Spjälsäng, växasäng, 90-säng...

gulakatten

Trådstartare
Jag och maken har börjat fundera på hur vi vill inreda dotterns framtida rum. Vi har ett gästrum som ska bli hennes och vi tänkte i maklig takt börja fixa med rummet i höst. Inte för att vi tror att hon nödvändigtvis kommer ha nån glädje av rummet så tidigt, men för att vi av olika skäl vill börja komma i ordning där. Men - vi fastnar på vad för typ av säng man "ska" ha och märker att vi trots googlande inte har nån koll.

- När kan ett barn börja sova i en riktig säng? Rent fysiskt liksom. Vad krävs för att ett barn ska vara säker (fysiskt) ensam i en barnsäng (med sidobräda) istället för i en spjälsäng?

Vi har en bedside crib idag som går att göra om till spjälsäng men jag tror den blir för liten rätt snabbt. Och det känns så onödigt att köpa en spjälsäng när hon sen ändå ska ha en större säng. Men - vi har en känsla av att hon rätt tidigt kommer att sova bättre ensam än med oss. Vi märker det redan nu men vi är inte redo än att inte ha henne hos oss.

Hur ska man tänka? Och hur har ni tänkt med sängar? Vore särskilt intressant att höra från föräldrar som inte samsovit länge med sina barn eftersom sängfrågan då ju är lite mer lättlöst :D.
 
Vi gick direkt från bedside till en egen 120-säng. Helt enkelt för att det är bekvämt att kunna ligga bredvid och natta, och om barnet är otryggt kan man sova där.

Plus att då räcker samma säng "hela livet" liksom. Win-win!
Okej, vad intressant! Har hört om många som kör på 120-säng :). Vi får inte plats med det så smidigt dock men är okej med att ligga bredvid i en 90-säng också.

Men - finns det inte en risk att barnet typ ställer sig upp och ramlar ur? Alltså innan barnet är stort nog (?) att ligga i en riktig säng. Tänker att spjälsängen väl har en funktion med sina spjälor?

Obs, har noll koll. Därav tråden :D.
 
Jag och maken har börjat fundera på hur vi vill inreda dotterns framtida rum. Vi har ett gästrum som ska bli hennes och vi tänkte i maklig takt börja fixa med rummet i höst. Inte för att vi tror att hon nödvändigtvis kommer ha nån glädje av rummet så tidigt, men för att vi av olika skäl vill börja komma i ordning där. Men - vi fastnar på vad för typ av säng man "ska" ha och märker att vi trots googlande inte har nån koll.

- När kan ett barn börja sova i en riktig säng? Rent fysiskt liksom. Vad krävs för att ett barn ska vara säker (fysiskt) ensam i en barnsäng (med sidobräda) istället för i en spjälsäng?

Vi har en bedside crib idag som går att göra om till spjälsäng men jag tror den blir för liten rätt snabbt. Och det känns så onödigt att köpa en spjälsäng när hon sen ändå ska ha en större säng. Men - vi har en känsla av att hon rätt tidigt kommer att sova bättre ensam än med oss. Vi märker det redan nu men vi är inte redo än att inte ha henne hos oss.

Hur ska man tänka? Och hur har ni tänkt med sängar? Vore särskilt intressant att höra från föräldrar som inte samsovit länge med sina barn eftersom sängfrågan då ju är lite mer lättlöst :D.
Vår son sov i spjälsäng till han var 1,5 år, därefter fick han en 90 säng som vi enkelt ligger bredvid i. När han var 1,5 kunde han ta sig i och ur 90-sängen själv stadigt. Det var lite den riktlinjen vi gick efter.
I början hade vi lite bekymmer om han vaknade på natten, han väckte nämligen inte oss. Han satte sig och lekte på rummet och gick därefter och la sig igen när han blev trött.
Med tanke på hur avancerad tågbane-byggen han levererade vissa nätter måste han varit vaken länge 😂
 
Jag och maken har börjat fundera på hur vi vill inreda dotterns framtida rum. Vi har ett gästrum som ska bli hennes och vi tänkte i maklig takt börja fixa med rummet i höst. Inte för att vi tror att hon nödvändigtvis kommer ha nån glädje av rummet så tidigt, men för att vi av olika skäl vill börja komma i ordning där. Men - vi fastnar på vad för typ av säng man "ska" ha och märker att vi trots googlande inte har nån koll.

- När kan ett barn börja sova i en riktig säng? Rent fysiskt liksom. Vad krävs för att ett barn ska vara säker (fysiskt) ensam i en barnsäng (med sidobräda) istället för i en spjälsäng?

Vi har en bedside crib idag som går att göra om till spjälsäng men jag tror den blir för liten rätt snabbt. Och det känns så onödigt att köpa en spjälsäng när hon sen ändå ska ha en större säng. Men - vi har en känsla av att hon rätt tidigt kommer att sova bättre ensam än med oss. Vi märker det redan nu men vi är inte redo än att inte ha henne hos oss.

Hur ska man tänka? Och hur har ni tänkt med sängar? Vore särskilt intressant att höra från föräldrar som inte samsovit länge med sina barn eftersom sängfrågan då ju är lite mer lättlöst :D.
Tänkte bara flika in att mitt stora barn sov i spjälsäng med borttagen långsida från 6 månader till 3år, så det var verkligen inget bortkastat införskaffande :) (innan dess sov han i bedside crib)

Vid 3 fick han en 90säng (ikeas "kura") för att vi skulle kunna ligga bredvid. Hade vi haft plats skulle vi kanske satsat på 120säng till honom för att det skulle vara riktigt bekvämt att sova där ihop vid behov.
 
Okej, vad intressant! Har hört om många som kör på 120-säng :). Vi får inte plats med det så smidigt dock men är okej med att ligga bredvid i en 90-säng också.

Men - finns det inte en risk att barnet typ ställer sig upp och ramlar ur? Alltså innan barnet är stort nog (?) att ligga i en riktig säng. Tänker att spjälsängen väl har en funktion med sina spjälor?

Obs, har noll koll. Därav tråden :D.
Ha madrassen på golvet? Sen sätta på en när barnet blir större :) om man hemskt gärna vill ha en 120cm säng :)
 
Vår 1,5-åring sover i spjälsäng fortfarande, en begagnad Ikea och den är himla stor så gott om plats ännu. Vi har en 1,40-säng ”över” som han kommer få byta till snart, fast utan ben på i början. Han ligger ganska still och sover hela natten så vi kommer köra utan sidobräda. Egentligen funkar spjälsängen jättebra men vi vill slippa lyfta ur honom på morgonen, han får gärna komma över själv när han vaknar istället.
Vi har i stort sett inte samsovit alls mer än de första veckorna.
 
Spjälsängen räcker så länge 😊 (tycker vi) vår 7 månaders har sovit i spjälsäng sen han va 5 mån. Räknar med att vi har den tills han är 2 år ca och vi köpte begagnad för 200 kr.
Ett tips om ni vill flytta in i eget rum är andningsalarm. Det har vi kört och känns lite säkrare när man inte är i samma rum.
 
Jag har inga råd men undrar samma sak. Våra barn är snart 1 år och 8 månader och sover i spjälsängar i eget rum men jag tycker de börjar slå i spjälorna lite mycket nu när de är större så skulle gärna byta men vågar inte. Tänker att de kommer ramla ur sängen konstant om det inte finns spjälor? Jag lämnade ett av barnen i vår säng i trettio sekunder när jag skulle natta honom och reste mig för att putta igen sovrumsdörren och under den tiden snurrade han iväg från mitten av vår 160 säng och ner på golvet.
 
Vi bytte till vanlig säng vid ca 1 år, kanske strax över året. Vi tog bort benen på sängen så att den stod på golvet. Nattade i sängen och när han somnat la vi några kuddar ytterst på sängen som en liten ”mur”. Man kan ju också lägga något mjukt på golvet!
 
Vår sover fortfarande i spjälsäng, drygt tre år gammal :o Sängen i hennes rum är en 120-säng där vi plockat bort benen (passar ändå bäst så under snedtaket). När vi lägger henne i den (just nu har hon en period när hon inte vill sova där, men tidigare har hon gjort det) brukar jag skjuva dit mattan i rummet så att den ligger precis intill sängen också, vägg på andra sidan, då gör det inte så mycket om hon skulle rulla ur.
 
Våra barn har vanliga sängar, resårmadrasser utan ben, den ena 120 cm och den andra 90. 90 funkar att ligga brevid i men rekommenderar helt klart 120 om man har plats! I den kan man sova skönt tillsammans med henne och det finns gott om plats att natta 2 barn tillsammans också. Tidigare sov båda barnen i 120 sängen tillsammans men nu vill de ha varsin säng i varsitt rum

Vi har ställt låga byråar från IKEA brevid sängen vilket funkar både som utrullningsskydd och gör det lite mysigt och ombonat. 7-åringen skulle nog inte behöva den längre egentligen men hon tycker det känns tryggt och det underlättar möblering och förvaring i hennes ganska trånga rum.
 
Jag har sett att många har Ikeas kurasäng och har vänt på den på nåt sätt så den står direkt på golvet och får en liten kant för skydd mot att ramla ut. Det tycker jag ser smart ut!
 
Ha madrassen på golvet? Sen sätta på en när barnet blir större :) om man hemskt gärna vill ha en 120cm säng :)
Nä, alltså, vi får ju inte plats med en 120-säng? Så det är inte ett alternativ, ben eller ej på den ;).

KL

Tack för alla svar! Vad många som använder spjälsäng ändå! Det som gör mig skeptisk till spjälsäng är att vår dotter vaknar ibland när hon sover på dagen och vill då gärna att man ligger bredvid och myser/pussar henne i pannan/andas i hennes ansikte. I spjälsäng ser jag framför mig hur vi står dubbelvikta ner i spjälsängen och halvt bryter ryggen på oss varenda gång hon vaknar eller har en dag/natt med orolig sömn. Nu kan vi ju bara lägga oss bredvid några minuter och så är problemet löst.

Däremot - madrass direkt på golvet låter intressant :). Jag har dock läst att det inte är bra för golvet när man har madrassen direkt på eftersom fukt (inte kiss, utan fukt från att man ligger på madrassen) går rakt ned i golvet istället för ut i rummet. Känner någon igen detta? Sen tycker jag att madrass direkt på golvet ser jättedeppigt ut men det är ju som det är. Function before fashion helt enkelt :D.
 
Tänkte bara flika in att mitt stora barn sov i spjälsäng med borttagen långsida från 6 månader till 3år, så det var verkligen inget bortkastat införskaffande :) (innan dess sov han i bedside crib)
Och bara så jag förstår då: Om långsidan är borttagen på spjälsängen, vad gör spjälsängen bättre eller mer lämplig än en säng? Alltså vad exakt fyller den för funktion? Är det att den är låg?
 
Nä, alltså, vi får ju inte plats med en 120-säng? Så det är inte ett alternativ, ben eller ej på den ;).

KL

Tack för alla svar! Vad många som använder spjälsäng ändå! Det som gör mig skeptisk till spjälsäng är att vår dotter vaknar ibland när hon sover på dagen och vill då gärna att man ligger bredvid och myser/pussar henne i pannan/andas i hennes ansikte. I spjälsäng ser jag framför mig hur vi står dubbelvikta ner i spjälsängen och halvt bryter ryggen på oss varenda gång hon vaknar eller har en dag/natt med orolig sömn. Nu kan vi ju bara lägga oss bredvid några minuter och så är problemet löst.

Däremot - madrass direkt på golvet låter intressant :). Jag har dock läst att det inte är bra för golvet när man har madrassen direkt på eftersom fukt (inte kiss, utan fukt från att man ligger på madrassen) går rakt ned i golvet istället för ut i rummet. Känner någon igen detta?
Det är en relevant oro kan jag meddela, ibland har jag funderat på om det går att sova hängandes över kanten men min rygg har inte mått bra av det. Nu plockar vi upp dem till vår säng om det är oroligt.
 
Det är en relevant oro kan jag meddela, ibland har jag funderat på om det går att sova hängandes över kanten men min rygg har inte mått bra av det. Nu plockar vi upp dem till vår säng om det är oroligt.
Okej, som jag trodde alltså! Min rygg är helt paj efter förlossningen så jag lägger henne inte ens i bedside criben utan direkt i vår säng för jag klarar inte att böja mig över den alls typ.

Tack för svaret!
 
Sängen vi funderar på är denna:

https://www.ikea.com/se/sv/p/slaekt-saengram-med-undersaeng-och-foervaring-vit-s89227731/

Alltså, att hon sover med oss tills hon antingen är stor nog att sova själv i en säng. Eller tills hon tröttnar på oss och vi blir tvungna att köpa en spjälsäng. Men sen sängen ovan som första riktiga säng. Antingen att hon sover i den lägre sängen från början, eller som maken tänkt, att hon sover i den övre men med den nedre utdragen ifall att hon skulle ramla ur. Det löser ju eventuellt ramla ur-problemet men inte ställa sig upp och ramla-problemet som jag är orolig för.
 
Tack för alla svar! Vad många som använder spjälsäng ändå! Det som gör mig skeptisk till spjälsäng är att vår dotter vaknar ibland när hon sover på dagen och vill då gärna att man ligger bredvid och myser/pussar henne i pannan/andas i hennes ansikte. I spjälsäng ser jag framför mig hur vi står dubbelvikta ner i spjälsängen och halvt bryter ryggen på oss varenda gång hon vaknar eller har en dag/natt med orolig sömn. Nu kan vi ju bara lägga oss bredvid några minuter och så är problemet löst.
Så gjorde vi också när sonen var yngre och sov i spjälsängen med öppen sida mot sängen. Han kunde somna om om man höll om honom lite, och låg gärna och myste om han vaknade. Nu: not so much :D vaknar han dagtid så vaknar han, går absolut inte att söva om om han sovit lunch i sin säng. Ligga och mysa? Nej, upp och röja direkt. Så det blev ett icke-problem för oss av sig självt!
 
Ett tips om ni vill flytta in i eget rum är andningsalarm. Det har vi kört och känns lite säkrare när man inte är i samma rum.
Bra tips! Vi får se hur vi gör. Maken kollar fortfarande att hon andas några gånger per natt och då sover hon mellan oss... Så han är inte alls redo att ha henne i ett annat rum. Stör vi henne alltför mycket får vi nog börja med spjälsäng i vårt sovrum, så att även föräldrarna kan sova utan att oroa sig för mycket...
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag behöver er kloka hjälp i frågan om vår lilla franska bulldogg ska omplaceras eller i värsta fall avlivas. Hon är bara 2 år...
2
Svar
37
· Visningar
3 929
Senast: Hermelin
·
Gravid - 1år Har skrivit om det i VGV-tråden någon gång och känner att jag skulle behöva några goda råd. Dottern har börjat nypas, när hon ska sova...
Svar
8
· Visningar
1 492
Senast: Johanna1988
·
Gravid - 1år Hur i hela friden ska man tänka gällande saker till bebisen? Vi vill inte överköpa oss på saker men vissa saker känns ju nödvändiga. Så...
6 7 8
Svar
157
· Visningar
10 160
Senast: Imogen
·
Relationer Jag vet inte vart tråden hör hemma, den spretar mot flera ämnen. Moderator kan flytta den om det blivit helt galet. Jag måste...
2
Svar
28
· Visningar
7 718
Senast: lundsbo
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp