språk tester och hemkunskap

Tråden verkar utmynna i en av två slutsatser:

1) Det finns inga problem - varpå hela tråden och även kraven på språktest är helt överflödiga.

2) cheferna inom vård och omsorg är antingen idioter eller korrupta - trots att det finns gott om folk med språkkunskaper och kompetens, så anställs inkompetenta personer som inte kan göra sig förstådda. Och då är problemet inte avhjälpt med språktest

Det är jättebra att de som jobbar inom vården tycker att det är bra - men det har faktiskt inte särskilt stort värde om inte brukare/vårdtagare också upplever det.
 
Jo. Jag begriper det mycket väl. Den problemställning som ts syftar på är ju vida känd dock, så ja, det är mer regel än undantag. Konstigt att man skönmålar arbetet men det är så svårt att få tag i personal. Borde ju rimligen inte vara svårt liksom som du och Honung skönmålar det, ändå delas det länkar vilka problem det är att få tag i utbildad personal som pratar flytande svenska. Det är liksom en generell diskussion, inte en diskussion om din arbetsplats (eller är ts din brukare?).
Vi är väl ändå intresserade av en nyanserad diskussion?
Jag skönmålar inget. Jag berättar hur hemtjänst ska funka. Och att det finns arbetsplatser som fungerar korrekt. Detta får man aldrig höra för det är inte intressant att lyssna på. Det har du visat tydligt. Istället skriver man nedlåtande att man får den personal man förtjänar och drar ett helt yrke och dess utövare över en och samma kant. Skitfult gjort mot all fanstastisk personal och chefer som OCKSÅ finns där ute.

Det är grisigt lågt av dig att antyda att TS är min brukare :rage:
 
Tråden verkar utmynna i en av två slutsatser:

1) Det finns inga problem - varpå hela tråden och även kraven på språktest är helt överflödiga.

2) cheferna inom vård och omsorg är antingen idioter eller korrupta - trots att det finns gott om folk med språkkunskaper och kompetens, så anställs inkompetenta personer som inte kan göra sig förstådda. Och då är problemet inte avhjälpt med språktest

Det är jättebra att de som jobbar inom vården tycker att det är bra - men det har faktiskt inte särskilt stort värde om inte brukare/vårdtagare också upplever det.
Problemet är låga löner, arbetstider som delade turer, kvällar och helger vilket gör att undersköterskor väljer att ta jobb på sjukhus eller vårdcentraler. Kvar blir de som inte har hunnit upp till den kompetensen.
Det är inte arbetet i sig som folk flyr ifrån. De vill bara ha mer i plånboken och lite mer fritid.
Angående språket så skiljer det ENORMT mellan orter. Är det hög del utlandsfödda i regionen blir det automatiskt det på arbetsplatsen med.
Självklart måste de kunna komunicera på ett säkert sätt med vårdtagarna och kunna utföra sina arbetsuppgifter som att läsa läkemedelslistor, uppdrag mm. Den chef som tar in arbetstagare som inte kan utföra ett säkert arbete oavsett vad det handlar om för brist är en dålig chef.
 
  • Gilla
Reactions: rtf
Vi är väl ändå intresserade av en nyanserad diskussion?
Jag skönmålar inget. Jag berättar hur hemtjänst ska funka. Och att det finns arbetsplatser som fungerar korrekt. Detta får man aldrig höra för det är inte intressant att lyssna på. Det har du visat tydligt. Istället skriver man nedlåtande att man får den personal man förtjänar och drar ett helt yrke och dess utövare över en och samma kant. Skitfult gjort mot all fanstastisk personal och chefer som OCKSÅ finns där ute.

Det är grisigt lågt av dig att antyda att TS är min brukare :rage:
Tycker du då att det verkar funka? Det här är ju liksom inte problem på en arbetsplats. Jo, du skönmålar och tar upp din egen arbetsplats. Det är mycket möjligt att den funkar till hundra procent. Det krävs dock inte mer än en googling för att inse att de flesta kommuner har problem med arbetskraft till exempel. Det är överlag ingen attraktiv arbetsplats. Då hade inte dessa problem funnits.
 
Jag jobbar på en arbetsplats som tar i mängder med vikarier varje dygn. Många av dem jobbar i hemtjänsten också. Jag har inte hört ett negativt ord om hemtjänsten. De tycker det är roligt. En kollega bytte dit som syrra och trivs jättebra. Sen vill jag säga att vikarier blir vad man gör det till. Man ska vara jättesnäll och visa allt man kan. Jag frågar alla vad de kommer ifrån. Ibland är det Hagfors och ibland Syrien. Spela roll. Någon enstaka gång får jag ta till mobilen för att förklara. Men det kan faktiskt behövas dra ut lite sidor från nätet också till Svenskar. Allt hänger på tydlighet humor och värme för att få in dem i gänget. Jag jobbar ju med min make på golvet i hetluften och det är ett plus. Vi blir lite mamma och pappa för unga lite vilsna många gånger ensamma och har hjälpt till med massor av frågor som inte har med jobbet att göra. Jag kan säga att dessa ungdomar är extremt mån om min säkerhet och finns där som skuggor när jag bemöter farliga patienter. Jag jobbar på en intagningsavdelning och säkerhetsavdelning på rättpsykiatrin.
 
Tycker du då att det verkar funka? Det här är ju liksom inte problem på en arbetsplats. Jo, du skönmålar och tar upp din egen arbetsplats. Det är mycket möjligt att den funkar till hundra procent. Det krävs dock inte mer än en googling för att inse att de flesta kommuner har problem med arbetskraft till exempel. Det är överlag ingen attraktiv arbetsplats. Då hade inte dessa problem funnits.
För sista gången.
Jag har inte sagt att problem inte finns. Men att bajsa på en hel yrkeskår och inte belysa problem nyanserat kommer ALDRIG att leda fram till något konstruktivt och givande. Det blir bara gnäll.
Ska vi inte höra om fungerande arbetsplatser och hur deras arbete kan apliceras på en mindre bra så finns det ingen chans till bättring heller.

Och eftersom du innan poängterat att det är TS behov vi ska prata om och annat är orelevant. TS verkar inte deltaga i tråden sen trådstart och hen har inte svarat på relevanta frågor för att få diskussionen saklig. Ingen vet vad TS har på beslut eller hur delaktig TS är i sitt vårdplanderande.
Det är väldigt vanligt att vårdtagare inte är helt införstådda med sin vårdplanering, om det handlar om tex stöttning eller 100% utförande av personal. Likaså missuppfattas det lätt om beslut och bistånd ändras vilket de gör om en person blir lite bättre.
Att sitta på ett internetforum och diskutera någons vård och personalens arbete men noll bakgrund blir inte bra. Vi vet inget om varför TS har så pass mycket stöttning i hemmet och därför blir det en massa otrevliga gissningar.
 
För sista gången.
Jag har inte sagt att problem inte finns. Men att bajsa på en hel yrkeskår och inte belysa problem nyanserat kommer ALDRIG att leda fram till något konstruktivt och givande. Det blir bara gnäll.
Ska vi inte höra om fungerande arbetsplatser och hur deras arbete kan apliceras på en mindre bra så finns det ingen chans till bättring heller.

Och eftersom du innan poängterat att det är TS behov vi ska prata om och annat är orelevant. TS verkar inte deltaga i tråden sen trådstart och hen har inte svarat på relevanta frågor för att få diskussionen saklig. Ingen vet vad TS har på beslut eller hur delaktig TS är i sitt vårdplanderande.
Det är väldigt vanligt att vårdtagare inte är helt införstådda med sin vårdplanering, om det handlar om tex stöttning eller 100% utförande av personal. Likaså missuppfattas det lätt om beslut och bistånd ändras vilket de gör om en person blir lite bättre.
Att sitta på ett internetforum och diskutera någons vård och personalens arbete men noll bakgrund blir inte bra. Vi vet inget om varför TS har så pass mycket stöttning i hemmet och därför blir det en massa otrevliga gissningar.
Bra. Då kan vi vara överens om att det är en oattraktiv arbetsplats och det är därför man inte får tag i den personal man vill ha. Utbildningarna finns. Språkkrav för att kunna tillgodogöra sig utbildningen finns också. Så det borde inte vara problem att få tag i arbetskraft som kan svenska och är utbildade annars.
 
Bra. Då kan vi vara överens om att det är en oattraktiv arbetsplats och det är därför man inte får tag i den personal man vill ha. Utbildningarna finns. Språkkrav för att kunna tillgodogöra sig utbildningen finns också. Så det borde inte vara problem att få tag i arbetskraft som kan svenska och är utbildade annars.
Jag har ju skrivit HELA TIDEN att det finns dåliga arbetsplatser OCKSÅ. Bra att det gick in tillslut :)

Hurvida TS arbetsplats är det kan vi inte veta eftersom vi inte har någon insyn allt i TS fall. Varken i varför TS har hemtjänst, om det handlar om stöttning, hur vårdplan och bistånd ser ut, hur den långsiktiga vårdplaneringen ser ut och hur delaktig TS är i vårdplanering och biståndsbeslut. Och det bör inte spekuleras i eventuella insattser på ett offentligt forum. Vi har ingen aning om arbetsutförarna brister när de gör si eller så eller om TS missuppfattat sina insatser.
 
Fattar inte varför vissa partier inte vill ha språktester för anställda inom äldrevården det behövs och även en kurs i hemkunskap.

Jag har själv hemtjänst och träffar varje vecka på personal som talar så dålig svenska att det är nästan omöjlig att förklara vad dom ska göra och dessutom är deras kunskaper om basala hushållssysslor minimal.

Har tillexempel bet att få fiskbuller till lunch och blev serverad ett fat med fiskbuller direkt ur burken, att förklara för hen att dom skulle kokas först och hur man bar sig åt var inte lätt.

Dom ska ju ha en lista på vad dom ska göra men verkar inte kunna läsa den utan man får förklara allt från matlagning till soputbärning.

Nu klarar jag mig ändå hyfsat men hur går det för dom äldre som inte kan röra sig, hör dåligt eller ser illa jag fasar för vad dom får stå ut med.

Det är dessutom ett stort bortfall på personal hela tiden då ingen verkar vilja jobba kvar vilket jag kan förstå med halv skift, dubbel skift och personal som får passa telefonen då dom kan ringas in för att jobba med mycket kort varsel.

Det är på tiden att politikerna gör något åt det hela.

Din svenska i ditt inlägg är inte heller perfekt ;)

Jag som jobbat inom hemtjänsten förr när jag var student känner delvis igen mig. Men problemet är ju att lönen är så pass dålig att det blir en viss typ av personer som jobbar på hemtjänsten. Personer som har lite svårare att komma in på arbetsmarknaden tex. personer med invandrarbakgrund eller ungdomar. Jag upplevde att när jag jobbade var det extra-arbetande kulturfolk som ofta gick mest hem hos brukarna. De kunde diskutera med brukarna på deras plan liksom. Sen var de kanske inte perfekta hos mer vårdkrävande brukare eftersom de saknade direkt vårdkunskap, men de hade social kompetens och liknande intressen och på det kom de långt.

Med det sagt hade jag själv hellre föredragit ngn med sämre språkkunskaper som faktiskt bryr sig om brukarna än nån lat curlad ungdom som hellre vill vara typ youtuber. Jag upplever också att det i vissa andra kulturer kan det finnas en slags stolthet i att ta hand om andra människor, något som jag ofta tycker avspeglar sig i mer omtanke kring brukarna och viljan att "göra det lilla extra".

Jag gissar att matlagningen som blir beviljad ofta är ganska "basic" typ värma mat. Jag hade kunder som betalade extra för matlagning från grunden. Tex hade jag en dam jag gick till på kvällarna som hade två timmars middagsbesök. Jag tycker om att laga god mat så vi parades ihop och gjorde en meny. Om jag inte jobbade så brukade personalen värma på lite rester men stannade då den beviljade tiden och gjorde annat eller höll sällskap.
 
Tänker att vi diskuterar äpplen och päron i en del fall.

Att gemene gamling, med talförmåga och koll på sin omvårdnad och medicinering kan ha vem som än är intresserad av jobbet, som har viss empati, är en sak. Men mycket i hemtjänsten idag verkar ju handla om svårt multisjuka, där medicinering, omläggningar av sår och annan omvårdnad, som kan ändra sig från dag till dag, eller timme till timme, och kräver så mycket språkkunskaper och kunskaper i omsorg att man dels kan ta till sig de instruktioner som finns och dessutom informera och utvärdera dem till den arbetstagare som kommer efter, är väl inte så konstigt? Jag tänker att man som vårdbehövande har rätt till det? Om jag hade svåra omsorgsbehov skulle åtminstone inte jag vilja ha någon som inte kan läsa, ta till sig instruktioner, utföra dem och sedan korrekt avrapportera dem till nästa som kommer. Det måste vara en rättighet som vårdtagare? Är jag däremot pigg och har koll på läget och har störst behov av någon som micrar mat, städar och sätter på tvn, då kan många utföra det jobbet.

Jag tror att en del av oliktänkandet i den här tråden grundar sig i att man utgår från olika sorters vårdtagare. Eller? Jag hoppas åtminstone inte att någon tycker att en vårdtagare med stort omsorgsbehov ska nöja sig med undermålig vård, för att arbetstagarens rätt till arbete/ att det inte går att hitta någon annan, ska gå före krav på kompetens, en kompetens som kan vara skillnaden på liv och död för en med omfattande behov.
 
Tänker att vi diskuterar äpplen och päron i en del fall.

Att gemene gamling, med talförmåga och koll på sin omvårdnad och medicinering kan ha vem som än är intresserad av jobbet, som har viss empati, är en sak. Men mycket i hemtjänsten idag verkar ju handla om svårt multisjuka, där medicinering, omläggningar av sår och annan omvårdnad, som kan ändra sig från dag till dag, eller timme till timme, och kräver så mycket språkkunskaper och kunskaper i omsorg att man dels kan ta till sig de instruktioner som finns och dessutom informera och utvärdera dem till den arbetstagare som kommer efter, är väl inte så konstigt? Jag tänker att man som vårdbehövande har rätt till det? Om jag hade svåra omsorgsbehov skulle åtminstone inte jag vilja ha någon som inte kan läsa, ta till sig instruktioner, utföra dem och sedan korrekt avrapportera dem till nästa som kommer. Det måste vara en rättighet som vårdtagare? Är jag däremot pigg och har koll på läget och har störst behov av någon som micrar mat, städar och sätter på tvn, då kan många utföra det jobbet.

Jag tror att en del av oliktänkandet i den här tråden grundar sig i att man utgår från olika sorters vårdtagare. Eller? Jag hoppas åtminstone inte att någon tycker att en vårdtagare med stort omsorgsbehov ska nöja sig med undermålig vård, för att arbetstagarens rätt till arbete/ att det inte går att hitta någon annan, ska gå före krav på kompetens, en kompetens som kan vara skillnaden på liv och död för en med omfattande behov.
Det finns ingen arbetstagares rätt till arbete innan den personen har getts en tillsvidareanställning. Om du som arbetsgivare har flera arbetstagare att välja mellan så har du rätt att anställa den med efterfrågad kompetens, du har också rätt att ställa krav på språkkunskaper. Det du inte har, är rätt att sortera bort Laleh och Jumi pga deras etnicitet, kön eller sexuella läggning.

Hemtjänstpersonal är den kategori som har lägst genomsnittslön. I många (men inte alla) kommuner har de dessutom rätt usla villkor - vikariat istället för anställning, snäva scheman...

Det troligaste skälet till att invandrare är över-representerade inom vård och omsorg i stora delar av Sverige är just att de har så svårt att överhuvudtaget få jobb att de accepterar sämre villkor. (Andra förklaringar vore t.ex. att de kommer från kulturer där man tar hand om människor och där vård och omsorg ses som något fint).

Så alternativet till Laleh och Jumi är inte fantastiska sjukvårdsutbildade änglar med perfekt svenska. De kostar för mycket. Om inte villkoren för personalen ändras, är risken hög att alternativet till invandrad personal (på många ställen) är ingen personal.
 
Absolut, om alternativet är att få en inte så omsorgsutbildad, som inte kan tillräcklig svenska för att förstå och kunna vidarebefordra komplicerade instruktioner, eller ingen personal alls, så förstår jag att man inte har något val. Men jag skulle gärna vilja förstå dem som säger att det är okej, och att trevlighet och espri går först, när det faktiskt kan handla om liv eller död, eller svåra skador hos individen. Jag jobbar inom ett helt annat område (rektor) och blir helt förfärad, jag visste att det var illa, men inte så illa. Och att en del försvarar det? Men jag kan förstå fel. Hoppas jag. Om jag skulle få cancer skulle jag inte acceptera outbildad personal eller som inte kan förstå, förmedla, utvärdera och delge mitt omsorgsbehov. Oavsett läkare eller vårdbiträde(?, är det rätt beteckning). Jag skulle starta uppror, åtminstone om jag orkade. Och vända mig privat, men det har ju inte alla möjlighet att göra, och vare sig jag eller någon annan ska behöva göra det heller, för att man inte får sitt omsorgsbehov uppfyllt av kompetent personal.

Jag ser språket som ett nästan helt avgörande krav för att kunna känna att mitt omsorgsbehov tillfredställs, förstår i den här tråden att det inte ses som det hos alla och vill försöka förstå hur de tänker, på riktigt. Inte dömande.

Sedan, fy fasiken för att bli gammal och sjuk.
 
Absolut, om alternativet är att få en inte så omsorgsutbildad, som inte kan tillräcklig svenska för att förstå och kunna vidarebefordra komplicerade instruktioner, eller ingen personal alls, så förstår jag att man inte har något val. Men jag skulle gärna vilja förstå dem som säger att det är okej, och att trevlighet och espri går först, när det faktiskt kan handla om liv eller död, eller svåra skador hos individen.
Alternativet idag är ingen personal alls.

Tillägg: Sedan glömmer man att vårdutbildningarna är fulla år efter år och att det är språkkrav för att komma in på dessa. Det borde givetvis vara good enough utan att behöva språkkrav för kommunalt arbete därtill.
 
Absolut, om alternativet är att få en inte så omsorgsutbildad, som inte kan tillräcklig svenska för att förstå och kunna vidarebefordra komplicerade instruktioner, eller ingen personal alls, så förstår jag att man inte har något val. Men jag skulle gärna vilja förstå dem som säger att det är okej, och att trevlighet och espri går först, när det faktiskt kan handla om liv eller död, eller svåra skador hos individen. Jag jobbar inom ett helt annat område (rektor) och blir helt förfärad, jag visste att det var illa, men inte så illa. Och att en del försvarar det? Men jag kan förstå fel. Hoppas jag. Om jag skulle få cancer skulle jag inte acceptera outbildad personal eller som inte kan förstå, förmedla, utvärdera och delge mitt omsorgsbehov. Oavsett läkare eller vårdbiträde(?, är det rätt beteckning). Jag skulle starta uppror, åtminstone om jag orkade. Och vända mig privat, men det har ju inte alla möjlighet att göra, och vare sig jag eller någon annan ska behöva göra det heller, för att man inte får sitt omsorgsbehov uppfyllt av kompetent personal.

Jag ser språket som ett nästan helt avgörande krav för att kunna känna att mitt omsorgsbehov tillfredställs, förstår i den här tråden att det inte ses som det hos alla och vill försöka förstå hur de tänker, på riktigt. Inte dömande.

Sedan, fy fasiken för att bli gammal och sjuk.

Vem har sagt att det är _okej_ med kompetensbrist?
 
Tråden verkar utmynna i en av två slutsatser:

1) Det finns inga problem - varpå hela tråden och även kraven på språktest är helt överflödiga.

2) cheferna inom vård och omsorg är antingen idioter eller korrupta - trots att det finns gott om folk med språkkunskaper och kompetens, så anställs inkompetenta personer som inte kan göra sig förstådda. Och då är problemet inte avhjälpt med språktest

Det är jättebra att de som jobbar inom vården tycker att det är bra - men det har faktiskt inte särskilt stort värde om inte brukare/vårdtagare också upplever det.
Men nu har du ju missat något. Jag har inte "skönmålat" något, jag säger att det finns problem men jag får dels inte säga det, sen får jag inte säga att jag trivs med mitt arbete. Vad är det för jävla hånande grälsjukt sätt att kommunicera? Jag vill att mina kollegor (de som behöver det) ska få stöd och kompletterande utbildning i svenska språket, så att de även kan få och ta till sig kompetenshöjning. VAD ÄR PROBLEMET?

Jag förstår inte aggressionen här, jag "skönmålar" när jag säger att jag trivs på mitt jobb? Vad är det för ett jävla diskussionsklimat? Jag arbetar med människor, tillsammans med människor. Men det är MYCKET mindre konfliktfyllt än att diskutera på buke för här skönmålar man om man trivs på jobbet....

Jag kan lägga lite lök på moset också - jag trivs med mina chefer. Jag har själv en ledarskapsutbildning inom mitt skrå, mina chefer har mer ledarskapsutbildning. Och jag tycker det är toppen.
Dock är det så att arbetar man inom region eller kommun - så arbetar man i en politiskt styrd organisation. Det är, anser jag - ett ganska speciell typ av ledarskap som kanske är svårt att sätta sig in i om en alltid jobbat för näringslivet.
 
Vem har sagt att det är _okej_ med kompetensbrist?
Det är några här i tråden, läs den igen om du orkar, men jag känner att genom att namnge dem och citera kanske de går in i försvarsställning och känner att de måste försvara sig och det är inte det jag vill, är genuint intresserad av att försöka förstå hur de tänker, så att jag kan utveckla mig själv och få större kunskap om hur en del tänker. Jag uppfattar det som så åtminstone, när jag läser tråden. Det ska inte krävas språkkurser eller lägsta språkkompetens (trots att den uppenbarligen brister ibland), tycker några och någon annan tycker att det viktiga är att personen som arbetar har empati och energi. Och så vidare. Jag skulle som sagt inte acceptera en sådan vård, men jag har möjlighet att välja annat, det har inte alla, och ska inte behöva heller. Inte jag heller. Men jag kan ha förstått fel eller det kan ha uttryckts på ett sätt som gör att jag förstår fel. Att man inte tycker lika betyder inte att man inte kan lära av varandra. Åtminstone att man tycker olika och vad den andra har för argument. Förhoppningsvis med respekt om rätten till att tycka just olika.

Sedan tycker jag att det är jätteintressant att ta del av det alla skriver, som befinner sig eller har befunnit sig på golvet. Läser så klart en del i media, men där får ju inte så många som faktiskt lever mitt i det uttala sig på en gång. Oavsett om man trivs eller inte med hemtjänst- och omsorgsyrkena verkar utmaningarna milt sagt stora och jag tycker synd om de gamla och sjuka, som ibland/ ofta/sällan verkar få en vård som de inte förtjänar, även om alla som jobbar med dem ändå sliter sig dödströtta. Och det är ett arbetsgivar- och politikeransvar, olika beroende på vad det är som behöver förändras, helt klart.
 
Det är några här i tråden, läs den igen om du orkar, men jag känner att genom att namnge dem och citera kanske de går in i försvarsställning och känner att de måste försvara sig och det är inte det jag vill, är genuint intresserad av att försöka förstå hur de tänker, så att jag kan utveckla mig själv och få större kunskap om hur en del tänker. Jag uppfattar det som så åtminstone, när jag läser tråden. Det ska inte krävas språkkurser eller lägsta språkkompetens (trots att den uppenbarligen brister ibland), tycker några och någon annan tycker att det viktiga är att personen som arbetar har empati och energi. Och så vidare. Jag skulle som sagt inte acceptera en sådan vård, men jag har möjlighet att välja annat, det har inte alla, och ska inte behöva heller. Inte jag heller. Men jag kan ha förstått fel eller det kan ha uttryckts på ett sätt som gör att jag förstår fel. Att man inte tycker lika betyder inte att man inte kan lära av varandra. Åtminstone att man tycker olika och vad den andra har för argument. Förhoppningsvis med respekt om rätten till att tycka just olika.

Sedan tycker jag att det är jätteintressant att ta del av det alla skriver, som befinner sig eller har befunnit sig på golvet. Läser så klart en del i media, men där får ju inte så många som faktiskt lever mitt i det uttala sig på en gång. Oavsett om man trivs eller inte med hemtjänst- och omsorgsyrkena verkar utmaningarna milt sagt stora och jag tycker synd om de gamla och sjuka, som ibland/ ofta/sällan verkar få en vård som de inte förtjänar, även om alla som jobbar med dem ändå sliter sig dödströtta. Och det är ett arbetsgivar- och politikeransvar, olika beroende på vad det är som behöver förändras, helt klart.
Jag tycker att hela diskussionen svängde rätt snabbt till att prata om frågan ur personalens perspektiv. Trots att TS lyfte den från det som du också tar upp här, brukarens perspektiv.
Det finns ett behov som är prövat i förhållande till lagstiftningen och som är en rättighet att få tillgodosett med en viss nivå av kvalitet (som i sin tur hänger ihop med integritet, självbestämmande, trygghet, säkerhet m.m.)

Otvivelaktigt så genomförs det en hel del omsorgsinsatser idag som inte håller rätt kvalitetsnivå (både orsakade av bristande språkkunskaper och av andra brister i metod, kompetens etc. liksom av bristande arbetsmiljö, ledning och allmän stress). Det är bättre på en del ställen än andra, men oavsett det tillräckligt för att vara ett problem på generell nivå inte något som kommer bara av individuella faktorer på enskilda ställen.

Myndigheten ska leverera en viss omsorg till en viss individ med en viss kvalitet.
Arbetstagaren ska utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt utifrån de krav som ställts.
Och AG ska göra det möjligt för personalen att leverera det som ska utföras genom att ge de förutsättningar som är nödvändiga.
Man får se att det är flera olika frågeställningar i detta som har olika problemformuleringar.
 
Jag tycker att hela diskussionen svängde rätt snabbt till att prata om frågan ur personalens perspektiv. Trots att TS lyfte den från det som du också tar upp här, brukarens perspektiv.
Det finns ett behov som är prövat i förhållande till lagstiftningen och som är en rättighet att få tillgodosett med en viss nivå av kvalitet (som i sin tur hänger ihop med integritet, självbestämmande, trygghet, säkerhet m.m.)

Otvivelaktigt så genomförs det en hel del omsorgsinsatser idag som inte håller rätt kvalitetsnivå (både orsakade av bristande språkkunskaper och av andra brister i metod, kompetens etc. liksom av bristande arbetsmiljö, ledning och allmän stress). Det är bättre på en del ställen än andra, men oavsett det tillräckligt för att vara ett problem på generell nivå inte något som kommer bara av individuella faktorer på enskilda ställen.

Myndigheten ska leverera en viss omsorg till en viss individ med en viss kvalitet.
Arbetstagaren ska utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt utifrån de krav som ställts.
Och AG ska göra det möjligt för personalen att leverera det som ska utföras genom att ge de förutsättningar som är nödvändiga.
Man får se att det är flera olika frågeställningar i detta som har olika problemformuleringar.
Vilket bra, sammanfattande inlägg!
 
Bra. Då kan vi vara överens om att det är en oattraktiv arbetsplats och det är därför man inte får tag i den personal man vill ha. Utbildningarna finns. Språkkrav för att kunna tillgodogöra sig utbildningen finns också. Så det borde inte vara problem att få tag i arbetskraft som kan svenska och är utbildade annars.
Du försummar det faktum att hemtjänsten blir en oattraktiv arbetsplats, eftersom de anställda som har full koll på svenskan, också måste kontrollera att kollegor som inte når upp till språkkraven inte gör något tokigt på grund av bristande språkförståelse. Eftersom hemtjänstjobbet i sig betyder att man har stort ansvar för bräckliga personer, blir ansvarsbördan för stor och tung om du dessutom känner ansvar för att kollegorna förstår och gör rätt.

Min tes är alltså om alla anställda hade den svenska språkförståelse som krävs, de läs- och skrivkunskaper som behövs, och lätt kommunicerade med brukarna skulle en stor stressfaktor i arbetet elimineras, och jobbet bli mer attraktivt.
 
  • Gilla
Reactions: rtf

Liknande trådar

Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 980
Senast: IngelaH
·
  • Artikel
Dagbok Förlåt att jag inte skrev på ett tag ifall nån blev orolig eller nåt sånt då. Det var isåfall INTE meningen men orkade inte läsa nånting...
2
Svar
36
· Visningar
2 841
Övr. Barn ”Hoppas” det är fler som känner igen sig. Som går och lägger sig på kvällen med dåligt samvete att man inte räcker till. För visst är...
2
Svar
27
· Visningar
5 215
Senast: Cocos
·
Kropp & Själ Jag har hela mitt liv lidit av olika psykiska sjukdomar och min autism. Jag upplever att det i många sammanhang fortfarande år 2020 är...
3 4 5
Svar
94
· Visningar
6 339
Senast: Lillefrun
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp