutta och tutta lite till. Jag fick låna en trikåsjal av en bekant, tack gode gud för den, då får jag iaf händerna fria en liten stund varje dag. Trist att jag inte upptäckte sjalen med storebror, men han var rätt duktig på att ligga själv och sova.

Det är en fantastiskt lättsam tjej vi fått ändå måste jag säga, hon är nöjd så länge hon får ligga nära bröstet och gör inte mycket väsen av sig. Hon var ju rätt spenslig och saknade mycket underhudsfett när hon kom, vet inte om det berodde på att jag hade en rätt stor propp i placentan. Nu börjar hon tjocka på sig lite och det börjar bli lite mer kraft i skriken.

Jag har varit rätt mör i kroppen. Kommer inte ihåg att jag var så medtagen sist men då spenderade vi en vecka på sjukhus innan vi kom hem och vi hade inget barn sen innan. Jag ska inte gnälla, jag gick en promenad igår och så där, men jobbet med djuren har fått bli lidande, jag börjar blöda mer och får ont om jag gör för mycket. Var sak har sin tid så jag får blunda lite och låta kroppen läka i lugn och ro, men gud vad glad jag är att detta är sista barnet och att jag har fått tillbaka min kropp.

Inget på g här heller. Gjorde ctg i torsdags och kurvan för värkar var typ helt platt. Men hela magen hoppade eftersom han levde rövare där inne, så fick ligga ett bra tag innan de fick en stabil kurva! Annars inga känningar här heller. Nytt tul och ctg bokat till torsdag och får nog en dag till igångsättning då gissar jag. Men hoppas fortfarande att han gör som stora syster och kommer ut innan. Fick iaf tummen loss och fick tvättat babykläderna idag och förberett skötbordet så nu är vi lite mer klara. Dock fortfarande inte packat väskan ännu...

Gissar att det gör stor skillnad när man har en sedan innan. Med första barnet kunde man ju liksom sitta i soffan och amma hela dagen ifall det behövdes utan att någon kom och drog i en..

@SummerOfJoy jobbigt att gå över, hur länge får du gå över innan du ska på koll?

 

[SummerOfJoy]

@SummerOfJoy jobbigt att gå över, hur länge får du gå över innan du ska på koll?

Som förstföderska i Skåne får man komma till förlossningen för undersökning i v41+0

 

[Blomsterkrans]

Här kom det en bebis för flera veckor sedan! Men har inte blivit att jag har uppdaterat här

Spoiler: Förlossning

Lite annorlunda sammandragningar/förvärkar på kvällen, tog Alvedon och gick och la mig tidigt. Fick sova nästan hela natten, men de kändes mer frammåt morgonen. Hade småonda värkar på förmiddagen men blev ondare frammåt lunch. Fortfarande inte regelbundna och långt isär. Tidig eftermiddag gjorde det väldigt ont i själva värkarna, men de var minst 5min paus mellan dem, oftast mer, så jag började undra hur j'kla ont det skulle göra om detta bara var latensfas fortfarande Jag ville inte åka in för tidigt och riskera att bli hemskickad, så jag stog ut hemma nån timme till, men tillslut gick vattnet så vi åkte in.

Värkarna blev annorlunda när jag gick in mot förlossningen så jag ville absolut inte gå mer och fick skjuts in på rullstol rakt in på förlossningsrummet (slapp för-kontrollen för jag såg nog väldigt födande ut ). Visade sig att jag var fullt öppen! Sen blev det en 15 min som blev jobbiga när jag väl var på förlossningen, för jag ville ha smärtlindring, men det var i princip dags för krystning och mitt huvud hann inte riktigt mer. Andades in för mycket lustgas i och typ svimmade halvt av i kanske en minut, men återhämtade mig snabbt. Som tur var så var värkarna fortfarande rätt långt isär, så jag hann samla mig i pauserna och fatta att det faktsikt var slutet av förlossningen och jag redan klarat av det mesta redan Så när mitt huvud väl var med i matchen igen så gick krystningen himla bra och det kändes faktiskt väldigt häftigt att föda barn, trots att det såklart gjorde ont. Efter 1,5h på förlossningen så kom det ut en liten tjej, väldigt frisk och pigg

