Sommarföräldrar 2020

Jag berättade för chefen omkring nyår, mest pga av att jag kommer att undvika att ta för många röntgen bilder (veterinär), övriga kollegor berättar jag för efter kub den 28/1.

Förra gången la jag ut ett par byxor jag sytt på Facebook typ 2-3 månader innan och avslöjade där igenom. Annars berättade vi för dom vi mötte men skrev inte aktivt ut på t.ex. sociala medier. Blir nog något liknande denna gången, kommer inte lägga ut bild efter kub i så fall blir det senare.

Vi har inte berättat för kommande storasyster än, vill se så att åkt ser bra ut på kub först och hon är än så lite väl liten (2.5 år) för att helt förstå ännu.
 
Funderar på om jag ska berätta på jobb snart, hur har ni gjort? 🤔
Jag går in i vecka 15 imorgon och har inte berättat för jobb ännu. Borde verkligen för annars kommer de lista ut det själva, men drar mig för det. Dels har jag precis fått en ny chef och dels tycker jag det är lite jobbigt med all "uppmärksamhet" som det medför när ordet börjar spridas. Känns så tidigt än och jag är ganska privat av mig i jobbsammanhang. Men, nästa vecka måste jag berätta. Annars kan det bli ännu mer märkligt.. Det börjar verkligen synas :o

Denna veckan (15) har jag berättat för alla på jobbet som jag känner att jag vill berätta personligen för. Vissa har vetat ett bra tag pga. att jag inte kan göra vissa uppgifter, och det har varit ganska nervöst att ha det så, för risken finns ju att någon råkar försäga sig och ryktet råkar spridas ändå, men de har lyckats hålla det hemlig ❤ Jag har inte kunnat knäppa mina byxor på ett par veckor, och har fått tänka på hur jag klär mig och står för att inte råka avslöja, så nu är det väldigt skönt när jag inte behöver tänka på det längre 🙂

Jag tycker också att det är jobbigt med uppmärksamhet, och privata frågor, men det är också jobbigt att försöka dölja och tänka på om magen syns eller inte. Jag har kommit fram till att jag hellre berättar själv, istället för att folk ska börja studera magen för att gissa om jag är gravid eller bara tjock.
 
Jag hoppar in här istället, efter att ha gjort ett väldigt förvirrat inhopp i vår-tråden innan den här fanns. 😅 Jag går in i vecka 15 snart, andra barnet, har bf 23/7 så det blir nästan exakt 3 år mellan mina.
Har mått skräp och skit hela graviditeten, fick ett missfall i vecka 9 i höstas och då mådde jag strålande, det har jag tagit igen med råge den här gången. 😊

6 kg upp visade vågen på inskrivningen, har försökt äta bort illamåendet den första månaden (med tveksamt resultat). Förutom det har den mentala biten varit värst, jag är en riktig pansarvagn mentalt vanligtvis men jag har svajat rejält, hade några veckor med total dödsångest där jag hittade alla möjliga åkommor på mig själv, från självdiagnosticerad bröstcancer (brösten har exploderat, med enorma mjölkkörtlar och mjölkgångar första veckorna) till malignt melanom... Det har inte underlättat att vi kört igenom alla medicinkurserna under hösten, där man suttit och grottat ner sig i allt möjligt...

På KUB såg allt finfint ut iaf, hade en risk på 1/12000 tror jag för trisomi 21 och 1/6000 på de andra. Bebin låg och körde karatekonster. Utan att vara nån expert på UL så tippar jag på att det är en liten tjej, tyckte BM fick en finfin vinkel rakt underifrån. Sambon ville inte veta kön med sonen, men denna gången bestämmer JAG, hehe.. Det spelar egentligen ingen roll alls så länge den är frisk dock.
Jag har haft väldigt svårt att bonda till den lilla i magen, kanske för att jag mått som jag gjort. Har knappt förstått att jag är gravid, men det kommer väl.

Jag kommer ha genomfört 2/3 av min utbildning till syrra när bebis kommer, och min förhoppning är att kunna dra igenom det sista också, för att slippa avbrott. Vi har rätt lite tid i skolan under hösten, och det enda "måstet" är C-uppsatsen. Sen är det 4 månader som kommer vara helvetiska på våren, med MEQ och NKS, men då är bebis lite större och svärisarna kan förhoppningsvis rycka in. Jag förstår att det kanske låter helt galet att satsa med två småbarn, men går det inte så är det inte hela världen. Det blir desto tyngre med ett års avbrott, där jag tappar allt det praktiska som jag behöver inför min examen, så jag är beredd att försöka, vi brukar inte göra det så lätt för oss själva annars heller men det går ändå. 😅
 
Jag hoppar in här istället, efter att ha gjort ett väldigt förvirrat inhopp i vår-tråden innan den här fanns. 😅 Jag går in i vecka 15 snart, andra barnet, har bf 23/7 så det blir nästan exakt 3 år mellan mina.
Har mått skräp och skit hela graviditeten, fick ett missfall i vecka 9 i höstas och då mådde jag strålande, det har jag tagit igen med råge den här gången. 😊

6 kg upp visade vågen på inskrivningen, har försökt äta bort illamåendet den första månaden (med tveksamt resultat). Förutom det har den mentala biten varit värst, jag är en riktig pansarvagn mentalt vanligtvis men jag har svajat rejält, hade några veckor med total dödsångest där jag hittade alla möjliga åkommor på mig själv, från självdiagnosticerad bröstcancer (brösten har exploderat, med enorma mjölkkörtlar och mjölkgångar första veckorna) till malignt melanom... Det har inte underlättat att vi kört igenom alla medicinkurserna under hösten, där man suttit och grottat ner sig i allt möjligt...

På KUB såg allt finfint ut iaf, hade en risk på 1/12000 tror jag för trisomi 21 och 1/6000 på de andra. Bebin låg och körde karatekonster. Utan att vara nån expert på UL så tippar jag på att det är en liten tjej, tyckte BM fick en finfin vinkel rakt underifrån. Sambon ville inte veta kön med sonen, men denna gången bestämmer JAG, hehe.. Det spelar egentligen ingen roll alls så länge den är frisk dock.
Jag har haft väldigt svårt att bonda till den lilla i magen, kanske för att jag mått som jag gjort. Har knappt förstått att jag är gravid, men det kommer väl.

Jag kommer ha genomfört 2/3 av min utbildning till syrra när bebis kommer, och min förhoppning är att kunna dra igenom det sista också, för att slippa avbrott. Vi har rätt lite tid i skolan under hösten, och det enda "måstet" är C-uppsatsen. Sen är det 4 månader som kommer vara helvetiska på våren, med MEQ och NKS, men då är bebis lite större och svärisarna kan förhoppningsvis rycka in. Jag förstår att det kanske låter helt galet att satsa med två småbarn, men går det inte så är det inte hela världen. Det blir desto tyngre med ett års avbrott, där jag tappar allt det praktiska som jag behöver inför min examen, så jag är beredd att försöka, vi brukar inte göra det så lätt för oss själva annars heller men det går ändå. 😅

Grattis - kul med en till sommarbebis :D
Men fy så jobbigt med allt illamående! Har det gått över nu eller är det fortfarande lika illa? Lider med er som mår så illa 🤢

Och klart du ska köra på med utbildningen, om det känns bra och du får lite avlastning! Värt ett försök i alla fall :up:
 
Förra veckan fick vi resultatet från NIPT och att allt såg normalt ut, så tacksam 🙏 Och idag var vi hos läkare i ett annat ärende men fick tjuvtitta lite på bebis. Känner fortfarande ingenting och har inga symtom så känns SÅ overkligt. Men där ÄR en bebis och allt verkar se bra ut :love: Längtar till jag kan känna det också! Är i vecka 16 och har tydligen moderkakan i framvägg, så kanske dröjer några veckor till dock. Nu räknar vi ner till RUL i vecka 20.

Hur har ni andra det?
 
Juni

Juli
14- naemi, 25 år, andra barnet
15 - Blomsterkrans, 25år, första barnet
17 - Kecipeyniri, 35 år, andra barnet
28 - SummerOfJoy, 35 år, första barnet

Augusti
3 - Cicci, 31 år, första barnet
7 - iloveyou, 29 år, andra barnet
15 MalanMjöl 32, andra barnet
29 - Blimblom, 34 år, första barnet
 
Förra veckan fick vi resultatet från NIPT och att allt såg normalt ut, så tacksam 🙏 Och idag var vi hos läkare i ett annat ärende men fick tjuvtitta lite på bebis. Känner fortfarande ingenting och har inga symtom så känns SÅ overkligt. Men där ÄR en bebis och allt verkar se bra ut :love: Längtar till jag kan känna det också! Är i vecka 16 och har tydligen moderkakan i framvägg, så kanske dröjer några veckor till dock. Nu räknar vi ner till RUL i vecka 20.

Hur har ni andra det?


Vad skönt att allt såg bra ut! Roligt att se bebis igen.
Har för mig att jag hört någonstans att man kan få reda på kön när man gör nipt test, stämmer det?

Jag är förkyld som tusan, och med en bebis och sambo som är likaså, så är sömnbristen påtaglig. Annars rullar det på och illamåendet släppt helt, enda symptomet är extremt ömma bröstvårtor🤣 funderar även på om det är bebis jag börjat känna väldigt svagt, tycker att det liknar känslorna som sist, men mycket tidigare denna gången.

När har ni rul? Ska ni kolla kön eller hur tänker ni?
Vi funderar på att ta reda på det men hålla det för oss själva😁
 
Juni

Juli
14- naemi, 25 år, andra barnet
15 - Blomsterkrans, 25år, första barnet
17 - Kecipeyniri, 35 år, andra barnet
28 - SummerOfJoy, 35 år, första barnet

Augusti
3 - Cicci, 31 år, första barnet
7 - iloveyou, 29 år, andra barnet
15 MalanMjöl 32, andra barnet

Jag råkade komma med på listan, så tog bort mig igen ;D
 
Juni

Juli
15 - Blomsterkrans, 25år, första barnet
17 - Kecipeyniri, 35 år, andra barnet
17 - naemi, 25 år, andra barnet
28 - SummerOfJoy, 35 år, första barnet

Augusti
3 - Cicci, 31 år, första barnet
7 - iloveyou, 29 år, andra barnet
15 MalanMjöl 32, andra barnet

Och jag var på fel datum😁
 
Grattis - kul med en till sommarbebis :D
Men fy så jobbigt med allt illamående! Har det gått över nu eller är det fortfarande lika illa? Lider med er som mår så illa 🤢

Och klart du ska köra på med utbildningen, om det känns bra och du får lite avlastning! Värt ett försök i alla fall :up:
Tack! Ja, det mesta illamåendet har lagt sig nu, jag mår bättre även om det går lite upp och ner. Jag vill minnas att jag mådde jättebra de här veckorna med sonen, men är kanske grinigare över lag denna gången. 😁
 
Här går jag in i vecka 16 på fredag tror jag, har fantastiskt mycket sämre koll än sist, det är på nivån att jag hoppas komma ihåg mitt bf-datum. 😊

Jag börjar må successivt bättre som sagt, även om det går lite upp och ner. Jag har haft lite känningar av (svaga) sammandragningar sista dagarna, jag antar att det är det iallafall, det suger till i magen. Jag hade en hel del sånt förra graviditeten men inte så tidigt.

Angående rörelser så tror jag att jag kanske har känt nåt litet fladder, men jag är så himla uppblåst på kvällar och eftermiddagar att det lika gärna kan vara luft. 😁 Kan gå från att vara nästan platt på morgonen till att magen ser helt enorm ut, kan bifoga kvällsbild från vecka 14. Sonen var ju "ganska" stor, så den lilla där inne lär ha värsta palatset att simma runt i.
DSC_0572.JPG


Eftersom jag gick över 11 dagar med sonen och han var så stor så kommer jag vara rätt noga med att jag inte vill gå över denna gången, jag känner att det var på gränsen sist för vad jag klarade, min bäckenbotten har fortfarande inte återhämtat sig och jag hade rätt stora besvär under förlossningen, min BM trodde att han låg emot nåt kärl i kroppen för jag fick ta hela förlossningen i gynposition, varje gång jag lägesändrade kollapsade jag typ och fick dödsångest.

Jag har även blivit lovad en glukosbelastning, ett extra tillväxt-UL och en GBS-odling eftersom sonen hade sepsis. Jag hoppas verkligen att jag får det, det skulle ta bort mycket oro från denna förlossningen. Jag är inte rädd för att föda, men vill som sagt inte göra om samma resa som med sonen. 😊
 
Vad skönt att allt såg bra ut! Roligt att se bebis igen.
Har för mig att jag hört någonstans att man kan få reda på kön när man gör nipt test, stämmer det?

Jag är förkyld som tusan, och med en bebis och sambo som är likaså, så är sömnbristen påtaglig. Annars rullar det på och illamåendet släppt helt, enda symptomet är extremt ömma bröstvårtor🤣 funderar även på om det är bebis jag börjat känna väldigt svagt, tycker att det liknar känslorna som sist, men mycket tidigare denna gången.

När har ni rul? Ska ni kolla kön eller hur tänker ni?
Vi funderar på att ta reda på det men hålla det för oss själva😁

Vi blev erbjudna NIPT pga förhöjd risk via KUBen och då kollar inte labbet efter kön. Men gör man NIPT privat kan man få reda på kön samtidigt, det stämmer!

Så trist med förkylning.. men skönt att illamåendet lättat :up:

Vi har RUL i slutet av februari. Och vi vill gärna veta kön - vi vill veta allt som går att få reda på 😄
 
Välkommen @Fritidsryttare 🙂

Nu när jag nästan började tycka att det var lite härligt att vara gravid, så fick jag bakslag nu i veckan, störtblödning från ingenstans 🤯 Efter kontroll och tester så visade det sig att bebis mår bra, men att moderkakan ligger långt ner, vilket kan förklara även tidigare blödningar. Så nu har jag fått order om att ta det lugnt, så det blir ingen mer ridning eller träning för min del 😕

Vi har RUL nästa vecka, hoppas att kunna få ett BF-datum då, nu har det hoppat ganska mycket fram och tillbaka på olika kontroller så jag har inte lagt så stor vikt vid det. Vi tänkte inte ta reda på kön, känns så tidigt.

Hur mår ni andra?
 
Ni som gjort Kub och NIPT är det rutin eller något ni önskat själva?
Jag har två äldre barn, 19 och 14, med dem gjordes bara vanligt ultraljud.
 
Ni som gjort Kub och NIPT är det rutin eller något ni önskat själva?
Jag har två äldre barn, 19 och 14, med dem gjordes bara vanligt ultraljud.

I Stockholm får alla göra det kostnadsfritt oavsett ålder. Vi var på KUB i torsdags och fick se bebisen för första gången och det blev genast mycket mer verkligt! :love: Blev framflyttad en dag till den 6 augusti och resultatet på kuben blev 1:20000 vilket var skönt, men det säger mig egentligen inte så mycket med tanke på att det bara är en sannolikhetsberäkning.

Nu är det bara en evighetslång väntan kvar till RUL i mitten på mars.
 
Vad bra att man verkar få kontroller! Jag är inte inskriven på mödravården än, tänkte vänta tills början på mars när jag varit och checkat så hjärtat tickar.

Jag är lite konfunderad över siffrorna man får, 1:100 tex, det är ju också liten risk. Får man vägledning i tolkningen?
 
Vad bra att man verkar få kontroller! Jag är inte inskriven på mödravården än, tänkte vänta tills början på mars när jag varit och checkat så hjärtat tickar.

Jag är lite konfunderad över siffrorna man får, 1:100 tex, det är ju också liten risk. Får man vägledning i tolkningen?

Vi har bara fått veta siffrorna när vi frågat efter det, annars har de bara sagt att allt ser bra ut och att det är väldigt låg sannolikhet. Så jag vet inte vad siffrorna var på för första barnet men nu med andra så frågade jag bara för nyfikenhetens skull. Får en känsla av att de helst inte säger siffror (om allt ser ok ut dvs) för att man ska börja googla eller oroa sig över det😁
 

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok 28. juni.... Telefon från Rehabiliteringsscentret Vintersol på Teneriffa... "Du fick mejl från oss igår, kan du läsa igenom och svara...
Svar
5
· Visningar
810
Hästmänniskan Jag är så ställd över något som har hänt att jag ville höra om någon annan har varit med om något liknande. Bytte stall i augusti, till...
Svar
7
· Visningar
2 501
Senast: Lhas
·
Hästvård Hej! Igår var vi med vår nyinköpta valack på Strömsholm för en TMS. Jag som inför det här besöket letade information om denna...
Svar
7
· Visningar
4 017
  • Artikel
Dagbok Huset jag köpte hade inte använts som permanentbostad på de senaste “60+-ish” åren, och hade även stått helt lämnat åt sitt öde under...
2
Svar
26
· Visningar
6 080
Senast: Calmiche
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp