Startkaffe

[Murphy]

Ni som dricker morgonkaffe, som att det inte fanns en morgondag (eller ens ett idag) annars, minns ni hur det började?
När blev det regelmässigt nödvändigt att få sig en kopp för att få fart på dagen?

Minns ni första koppen kaffe någonsin?

Minns ni hur kaffedrickandet började bli regelbundet?

 

[Milosari]

Ni som dricker morgonkaffe, som att det inte fanns en morgondag (eller ens ett idag) annars, minns ni hur det började?
När blev det regelmässigt nödvändigt att få sig en kopp för att få fart på dagen?

Minns ni första koppen kaffe någonsin?

Minns ni hur kaffedrickandet började bli regelbundet?

Jag minns inte min första kopp, men i gymnasiet började det bli en vana. Bodde på en internatskola så det fanns alltid tillgängligt på frukosten. Anledningen var väl främst att hålla sig vaken trots sömnbrist. Först senare började jag tycka att kaffet var riktigt gott. Efter några år av experimenterande så har jag landat i att Zoegas Mollbergs blandning med en skvätt baristahavremjölk är det absolut bästa på morgonen.

 

[sjoberga]

Ni som dricker morgonkaffe, som att det inte fanns en morgondag (eller ens ett idag) annars, minns ni hur det började?
När blev det regelmässigt nödvändigt att få sig en kopp för att få fart på dagen?

Minns ni första koppen kaffe någonsin?

Minns ni hur kaffedrickandet började bli regelbundet?

Nånstans under studietiden på universitetet. Det ska vara starkt, 100% mjölkbefriat (och 110% havrebefriat) och svart som natten. Instämmer med föregående inläggare om att Zoegas Mollbergs eller Blue Java är mycket bra val.

Skulle man till äventyrs vilja ha en cappuccino eller annan mjölkbemängd kaffedryck så är det inte på morgonen.

 

[chiiliacanth]

Började i gymnasiet med latte o cappuchino, skulle tro att det var en vana runt 17-18 års åldern. Nu för tiden är det standard med 3-5 koppar per dag, måste ha min morgonkopp annars får jag huvudvärk o blir sur o frusen Yep, beroende!

 

[karamelldrottningen]

Sen årskurs 7. En lärare hade en kaffebryggare i klassrummet som alla gick ta av. Tog mest för att orka hålla mig vaken. Tyckte väl inte att det var fantastiskt gott då.

 

[Septicemia]

Första kaffe-minnet kommer från gammelmormor och gammelmorfar när jag var runt 6-7 år. Det var det i särklass bästa med besöken hos dem. Där serverades kaffet i små, små blommiga koppar med hälften kaffegrädde och ett par sockerbitar. Oftast sörplade jag i mig kaffet genom sockerbitarna.

Jag kommer från en tedrickande familj och hann därför flytta hemifrån innan några koppar kaffe på morgonen blev nödvändiga för att ens orka komma ur pyjamasen, även om jag minns hur vi drack snabbkaffe med socker i extrema mängder på gymnasiet. Numera ska det helst vara Zoegas mörkrostade varianter med vanlig 3% mjölk

 

[Fruentimber]

Jag började jobba på café och mina kaffedrickande kollegor ansåg att det inte gick för sig att jobba på café och inte dricka kaffe. Minns fortfarande första, en kollega som gjorde en svag café latte med smaksättning. På den vägen är det! Idag dricker jag kaffe i alla möjliga former och mängder (förutom iskaffe, jävla blask). Dagen har inte börjat innan jag fått i mig två stora muggar kaffe, svart och bittert som själen.

 

[skiesabove]

Äckelkoppar från automat på universitet. Goda koppar när man kom hem till mamma och pappa. Köpte sen en kaffebryggare.

Nuförtiden (20 år senare typ) så har jag bara ett filter och gör "pour-on", 2-3 koppar om dagen. Gott och hjälper med min exekutiva funktion.

Ska jag göra något riktigt hjärnsvettigt tar jag en Nocco istället, den är ännu bättre för hjärnskärpa och "görbarhet".

 

[Fjordfrälst]

Drack lite i 4 årsåldern haha (såklart bara smaka, inte mer). Sen tyckte jag inte kaffe var gott förrän jag flyttade hemifrån när jag var lite över 20 och då tänkte jag typ att det ska inte bli nån vana eller beroende...Haha jo tjena. Vill ha en mugg svart kaffe på morgonen och en mugg kaffe med mjölk efter lunch . Vid födelsedagar eller liknande dricks det ur koppar istället (sambon och jag har varsin uppsättning finporslin).

När jag började dricka kaffe regelbundet uppskattade jag mest Gevalia vilket inte min sambo gjorde så första månaden som sambos köpte jag Gevalia och han Zoegas mezzo men jag gav mig direkt så direkt blev det zoegas. Eller rättare sagt; jag dricker gärna Gevalia men helst Zoegas som jag upptäckt ju ÄR godare .

Minns morfar och mormor som kokade kaffe i sån där kaffepanna, ljuva barndomsminnen

 

[Pilot]

Jag kommer ihåg första gången som om det var igår (typ). Varit i Kina en månad som 20 åring och kom hem och var så jetlaggad att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Bodde i England och pallrade mig iväg och köpte en vanilj latte och blev helt hooked.
Drack nog 5 kaffe den dagen och lika många resten av veckan.

Har alltid varit mer beroende av kaffe än ciggen (röker inte längre, men att sluta med kaffe..).
Ofta när jag lägger mig på kvällen så tänker jag på morgondagens kaffekopp.

 

[Badger]

Ni som dricker morgonkaffe, som att det inte fanns en morgondag (eller ens ett idag) annars, minns ni hur det började?
När blev det regelmässigt nödvändigt att få sig en kopp för att få fart på dagen?

Minns ni första koppen kaffe någonsin?

Minns ni hur kaffedrickandet började bli regelbundet?

Jag dricker väl några koppar kaffe på morgonen, om jag är inne på kontoret. Annars oftast inte.

Minns att jag avskydde kaffe men långsamt vande mig. Dvs har alltid smakat kaffe från mammas kopp tex som liten. Ngnstans runt 17-18. Te finns inte alltid att tillgå och jag har lärt mig dricka kaffe. Det är enklare att bara kunna dricka det (och har vant mig vid att äta eller dricka andra saker jag inte tyckt om också) Nu tycker jag det är ganska gott men dricker hellre te hemma. Märker inte direkt pigghet eller trötthet relaterat till kaffe eller te. Kan få huvudvärk om jag druckit mycket ett par veckor och hoppar en dag.

Det började bli regelbundet eftersom vattnet på kontoret inte blir så gott te och kaffet stod klart.

Dricker te och kaffe svart så länge det inte är någon äcklig variant (som Löfbergs lila). Jag har lärt mig dricka med mjölk också även om det gjorde mig illamående första gångerna jag drack med mjölk och socker.

Zoegas presso, Skånerost eller Mollbergs är bra för mig.

 

[Otherside]

Jag dricker alltid te till frukosten. Kaffe känns för kraftigt så tidigt.... Men sen måste jag få en rejäl termosmugg med kaffe vid 9-10-tiden medan jag jobbar (eller inte jobbar...). Mjölk i (mellanmjölk). Absolut inte socker.

Som barn drack mamma kaffe - Gevalia som köptes i plåtburk! Kok-kaffe. Ingen mjölk i.

Tanterna i bekantskapskretsen, speciellt de äldre, drack kaffet på fat. Sörplade genom en sockerbit. Svart starkt kokkaffe.

Idag brukar jag fundera vilket jag skulle avstå från om jag blev tvungen att välja: kaffe eller vin..... Det lutar åt att jag behåller kaffet.

Jag dricker alla tänkbara sorters kaffe, så länge det är smakrikt och inte blaskigt. Cappuccino - ja tack! Smaksatt latte? Varför inte! Superstark espresso i äggkoppsstor kopp? Oh ja!!

Bara doften av kaffe är underbar.

 

[sthu]

När jag började jobba på fabrik blev det en regelbunden vana. Måste varit 2006, arton år ungefär. I början blandade jag med choklad kommer jag ihåg.

Nu kör jag svart.

 

[Migo]

Började i samband med att jag började jobba långa dagar med fysiskt tungt jobb och mycket resor. Energidryck funkade ett tag men det blev dyrt och väldigt onyttigt. Kaffet svart, för att det var enklast i termosen.

Starkt nog att smälta skeden, stora mängder åt gången och minst tre muggar om dagen blev det när jag började umgås med fårbönderna jag jobbade hos 2009. Hennes kaffe var så starkt att många gäster spädde med varmvatten

Håller nu på att dra ner på mängden till max 2 muggar eller 3 koppar om dagen. Fuskar med varm choklad med snabbkaffe i ibland. Har inte råd att dricka som förr, ett paket Zoega kostar 129:- här i byn

 

[Liran]

Började inte dricka kaffe regelbundet förrän på mitt första "riktiga" jobb, (det jag är utbildad till). Ett tag gick jag till automaten och hämtade en kopp varje gång jag skulle sätta igång med en lite knepigare arbetsuppgift, vilket resulterade i många halvfulla kaffemuggar på rummet. Inte bra, så jag begränsade mig till en kopp på morgonen till frukostmackan jag hade med mig, och en kopp på den gemensamma kafferasten på eftermiddagen.

Sedan bytte jag jobb, och hade inte längre ett eget kontorsrum där jag kunde göra som jag ville, så jag började äta frukost och dricka kaffe hemma, trots bättre kaffeautomater med fler kaffeval på nya stället.

Nu dricker jag dagens enda kopp svart kaffe hemma på morgonen. Frukosten har jag börjat ta med mig till jobbet igen, och äter när jag har hunnit bli hungrig. Under semestertider har jag inga problem med att vara utan kaffe, eller rättare sagt känner inget kaffesug, men får huvudvärk efter några dagars abstinens, en huvudvärk som omedelbart försvinner om jag tar en kaffe.

Konstigt att vara beroende av något man inte känner att man behöver.

 

[lizzie]

Ni som dricker morgonkaffe, som att det inte fanns en morgondag (eller ens ett idag) annars, minns ni hur det började?
När blev det regelmässigt nödvändigt att få sig en kopp för att få fart på dagen?

Minns ni första koppen kaffe någonsin?

Minns ni hur kaffedrickandet började bli regelbundet?

När jag efter gymnasiet började på mitt första riktiga arbete (alltså ej sommarjobb) och var tvungen att kliva upp 5 på morgonen. Innan dess hade jag upplevt mig som hyfsat morgonpigg, men det var inte riktigt samma sak att kliva upp kl 6 för att ta sig till skolan, gentemot att kliva upp 5 för att ta sig till ett fabriksarbete. Det var rent brutalt jobbigt och från att varit uteslutande tedrickare gick jag till att börja dagen med svart kaffe med mycket socker för att över huvud taget fungera.

Så här 42 år senare behöver jag fortfarande kaffe på morgonen, men dricker det utan socker och med mycket mjölk, dessutom dricker jag det på väg TILL jobbet - behöver inte ta det innan jag fixar ordning mig själv.

/Lizzie

 

[Lilla]

Fick en liten kopp hos mormor för att doppa sockerbiten i.
Drack inte kaffe på riktigt förrän jag var 30. Det var en slump då jag drack kaffe när jag hade ont i halsen för att det var den minst äckliga varma drycken. När jag var 30 så hade jag ont i halsen i tre veckor och då blev kaffe en vana.
Tycker morgonkaffet smakar väldigt bra men skulle överleva utan kaffe om det behövdes.
Dricker i vanliga fall 2 koppar på morgonen, 1 ngn gång mellan 10-13 på jobbet och ofta en när jag kommer hem.

 

[aiquen]

Jag började dricka kaffe någon gång i tonåren. Jag blev allt oftare bjuden i olika sammanhang och till slut började jag tacka ja. Drack alltid med mjölk, helst latte. Någonstans längs vägen har mitt kaffedrickande sedan gått till strikt regelbundenhet, kaffe allra minst på morgonen oavsett vad men det kan faktiskt räcka, och SVART. Jag kan dricka en cappuccino med, och nu har jag tappat ordet, men ni vet sånt där inte-strösocker-socker på toppen (VIKTIGT) någon gång då och då, men vill hemskt gärna inte ha mitt kaffe utspätt på något sätt för övrigt.

Slentriandricker dock mitt alldeles vanliga kaffe allt för ofta. Önskar att jag vore bättre på att unna mig något lyxigare då och då, eller bara vara lite mer ombytlig. Lära mig mer!

 

[Happimess]

Ni som dricker morgonkaffe, som att det inte fanns en morgondag (eller ens ett idag) annars, minns ni hur det började?
När blev det regelmässigt nödvändigt att få sig en kopp för att få fart på dagen?

Minns ni första koppen kaffe någonsin?

Minns ni hur kaffedrickandet började bli regelbundet?

Minns inte första koppen, men att det blev en regelbunden grej på gymnasiet, där man fick kaffe och chokladboll för en tia i fiket Började dricka regelbundet så fort jag gått ut gymnasiet och började jobba, oftast för att orka tidiga mornar.

Har druckit mängder med kaffe i omgångar (upp mot 7-8 koppar per dag) men är nu nere på 1-2 koppar per dag. Morgonkoppen är viktigast, och ibland blir det en andra morgonkopp, men sen är jag ganska nöjd.

Kaffedrickandet är en så märkligt grej, när man tänker på det

 

[startpompe]

Minns inte första koppen, men började dricka regelbundet (och välja kaffe före te) efter att jag börjar jobba på ett äldreboende, var kanske 25 år?