Fick gosa med henne en stund och jag var så himla nöjd och stolt!
Moderkakan ville inte släppa trots oxitosynspruta, akupunktur och tryck på magen, så efter ca 30min så bestämdes det att jag behövde in på operation för att få ut den. Pappan fick ta bebis och barnmorskan förklarade lugnt vad som skulle hända och jag blev snabbt förberedd och ivägrullad till annat rum. Istället för sövning så fick jag ryggbedövning, jag som hade velat ha den några timmar tidigare Var vaken helt tiden och allt kändes väldigt lugnt och proffsigt. Jag förlorade en del blod så dagen efter fick jag blodpåse, sen var jag mycket piggare och vi åkte hem 1 dygn efter att hon var född

Är väldigt nöjd med förlossningen, hade ganska svårt att tro att jag kunde föda barn innan, och speciellt inte utan massa smärtlindring. Jag är inte en person som är speciellt bra på att varken slappna av eller släppa taget och allt såntdär som man "ska" göra. Men det gick så mycket bättre än vad jag förväntat mig! Kan absolut tänka mig att föda barn igen, tyckte att själva graviditeten var mycket jobbigare än förlossningen

Lilltjejen har mått himla bra hela tiden, inga problem med något. Jag tyckte att det kändes konstigt att gå och hitta magmuskler och knip de första dagarna, men det har blivit bättre helt tiden, så nu har jag både burit höleverans, tränat lite och ridit några lättare rundor ☺

 

[Fritidsryttare]

Här kom det en bebis för flera veckor sedan! Men har inte blivit att jag har uppdaterat här

Spoiler: Förlossning

Lite annorlunda sammandragningar/förvärkar på kvällen, tog Alvedon och gick och la mig tidigt. Fick sova nästan hela natten, men de kändes mer frammåt morgonen. Hade småonda värkar på förmiddagen men blev ondare frammåt lunch. Fortfarande inte regelbundna och långt isär. Tidig eftermiddag gjorde det väldigt ont i själva värkarna, men de var minst 5min paus mellan dem, oftast mer, så jag började undra hur j'kla ont det skulle göra om detta bara var latensfas fortfarande Jag ville inte åka in för tidigt och riskera att bli hemskickad, så jag stog ut hemma nån timme till, men tillslut gick vattnet så vi åkte in.

Värkarna blev annorlunda när jag gick in mot förlossningen så jag ville absolut inte gå mer och fick skjuts in på rullstol rakt in på förlossningsrummet (slapp för-kontrollen för jag såg nog väldigt födande ut ). Visade sig att jag var fullt öppen! Sen blev det en 15 min som blev jobbiga när jag väl var på förlossningen, för jag ville ha smärtlindring, men det var i princip dags för krystning och mitt huvud hann inte riktigt mer. Andades in för mycket lustgas i och typ svimmade halvt av i kanske en minut, men återhämtade mig snabbt. Som tur var så var värkarna fortfarande rätt långt isär, så jag hann samla mig i pauserna och fatta att det faktsikt var slutet av förlossningen och jag redan klarat av det mesta redan Så när mitt huvud väl var med i matchen igen så gick krystningen himla bra och det kändes faktiskt väldigt häftigt att föda barn, trots att det såklart gjorde ont. Efter 1,5h på förlossningen så kom det ut en liten tjej, väldigt frisk och pigg

Fick gosa med henne en stund och jag var så himla nöjd och stolt!
Moderkakan ville inte släppa trots oxitosynspruta, akupunktur och tryck på magen, så efter ca 30min så bestämdes det att jag behövde in på operation för att få ut den. Pappan fick ta bebis och barnmorskan förklarade lugnt vad som skulle hända och jag blev snabbt förberedd och ivägrullad till annat rum. Istället för sövning så fick jag ryggbedövning, jag som hade velat ha den några timmar tidigare Var vaken helt tiden och allt kändes väldigt lugnt och proffsigt. Jag förlorade en del blod så dagen efter fick jag blodpåse, sen var jag mycket piggare och vi åkte hem 1 dygn efter att hon var född

Är väldigt nöjd med förlossningen, hade ganska svårt att tro att jag kunde föda barn innan, och speciellt inte utan massa smärtlindring. Jag är inte en person som är speciellt bra på att varken slappna av eller släppa taget och allt såntdär som man "ska" göra. Men det gick så mycket bättre än vad jag förväntat mig! Kan absolut tänka mig att föda barn igen, tyckte att själva graviditeten var mycket jobbigare än förlossningen

Lilltjejen har mått himla bra hela tiden, inga problem med något. Jag tyckte att det kändes konstigt att gå och hitta magmuskler och knip de första dagarna, men det har blivit bättre helt tiden, så nu har jag både burit höleverans, tränat lite och ridit några lättare rundor ☺

Grattis! Modigt att köra lyft så pass tätt inpå! Här har jag knappt vågat mocka hage än, underredet har inte känts helt stabilt så att säga, det är först nu smärtan i magen börjar ge med sig.

 

[Blomsterkrans]

Grattis! Modigt att köra lyft så pass tätt inpå! Här har jag knappt vågat mocka hage än, underredet har inte känts helt stabilt så att säga, det är först nu smärtan i magen börjar ge med sig.

Haha ja men första veckan för mig kändes väldigt ostabilt för mig också, andra veckan ganska ostabilt, men sen tycker jag att det känns som att det snabbt blivit mycket bättre Sen så har jag börjat väldigt lätt, så att det känns bra och stabilt hela tiden.
Men man borde ju säkert vänta längre, men jag är extremt otålig efter att knappt ens ha kunnat gå på många månader pga foglossning Känner verkligen igen det som du säger med att det är skönt att få sin kropp tillbaka, även fast den inte är lika stark som tidigare

 

[rosapantern]

Här kom det en bebis för flera veckor sedan! Men har inte blivit att jag har uppdaterat här

Spoiler: Förlossning

Lite annorlunda sammandragningar/förvärkar på kvällen, tog Alvedon och gick och la mig tidigt. Fick sova nästan hela natten, men de kändes mer frammåt morgonen. Hade småonda värkar på förmiddagen men blev ondare frammåt lunch. Fortfarande inte regelbundna och långt isär. Tidig eftermiddag gjorde det väldigt ont i själva värkarna, men de var minst 5min paus mellan dem, oftast mer, så jag började undra hur j'kla ont det skulle göra om detta bara var latensfas fortfarande Jag ville inte åka in för tidigt och riskera att bli hemskickad, så jag stog ut hemma nån timme till, men tillslut gick vattnet så vi åkte in.

Värkarna blev annorlunda när jag gick in mot förlossningen så jag ville absolut inte gå mer och fick skjuts in på rullstol rakt in på förlossningsrummet (slapp för-kontrollen för jag såg nog väldigt födande ut ). Visade sig att jag var fullt öppen! Sen blev det en 15 min som blev jobbiga när jag väl var på förlossningen, för jag ville ha smärtlindring, men det var i princip dags för krystning och mitt huvud hann inte riktigt mer. Andades in för mycket lustgas i och typ svimmade halvt av i kanske en minut, men återhämtade mig snabbt. Som tur var så var värkarna fortfarande rätt långt isär, så jag hann samla mig i pauserna och fatta att det faktsikt var slutet av förlossningen och jag redan klarat av det mesta redan Så när mitt huvud väl var med i matchen igen så gick krystningen himla bra och det kändes faktiskt väldigt häftigt att föda barn, trots att det såklart gjorde ont. Efter 1,5h på förlossningen så kom det ut en liten tjej, väldigt frisk och pigg

Fick gosa med henne en stund och jag var så himla nöjd och stolt!
Moderkakan ville inte släppa trots oxitosynspruta, akupunktur och tryck på magen, så efter ca 30min så bestämdes det att jag behövde in på operation för att få ut den. Pappan fick ta bebis och barnmorskan förklarade lugnt vad som skulle hända och jag blev snabbt förberedd och ivägrullad till annat rum. Istället för sövning så fick jag ryggbedövning, jag som hade velat ha den några timmar tidigare Var vaken helt tiden och allt kändes väldigt lugnt och proffsigt. Jag förlorade en del blod så dagen efter fick jag blodpåse, sen var jag mycket piggare och vi åkte hem 1 dygn efter att hon var född

Är väldigt nöjd med förlossningen, hade ganska svårt att tro att jag kunde föda barn innan, och speciellt inte utan massa smärtlindring. Jag är inte en person som är speciellt bra på att varken slappna av eller släppa taget och allt såntdär som man "ska" göra. Men det gick så mycket bättre än vad jag förväntat mig! Kan absolut tänka mig att föda barn igen, tyckte att själva graviditeten var mycket jobbigare än förlossningen

Lilltjejen har mått himla bra hela tiden, inga problem med något. Jag tyckte att det kändes konstigt att gå och hitta magmuskler och knip de första dagarna, men det har blivit bättre helt tiden, så nu har jag både burit höleverans, tränat lite och ridit några lättare rundor ☺

Stort grattis!

 

[MalanMjöl]

Här kom det en bebis för flera veckor sedan! Men har inte blivit att jag har uppdaterat här

Spoiler: Förlossning

Lite annorlunda sammandragningar/förvärkar på kvällen, tog Alvedon och gick och la mig tidigt. Fick sova nästan hela natten, men de kändes mer frammåt morgonen. Hade småonda värkar på förmiddagen men blev ondare frammåt lunch. Fortfarande inte regelbundna och långt isär. Tidig eftermiddag gjorde det väldigt ont i själva värkarna, men de var minst 5min paus mellan dem, oftast mer, så jag började undra hur j'kla ont det skulle göra om detta bara var latensfas fortfarande Jag ville inte åka in för tidigt och riskera att bli hemskickad, så jag stog ut hemma nån timme till, men tillslut gick vattnet så vi åkte in.

Värkarna blev annorlunda när jag gick in mot förlossningen så jag ville absolut inte gå mer och fick skjuts in på rullstol rakt in på förlossningsrummet (slapp för-kontrollen för jag såg nog väldigt födande ut ). Visade sig att jag var fullt öppen! Sen blev det en 15 min som blev jobbiga när jag väl var på förlossningen, för jag ville ha smärtlindring, men det var i princip dags för krystning och mitt huvud hann inte riktigt mer. Andades in för mycket lustgas i och typ svimmade halvt av i kanske en minut, men återhämtade mig snabbt. Som tur var så var värkarna fortfarande rätt långt isär, så jag hann samla mig i pauserna och fatta att det faktsikt var slutet av förlossningen och jag redan klarat av det mesta redan Så när mitt huvud väl var med i matchen igen så gick krystningen himla bra och det kändes faktiskt väldigt häftigt att föda barn, trots att det såklart gjorde ont. Efter 1,5h på förlossningen så kom det ut en liten tjej, väldigt frisk och pigg

Fick gosa med henne en stund och jag var så himla nöjd och stolt!
Moderkakan ville inte släppa trots oxitosynspruta, akupunktur och tryck på magen, så efter ca 30min så bestämdes det att jag behövde in på operation för att få ut den. Pappan fick ta bebis och barnmorskan förklarade lugnt vad som skulle hända och jag blev snabbt förberedd och ivägrullad till annat rum. Istället för sövning så fick jag ryggbedövning, jag som hade velat ha den några timmar tidigare Var vaken helt tiden och allt kändes väldigt lugnt och proffsigt. Jag förlorade en del blod så dagen efter fick jag blodpåse, sen var jag mycket piggare och vi åkte hem 1 dygn efter att hon var född

Är väldigt nöjd med förlossningen, hade ganska svårt att tro att jag kunde föda barn innan, och speciellt inte utan massa smärtlindring. Jag är inte en person som är speciellt bra på att varken slappna av eller släppa taget och allt såntdär som man "ska" göra. Men det gick så mycket bättre än vad jag förväntat mig! Kan absolut tänka mig att föda barn igen, tyckte att själva graviditeten var mycket jobbigare än förlossningen

Lilltjejen har mått himla bra hela tiden, inga problem med något. Jag tyckte att det kändes konstigt att gå och hitta magmuskler och knip de första dagarna, men det har blivit bättre helt tiden, så nu har jag både burit höleverans, tränat lite och ridit några lättare rundor ☺

Grattis!

 

[Pontevecchio]

Kör hela inlägget här istället, blev fel innan.

Här kom en liten Ebba till världen i en himla fart idag. Hennes förvirrade mamma fattade först inte ens att det var på gång (sorry, såg att nån i tråden var orolig för att missa när värkarna börjar, och så kommer en omföderska som inte fattar...). Jag sov uselt i natt för sonen kunde inte sova, så vaknade kl 09 på ett riktigt dåligt humör. Haft "ligament smärtor" till och från under natten som känts som mensvärk. Det var ju inget nytt under solen precis, brukar bli så när jag är kissnödig så var duktigt irriterad över det också.

Svärmor och svärfar tog en grinig treåring och åkte typ vid 09.30 medan jag intog frukost och sambon gick ner för att snickra. Satt och var arg över hur ungen bökade runt i magen och gav mig mensvärk på mensvärk, kunde jag inte få äta frukost i fred iaf.
Vid typ 10 så insåg jag att jag fick ont utan att jag tydligt kände hennes rörelser, och att den där smärtan kom oftare och var ganska likartad oavsett om jag stod eller gick. Den kom tätt men varierade i intensitet och styrka så drog i mig två alvedon och ringde förlossningen för att dubbelkolla med dem efter att ha klickat ett par "ligamentsmärtor". Vi var välkomna in men jag förvarnade mina goda vänner som bor nästan vid förlossningen att vi nog skulle hänga hemma hos dem under eftermiddagen för att slippa åka jojo mellan hemmet och sjukhuset.

Släpade in den byggande sambon i duschen och tyckte ändå att aj vad det nöp ibland så vi borde nog ändå åka. I bilen lugnade det sig först, och sambon ville vända hemåt och snickra vidare, men det fick han inte. Väl närmare stan bet det i med 3 värkar på typ 7 minuter, inte jätteskönt. Ändå var vi så dumma att vi ställde bilen i lugn och ro en bra bit bort och tog inte med oss några väskor eller så ("äh, skit i dem", sa jag...). Det var verkligen ingen skön promenad upp till förlossningen sen kan jag säga, men det gick. Då var klockan en bra bit över 11.

Inne på avdelningen kopplade dem upp mig och lämnade mig, om värkarna kom tillräckligt ofta skulle hon komma mig sa BM. Jo heja, ofta kom dem men var ändå rätt snälla, sen undersökte hon mig och jag var typ 6 cm öppen med nästan utplånad tapp. Svimmade nästan för det var ändå förhållandenvis lugnt tyckte jag. Klockan var kanske närmare 12 när vi fick ett rum, 12.20 fick jag första dosen antibiotika och de undrade om jag ville prova lustgasen men jag hatar verkligen den (tror faktiskt jag bad dem att "slänga den där skiten, det är som att andas i en ballong", duktigt irriterad som sagt).

Vid 13.30 var det skiftbyte, då hade vattnet fortfarande inte gått, jag fasade för att de skulle ta det för då drar det igång och hon kommer, kände jag, och oh yes vad rätt jag hade. De nya hann inte ens få en rapport förstod jag det som utan jag fick informera lite kort, och jag började få riktigt ont. Den nya BM var gammal i gamet och peppade och masserade, och beordrade mig typ att ta lustgasen ändå och hjälpte mig andas i den. Den hjälpte väl så där iaf men vi är inte bästisar...

Typ vid 14 började det trycka på rejält och jag bad henne ta vattnet, att ha en ballong mellan benen och en unge på det var inte skönt kan jag säga så jag valde ändå att bli av med det ena. Hon tog vattnet, ungen följde typ med den sista biten ner i samma veva och vid det här laget minns jag bara hur jag avgrundsvrålade i lustgasen, alltså vrålade och tänkte att jag spricker från A till Ö och dör där och då. Det gjorde jag faktiskt inte, otroligt nog, men de fick duktigt bråttom med förkläden och annat. Minns hur jag frågade var ungen stod nånstans och fick svaret "jag såg håret", varpå jag helt vansinnig säger "fel svar - hon ska vara UTE NU". Fyra vidriga krystvärkar senare kom hon ut, 14.15. Jag kände hur huvudet kom ut, sen stod den stackarn fast en liten stund till nästa värk så hon blev lite blå, men det rättade sig sen.

Summa summarum, en väldig kvick och effektiv förlossning, jag känner mig rätt pigg faktiskt och jag hoppas att Ebba gör det med, just nu sover hon gott vid bröstet. Jag hoppas få åka hem imorgon, sambon fick inte vara kvar och det är gräsligt tråkigt.

jag fick nr 2 i juli förra året och upplevde också känslan när bebis kom som en raket ned. Herregud, vilken smärta men sååå coolt ändå. Men sjukt att ha en bowlingbana inom sig plötsligt. Och det kändes som 2m även om jag förstår att det inte går ihop

Grattis till bebis!

 

[Fritidsryttare]

jag fick nr 2 i juli förra året och upplevde också känslan när bebis kom som en raket ned. Herregud, vilken smärta men sååå coolt ändå. Men sjukt att ha en bowlingbana inom sig plötsligt. Och det kändes som 2m även om jag förstår att det inte går ihop

Grattis till bebis!

Tack
Ja, den här förlossningen var helt olik min första, vet inte om det var för att jag var mer beredd på vad som väntade eller om det berodde på att jag inte hann med nån EDA och knappt nån lustgas heller.
Den första krystvärken när hon åkte ner kommer jag nog aldrig att glömma, så här i efterhand var det ju häftigt, även om det var svårt att uppskatta precis i stunden. Helt fantastiskt dock att kroppen kan gå över så på auto pilot!

 

[SummerOfJoy]

Nu är bebis äntligen här
Fick komma på kontroll i v41+0, där allting såg normalt ut så det var bara att invänta att det skulle starta av sig själv. De frågade om jag ville ha en hinnsvepning, tackade ja till det mest för att få reda på om tappen var mogen eller inte. Den var tydligen nästan helt utplånad och jag var öppen 2 cm. Efter hinnsvepningen fick jag värkar och 9 h senare åkte jag in till förlossningen och var då öppen 4 cm. Jobbade på med lustgas och andning och 8 h senare kom en liten tjej till underverk ut

 

[MalanMjöl]

Nu är bebis äntligen här
Fick komma på kontroll i v41+0, där allting såg normalt ut så det var bara att invänta att det skulle starta av sig själv. De frågade om jag ville ha en hinnsvepning, tackade ja till det mest för att få reda på om tappen var mogen eller inte. Den var tydligen nästan helt utplånad och jag var öppen 2 cm. Efter hinnsvepningen fick jag värkar och 9 h senare åkte jag in till förlossningen och var då öppen 4 cm. Jobbade på med lustgas och andning och 8 h senare kom en liten tjej till underverk ut

Stort grattis og skönt att hinnsvepningen hade önskad effekt!

Jag var till kontroll idag, han har växt och är nu enbart 3,6 % under genomsnittet i vikt.
Om det inte startar av sig själv får jag en tid till igångsättning 14, 15 eller 16 augusti. Så bara att hålla tummarna för att något startar snart.. Fick en ny tid till ctg den 11, tänkte att jag eventuellt borde bett om en hinnsvepning där med men glömde det igen. Det hade nog ingen större effekt på storasyster men kunne ju vara annorlunda denna gången..

 

[rosapantern]

Nu är bebis äntligen här
Fick komma på kontroll i v41+0, där allting såg normalt ut så det var bara att invänta att det skulle starta av sig själv. De frågade om jag ville ha en hinnsvepning, tackade ja till det mest för att få reda på om tappen var mogen eller inte. Den var tydligen nästan helt utplånad och jag var öppen 2 cm. Efter hinnsvepningen fick jag värkar och 9 h senare åkte jag in till förlossningen och var då öppen 4 cm. Jobbade på med lustgas och andning och 8 h senare kom en liten tjej till underverk ut

Grattis!

 

[Fritidsryttare]

Nu är bebis äntligen här
Fick komma på kontroll i v41+0, där allting såg normalt ut så det var bara att invänta att det skulle starta av sig själv. De frågade om jag ville ha en hinnsvepning, tackade ja till det mest för att få reda på om tappen var mogen eller inte. Den var tydligen nästan helt utplånad och jag var öppen 2 cm. Efter hinnsvepningen fick jag värkar och 9 h senare åkte jag in till förlossningen och var då öppen 4 cm. Jobbade på med lustgas och andning och 8 h senare kom en liten tjej till underverk ut

Stort grattis!!

 

[MalanMjöl]

Fortfarande ingen bebis här. Fått tid toll igångsättning på lördag så får vi som om det hotet har effekt på honom...

 

[Fritidsryttare]

Vill ju inte förstöra förväntningarna för er som fortfarande går i väntans tider, men tycker bilden sammanfattar rätt bra läget i vår familj just nu. Totalt slut i rutan allihopa, på olika sätt. Notera sambons hörselkåpor... Kom tillbaka från mockningen ikväll och fann honom i färd med att googla efter sterilisering för män. Vårt barn ääääälskar sin mammas tutte. Enbart. Och hon blir vansinnigt förbannad när hon inte får använda den som napp (som hon för övrigt hatar, tillsammans med babynestet, babyskyddet, spjälsängen, bärsjalen pappas bröst, babysittern, osv osv osv i all evighet). Babybjörnen bärsele funkar faktiskt, men den kan jag inte använda ännu på grund av en envis navel som vägrar läka helt. Trevlig fredagkväll på er, hoppas få se många bebisar titta ut snart efter mitt extremt peppande inlägg